Så lyckas du med tomatodlingen

Publicerad februari 24, 2024
– av Sofie Persson
Med lite koll kan de flesta lyckas med sina tomatodlingar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Att framgångsrikt odla tomater behöver inte vara svårt. Med rätt miljö, omplantering och att regelbundet ge sin planta en lätt klappning kan man lyckas med tomatodlingen.

Tomater är en av många matvaror som ökat markant i pris den senaste tiden, vilket gör att fler väljer bort den röda grönsaken. Den är dock god tillagad såväl som rå, är nyttig och går att variera i flertalet maträtter.

Åtskilliga väljer bort att testa att odla tomater eftersom det anses svårt eller att man har för lite plats, men det behöver inte vara alltför krångligt. Tomater går också att odla i både kruka och i land, och det går lika fint att balkongodla som i växthus eller trädgård.

Välj rätt frön

Det finns en mängd olika tomatsorter att välja på. Fundera gärna kring saker som hur mycket plats det finns då plantorna kan variera i storlek. Har man ont om plats kan busktomater vara mer fördelaktiga, exempelvis, då de inte blir så höga. Har man dock plats kan man välja mer högresta tomatsorter. En annan fråga att ställa sig kan vara vad man själv föredrar för tomater, kanske gillar man mest plommontomater eller att lägga större tomater på grillen. Små tomater blir också i regel färdiga att ätas snabbare och har man kanske en balkong med mindre solljus kan det vara att föredra. Det finns också andra färger som gul, svart och vit samt olika former.

Att sätta frön

Har man växtbelysning kan man i princip sätta frön inomhus hur tidigt som helst genom att förså, men utan det får man vänta till tidigast i april då ljuset i fönstren kan räcka. Så fröna i en liten kruka med hål i botten med max två frön i varje. Bäst är det att blanda såjord med exempelvis krukjord, grönsaksjord eller blomjord. Häll i två tredjedelar annan jord i botten och fyll sedan på med en tredjedel såjord.

"På det sättet får fröna en smal start och kan skicka rötter ner till den näringsrika jorden under när de själva har lust", enligt Land.se.

Sätt ner frön enligt instruktioner på påsen och vattna lätt, gärna med en sprayflaska. Lägg en plastpåse eller plastfolie över, men kom ihåg att lufta då och då, alternativt göra några hål i den. Ställ sådden varmt och håll utkik efter de första groddarna, då kan man ställa något svalare. Se till att hålla jorden lätt fuktig.

Foto: Jasmin Schreiber/Unsplash

Plantera om

När plantorna börjat få sina första hjärtblad är det dags för en första omplantering. Undvik att välja en jättestor kruka då plantan mår bäst av att den får en kruka som är anpassad efter storlek. Därför kommer plantan att behöva omplanteras några gånger, en indikation på att det är dags brukar vara när rötterna börjar krypa ur hålen i botten på krukan. Plantorna ska vara en och en i krukorna. Plantera med näringsrik jord, undvik alltså såjord.

Tomatplantor växer ofta bäst i plastkrukor eftersom de behåller fukten bättre än lerkrukor, enligt Sara Bäckmo.

När man planterar, särskilt sista gången, oavsett om det är i en kruka, i pallkrage eller på friland, så kan man tänka på att plantera den så att så mycket av stammen som möjligt är under jord. Då sätter plantan nya rötter utefter hela stammen. Kom ihåg att knipsa bort lågt sittande blad innan. Har plantan blivit lite ranglig kan man "ringla" stammen i krukan och fylla på med jord så bara toppen sticker upp.

Maj brukar vara en bra månad att sätta ut tomatplantor, det är dock viktigt att inte sätta ut plantan för tidigt och en regel är att det inte får vara risk för frost då de inte tål kyla.

Miljön

Tomatplantor vill ha det mycket ljust, men inte för varmt när de väl börjat växa. Cirka 18 grader är ofta optimalt, vilket kan vara svårt med tanke på att den vill ha det ljust. Exempelvis kan det bli väldigt varmt i ett fönster, men man kan då ställa en fläkt i närheten eller öppna ett fönster på glänt.

Odla helst inte potatis och tomatplantor i samma land, vissa menar att man inte ens bör göra det i samma trädgård. Detta beror på att både potatisen och tomatplantan lättare drabbas av bladmögel, detta eftersom de är nära besläktade.

Ta hand om plantan

Från stammen bildas både blad, blomklasar och sidoskott. Sidoskotten behöver "tjuvas" bort från de tomatsorter som växer rakt upp eftersom de stjäl energi. Mindre busktomater behöver inte tjuvas, men kan behöva beskäras för att bli buskigare.

Vattna inte för mycket utan låt plantan torka upp mellan vattningarna. Ungefär en gång i veckan kan man ge näring, antingen kan man köpa färdig näring i butik eller exempelvis använda naturligt gräsklipp eller blanda brännässlor i vatten.

Foto: Davor Denkovski/Unsplash

Klappa plantan

När det blåser vajar stammen och blir starkare. Man kan själv simulera detta genom att dra händerna över plantorna då och då för att hjälpa plantan. När plantan fått blommor kan man också hjälpa den att pollinera själv genom att antingen ta exempelvis en tops eller fingret och försiktigt dutta i varje planta.

Skörda och använda

När tomaterna är röda kan man skörda och äta dem direkt. Det går också fint att ta in gröna tomater och låta dem mogna inomhus. Ett vanligt missförstånd är att de gröna tomaterna bör ligga i solen för att mogna bäst. Det är i själva verket plantan som behöver solen, inte tomaterna i sig. Däremot behöver de värme för att mogna, men vill man spara tomaterna längre kan man istället lägga de gröna tomaterna lite svalare. Vill man skynda på mognadsprocessen kan man lägga de gröna tomaterna tillsammans med ett äpple. Äpple utsöndrar etylen, en gas som påskyndar mognaden.

Tomater trivs bäst i rumstemperatur vid förvaring. Får man en stor skörd kan man torka tomater i ugnen, men det går också att frysa dem antingen hela eller i skivor. De kommer dock bli mer vattniga vid upptining och passar därför bättre i exempelvis matlagning istället för på smörgåsen.

Andra tips är att göra egen ketchup eller tomatsås. Varför inte göra storkok på rostad tomatsoppa och frysa in inför vintern eller varför inte testa att göra sirap eller marmelad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så ska du tänka kring möglig mat

Publicerad yesterday 20:15
– av Redaktionen
På citrusfrukter, äpplen och potatis kan man skära bort möglet – med minst två centimeters marginal.

40 procent av svenskarna slänger alltid möglig mat, enligt en undersökning från Livsmedelsverket. Undersökningen visar att kunskapen kring mögel varierar i svenska hushåll.

I konsumentundersökningen har man samlat in svar från 1044 svenskar i åldrarna 18 år och uppåt, i syfte att se kunskaperna kring mögel och livsmedel. Undersökningen gjordes mellan april och maj i år.

Resultaten visar att fyra av tio alltid slänger möglig mat. Samtidigt som sex av tio ofta skär eller skrapar bort mögel från livsmedel. Av dessa svarar hälften att det dock beror på vilket livsmedel det handlar om.

Av de som skär bort mögel svarar en av fyra att de gör det om det är lite mögel på livsmedlet, samtidigt som en av fem alltid skär bort mögel oavsett mängd.

Apelsiner går att äta

I genomsnitt slängs 16 kilo mat per person och år i Sverige. Främst är det frukt, grönsaker, bröd och mejeriprodukter som kastas. Undersökningen visar att fem av tio inte äter apelsin eller andra citrusfrukter om den möglat lite. Fyra av fem svenskar skär bort mögel på hårdosten, och tre av fem äter inte mjukt bröd som möglat.

Livsmedelsverket avråder från att äta mat som möglat, eftersom det kan finnas mögelgifter i den. Däremot finns det vissa undantag där man kan skära bort möglet. Citrusfrukter, äpplen och potatis är exempelvis okej att skära bort möglet på. Det ska dock vara minst två centimeters marginal. Samma gäller för hårdost. På sylt och mos där man har tillsatt minst 500 gram socker per kilo bär eller frukt kan man också äta om man tar bort mögelskiktet, även här gäller två centimeter.

Ät inte bröd och vindruvor

Bröd som möglat bör man dock inte äta, då även en liten bit mögel kan ha spridits i hela brödet utan att det syns. Även saft bör undvikas.

I vattnigare frukter och grönsaker, som exempelvis tomater och päron, kan också mögelgifter spridas i hela frukten - och därför bör man slänga den om den börjat mögla. Fikon, dadlar och vindruvor bör man aldrig äta om de börjat mögla, då de innehåller aflatoxin eller ochratoxin A som är de mest hälsoskadliga mögelgifterna. Det är dock okej att rensa bort de möglande frukterna i exempelvis en förpackning och äta de som inte möglat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så håller du kylen kall vid strömavbrott

Publicerad september 30, 2025
– av Redaktionen
Öppna kylskåpet så lite som möjligt vid strömavbrott – varje gång du öppnar försvinner värdefull kyla som håller maten säker.

I oroliga tider finns det större risk för strömavbrott. I en ny rapport från Livsmedelsverket ger man råd till svenskar kring hur man ska hantera maten i kylskåpet innan, under och efter ett strömavbrott.

Strömavbrott har blivit vanligare i Europa och även Sverige, i somras drabbades exempelvis Gotland av två längre avbrott som orsakade problem för gotlänningarna. Om strömmen går börjar temperaturen i kylskåpet stiga redan inom några timmar, vilket sedan påverkar hur snabbt bakterier kan föröka sig i matvarorna.

Det finns några saker att göra som kan förlänga kylan och därmed hållbarheten på maten. Och vissa livsmedel håller längre än andra när det blivit varmare i kylskåpet, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

Ha kallare

För att förebygga inför ett eventuellt strömavbrott bör man ha 4 °C i kylskåpet istället för 8 °C. På så vis håller maten lite längre. Det är också fördelaktigt att ha både kylklampar och vattenflaskor i frysen. Vidare rekommenderar Livsmedelsverket att man har en kyltermometer som inte är beroende av el i kylen. Ett tips är också att förvara maten rätt från början.

Ta tid

När det sker ett strömavbrott bör man notera tiden så man håller koll på hur länge kylskåpet varit strömlöst. Öppna heller inte kylskåpet i onödan, för det släpper ut kylan. Lägg också in eventuella kylklampar för att fördröja temperaturstigningen. I ett fullt kylskåp stiger också temperaturen långsammare.

Om elavbrottet har varat i högst 7 timmar och om temperaturen i kylskåpet från början var 4 °C kan man, om man inte tillhör någon riskgrupp med nedsatt immunförsvar, i vanlig ordning titta, lukta och i vissa fall smaka på matvarorna för att se att de är okej. Har man haft 8 °C är det fyra timmar som gäller istället.

Hushåll ska klara sig en vecka

Om det blir en större kris, där strömavbrott ingår, bör svenska hushåll klara sig utan kommunens hjälp under en vecka, enligt Livsmedelsverket. I första hand ska hjälpen gå till de som har det svårare, exempelvis äldre och sjuka. Därför bör man ha alternativ till sätt att laga mat på, som exempelvis campingkök eller grill.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förvara skörden i vinter

Publicerad september 20, 2025
– av Sofie Persson
Många grödor går att torka, syra eller sylta.

Hur förvarar man potatis och morötter bäst utan jordkällare? Vad går egentligen att torka och frysa? Här har du några användbara tips på hur man kan förvara skörden för att den ska hålla i vinter.

Hösten närmar sig och skördetiden är här. Oavsett om man har en liten odling på balkongen eller en stor trädgård kanske man vill spara en del av det man odlat för att äta under vintern, något som allt fler börjat ägna sig åt bland annat mot bakgrund av de skenande matpriserna. Dock behöver man veta lite vad man gör när man ska förvara matvaror under de kalla månaderna.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 26 augusti 2022.


Torkning

Enklaste sättet att torka är med en torkmaskin, men det går också bra att torka i ugnen eller i rumstemperatur beroende på vad man ska torka. Alla kryddväxter går utmärkt att torka och görs bäst i rumstemperatur. Ett tips är att ta en bukett kryddor och sticka in den i en papperspåse och knyta runt öppningen så att kryddorna hänger i påsen. Sedan kan man hänga upp påsen och kryddorna kommer att torka i den och eventuella blad som ramlar av kommer att samlas i påsen. Chilifrukter kan också torkas genom att hängas upp. Bönor går bra att torka i ett soligt fönster.

Frukt och bär kan också med fördel torkas, vilket dock bör göras i torkmaskin eller ugn. Ett tips om man vill torka blåbär utan torkmaskin är att först låta dem stå i rumstemperatur i ungefär ett dygn innan man lägger in dem i ugnen. Det gör att en del av vätskan försvinner och förhindrar att blåbären blir till en stor, seg klump i ugnen.

Även zucchini och tomat går att torka i ugn.

Syra eller sylta

Att syra, eller fermentera, är en konserveringsmetod där man i korthet låter mjölksyrabakterier på grönsakerna omvandla, det vill säga fermentera, kolhydrater till bland annat mjölksyra som i sin tur gör att det blir syrligt, enligt Livsmedelsverket. Vanligaste är att man fermenterar vitkål, morötter, rödbetor, gurka och oliver. Det är viktigt att följa recept noga så att inte oönskade bakterier kommer in, vilket rentav kan göra att man blir sjuk.

Gillar man sötsaker är annars en idé att göra på det gamla goda viset, det vill säga göra saft, sylt, gelé, marmelad eller sirap. Många trädgårdar brukar överflödas av exempelvis rabarber, så passa på att göra lite sirap eller saft av det. Är man noga med hygienen kan saft och sylt hålla i minst 1 till 2 år oöppnade, men även längre än så.

Frys

Det går att frysa in det mesta men ibland är det bäst att förvälla först. Bär och frukt går exempelvis bra att frysa in som de är. Även tomater, zucchini och kryddväxter. Grönkål, broccoli och mangold kan man förvälla först. Det går att frysa in det mesta utan förvällning, men smakerna kan förändras och det finns risk för missfärgningar. Ett tips är att testa sig fram, men man bör inte förvänta sig att allt man fryser in är i samma skick när man tinat det. Exempelvis kan bladväxter bli sörjiga när man tinar dem, men det man kan göra är att smula ner dem i grytor eller smoothies för extra vitaminer.

Alternativ till jordkällare

Har man tillgång till jordkällare kan man förvara exempelvis potatis, rotsaker och även äpplen där. Lägg dock inte äpplen nära andra grödor då de utsöndrar etylengas som påskyndar mognaden och därför kan påverka de andra grödorna.

Alla har förstås inte tillgång till en jordkällare, men det finns andra alternativ. Det går till exempel att gräva en stuka i jorden som fungerar på liknande sätt. Enkelt förklarat fyller man gropen med exempelvis granris och halm, lägger i rotsakerna och täcker sedan över med jord. Det finns dock flera sätt att göra detta på.

För den som inte har en tomt att gräva på går det även att göra en slags ”minijordkällare” med en frigolitlåda som man kan ställa på balkongen.

Kom ihåg att ta bort all blast innan och endast spara de som är hela och friska.

Flera rotsaker kan övervintra i jorden. Detta kan fungera för exempelvis morötter, purjolök och jordärtskockor. Täck över grödorna med exempelvis halm eller löv för att skydda mot den värsta kylan. Även grönkål, spenat och mangold kan hålla i flera minusgrader. Kryddor som persilja, salvia och timjan tål någon minusgrad. Det är dock en risk att förvara i trädgården då det kan bli för kallt och skadedjur kan komma åt grödorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så mognar du gröna tomater inomhus

Publicerad augusti 9, 2025
– av Redaktionen

Hinner tomatskörden inte mogna utomhus går det bra att ta in de gröna tomaterna. Här har du några tips på hur man kan förkorta eller förlänga mognadstiden.

Om de inte hinner mogna inne uppkommer frågan om man kan äta de gröna tomaterna eller inte. Svaret är inte helt självklart.


Artikeln publicerades ursprungligen den 19 augusti 2022.


I Sverige går det utmärkt att odla tomater, även om det är en växt som kräver lite mer arbete än många andra av våra vanliga plantor. Det är inte ovanligt att stöta på problem och ett sådant är att tomaterna inte hinner mogna på plantan innan frosten kommer.

Det är vanligt att plocka in de gröna tomaterna och låta dem mogna inne. Även här kan man dock stöta på problem och det är inte en självklarhet att alla mognar när man tagit in dem i värmen. Det absolut bästa är om man kan ta in hela plantan, men det går inte alltid att göra.

Det finns en del saker att tänka på när man tar in gröna tomater.

Behöver inte solljus

Ett vanligt missförstånd är att de gröna tomaterna bör ligga i solen för att mogna bäst. Det är i själva verket plantan som behöver solen, inte tomaterna i sig. Lägger man tomaterna i solen mognar de visserligen, men skalet kan bli hårt och frukten seg. Tomaterna kan också torka ut innan de mognat.

Det är värmen som är viktig och om man vill kan tomaterna ligga framme utan direkt solljus på exempelvis köksbänken, gärna med en bit kvist kvar.

Skynda på eller förläng mognadstiden

Vissa år blir skörden så stor att man kanske inte hinner äta upp alla tomater, även om de mognar senare inne. Det går att förvara gröna tomater mörkt och svalt för att förlänga mognadstiden. Lägg då tomaterna luftigt i en papperspåse och förvara lite lägre än rumstemperatur (cirka 15 grader) i ett mörkt utrymme. Håll koll ofta så de inte möglar eller spricker.

Vill man istället skynda på mognadsprocessen finns det ett enkelt trick. Lägg tomaterna tillsammans med äpplen. Äpplen utsöndrar nämligen etylen, en gas som i enkelhet påskyndar mognaden. Det går bra att lägga tomaterna i en papperspåse tillsammans med ett äpple, tar man ett kantstött äpple är det ännu bättre. Det går också bra att klä in en kökslåda i tidningspapper och lägga ner frukterna. Håll koll ofta.

Det finns också en snabbversion, enligt Land.se. Då kan man lägga tomaterna tillsammans med ett äpple i en glasburk och sätta på locket. Då stänger burken in etylengasen och det blir mer koncentrerad. Eftersom fukt även blir instängd finns det dock en stor risk att tomaterna möglar, så det är väldigt viktigt att ha noggrann koll om man väljer den varianten.

Äta gröna tomater

Gröna tomater innehåller rätt höga halter av ämnet tomatin, en så kallad glykoalkaloid. Det finns även i potatis som solanin och är anledningen till att man inte bör äta grön potatis. Äter man stora mängder av ämnet kan det ge symptom som illamående, diarré och magsmärtor. I allvarliga fall kan det ge symptom på nervsystemet. Däremot har inte Livsmedelsverket något råd om att undvika gröna tomater eftersom man inte ser några risker med att äta dem. Livsmedelsverket i Finland har dock en rekommendation om att inte äta varken råa eller tillagade gröna tomater. I Sverige är det dock relativt vanligt att äta tillagade gröna tomater eller göra exempelvis chutney på dem.

Fakta: Tomat (Solanum lycopersicum)

Tomaten härstammar från Peru i Sydamerika och kom till Norden på 1600-talet. På 1700- och 1800-talet trodde dock många i Europa att tomater var giftiga. Det fanns också en tro att tomat var ett afrodisiakum och den kallades pomme d'amour (franska för "kärleksäpple").

Tomater klassas som grönsak i livsmedelssammanhang, men är botaniskt ett bär. Förutom röda kan tomater även vara gula, gröna och orange.

Källa: Wikipedia

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.