Annons:

Så gör du egen kefir

Uppdaterad augusti 4, 2023, Publicerad maj 13, 2023
– av Sofie Persson
Färskost av färdig kefir.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Kefir ska vara en av de äldsta surmjölksprodukter som finns och ger mängder med hälsofördelar för hela kroppen, bland annat tack vare dess goda bakterier.

Att göra egen kefir är enkelt och dessutom billigare än att köpa den färdig i matbutiker.

Kefir brukar betraktas som en av de äldsta surmjölksprodukter som finns. Den sägs ha sitt ursprung omkring bergskedjan Kaukasus, som går mellan Europa och Asien. Där ska man ha förvarat kefir i getskinnspåsar utanför dörren där människor som gick förbi förväntades röra om i blandningen. Tillverkningen brukade överföras mellan generationer, men man fick inte ge kornen till vem som helst eftersom det kunde göra andarna arga. Eftersom man inte hade kylskåp ska kefir också ha används för att konservera mat. Vissa brukar säga att kefiren var en av de största anledningarna till att kaukasierna levde så långa liv. Idag är den vanligast i Östeuropa, men förekommer i många andra länder, som exempelvis i Sverige.

Kefir tillverkas av så kallade kefirgryn, också kallat kefirsvamp eller tibitansk svamp, som är en blandning av mjölksyrabakterier och jästsvamp. Svampen förökar sig när den får näring, som exempelvis mjölk, och det bildas små vita klumpar som liknar blomkål. Det är alltså en levande bakteriekultur som behöver matas, och som kan dö i exempelvis för hög värme. Det går även att köpa kefir i matbutiker, men den tillverkas ofta på ett annat sätt och anses inte vara lika hälsosam.

Annons:

Hälsofördelar med kefir

Kefir innehåller en massa goda bakterier som är bra för magen och tarmen. En god mag- och tarmhälsa är A och O för vår hälsa eftersom en större del av immunförsvaret finns där. Kefir ska även vara rik på ett flertal vitaminer som vitamin K, D, A samt flera B-vitaminer och även innehålla en hel del magnesium och kalcium. Drycken är allmänt bra för hälsan och har fördelar som att den är antibakteriell, motverkar svamp och tumörer. Den ska även vara antiinflammatorisk, kunna sänka kolesterol och ha mycket antioxidanter, visar en sammanställning av kefir från 2015 som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Front Microbiol.

Det finns också studier som tyder på att den fermenterade mjölken kan sänka blodtrycket. Kefir kan också användas för att läka sår. I en studie från 2012, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Burns, har man tittat på kefir-gel och dess förmåga att läka infekterade brännskador. Sammanfattningsvis var kefir-gel ett effektivt terapeutiskt tillvägagångssätt för att förbättra resultaten efter svåra brännskador jämfört med den vanliga behandlingen med silver sulfadiazine, som ofta används vid brännskador.

Kefyrgryn och kefir under tillagning. Foto: Sofie Persson

Så gör du din egen kefir

Det är lätt att göra egen kefir och ska vara betydligt nyttigare än den man köper i affären. Framför allt blir det billigare. Kefirgryn kan anskaffas genom exempelvis Facebook-grupper där många skänker bort eller säljer gryn. Det går också att köpa både frystorkad och färska kefirgryn hos utvalda hälsobutiker.

Här är ett grundrecept:

  • 1-2 matskedar kefirgryn
  • 5 deciliter lågpastöriserad mjölk (ofta står det färsk mjölk på förpackningen)
  • Ren glasburk
  • Saftsil eller sil
  • En ren kökshandduk eller liknande tygbit och gummiband

Tillsätt mjölken och kefirgrynen i burken. Förslut sedan burken en kökshandduk med gummisnodd runt.

Låt stå 24-48 timmar i rumstemperatur. Rör om eller skaka till burken lite då och då. Vätskan ska tjockna och ju längre den står, desto tjockare blir den. Står den för länge kan den bli överfermenterad. Det går också snabbare i högre temperaturer och tar längre tid i svalare temperatur. Kefirgrynen ska helst inte stå längre än 48 timmar då de kan börja svälta och därmed gå förlorade.

Sedan är det dags att sila. Använd en ny burk eller liknande och skilj grynen från vätskan med hjälp av en sil. Det brukar fungera bäst med en mjuk saftsil, men går också fint med en annan form av finmaskig sil.

Drycken, som påminner om filmjölk, är nu klar och kan förvaras i kylen några dagar. Man bör dock passa på att dricka den inom två dygn då den har som mest goda bakterier då.

Lägg sedan grynen i ny mjölk och börja om.

Notera att kefirgrynen kommer att föröka sig och då måste separeras. Man kan exempelvis göra flera uppsättningar, eller också dubbla "receptet", det vill säga ha dubbelt så mycket gryn tillsammans med dubbelt så mycket mjölk. Ge bort gryn till vänner och familj, eller gå med i en kefirgrupp på Facebook och skänk bort så att fler kan ta del av den nyttiga drycken.

Det är viktigt att komma ihåg att inte använda metall eftersom grynen kan bli förstörda vid långvarig kontakt. Det är däremot okej att exempelvis använda en vanlig sked när man rör om lite snabbt. Förvara heller inte färdig kefir i något form av metallkärl.

Vill man "pausa" sin kefir kan man lägga grynen i lite mjölk och ställa i kylen - då ska den hålla några veckor. Det går också fint att frysa in kefir, lägg i så fall också till lite mjölk och frys in i exempelvis en fryspåse och märk med datum. Grynen ska kunna hålla i tre månader, men vissa menar att de kan hålla ännu längre än så i frysen. Ett tips är att frysa in lite då och då eftersom man då har extra uppsättningar om grynen råkar dö. När man vill använda grynen igen är det bara att sila bort mjölken och hälla i ny mjölk, eller lägga de frysta kefirgrynen i mjölk. Det kan då ta lite extra tid för grynen att aktiveras.

Det går också att göra kefir på grädde och även annan mjölk som exempelvis getmjölk. Det går också att göra så kallad vattenkefir, men då använder man sig av en annan typ kefirgryn vilket tar längre tid och man måste tillsätta socker. Det går också att göra på växtbaserad mjölk, men då rekommenderas man också att tillsätta socker. När det gäller mjölkkefir behövs inget tillsatt socker eftersom det finns mjölksocker (laktos) i mjölken.

Notera att när man börjar dricka kefir kan det ha en utrensande effekt på kroppen, börja därför med lite i taget och känn efter hur kroppen reagerar samt för att vänja den vid de goda bakterierna. Senare kommer man att kunna dricka mycket mer utan problem.

Overnight oats går fint att göra med kefir. Foto: Alisha Hieb/Unsplash

Det här kan du göra med kefir

Kefir kan man dricka som den är, eller kanske lägga i müsli, flingor eller vad man än tycker om. Ett tips är att blanda i valfritt nötsmör (exempelvis mandelsmör). Det kan bli ett enkelt och nyttigt mellanmål.

När kefiren är klar man kan lägga i frukt eller bär i drycken och låta stå över natten, det kallas för en "andra fermentering". Lägg i valfri frukt eller bär, även exempelvis apelsinskal ska fungera fint för att ge smak. Låt burken stå lite på glänt i kylen i omkring tio timmar. Stäng sedan burken och låt stå i kyl tills den dricks upp.

Använd vassle till att fermentera. När man gör ost skiljer man den klara vätskan (vassle) från mjölkens fasta delar. Den klara vätskan kan man använda när man exempelvis vill göra surkål eller fermentera någon annan grönsak. Det ska också fungera fint att använda om man vill starta upp en surdeg, att man ersätter vattnet med vassle istället när man startar surdegen.

Det man kan göra för att enkelt få vassle är att lägga färdig kefir i ett kaffefilter som sätts fast i en burk och sedan silas långsamt. Efter några timmar kommer man att ha vassle i botten av burken och i kaffefiltret finns de fastare delarna av kefiren som kan användas som färskost att breda på smörgås. Ett tips är att blanda i lite färska eller torkade kryddor för en mer smakrik färskost, som exempelvis gräslök.

Gör hälsosammare kolsyrad dryck. Köp juice, eller gör egen om möjlighet finns, och lägg i en skvätt vassle tillsammans med juicen i en glasflaska. Förslut flaskan helt och ställ i rumstemperatur. Efter några dagar kommer en slags kolsyra att bildas i drycken och den kan då förvaras i kylen.

Så kallade "overnight oats", det vill säga havregryn med olika tillbehör som stått i en burk i kylen över natten, har blivit populärt på senare år som lämplig och lättlagad frukost. Vissa menar att om man gör overnight oats med kefir istället för exempelvis vanlig mjölk blir det mycket godare, och dessutom nyttigare. Ett enkelt recept är att blanda lite kefir, havregryn och en skvätt honung (eller lönnsirap) i en burk som sedan försluts. Det går också att lägga exempelvis frukt eller annat man gillar på toppen. Låt sedan stå i minst sex timmar, med andra ord perfekt att göra kvällen innan till frukost.

Det går även fint att använda färdig kefir till brödbakning, exempelvis istället för filmjölk i filmjölksbröd. Det finns flera olika recept att pröva sig fram med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vegoprodukter får inte kallas för ”köttnamn”

Publicerad oktober 9, 2025
– av Redaktionen
Bara köttprodukter kommer att få kallas för korv.

Under onsdagen röstade EU-parlamentet igenom ett förslag om förbud mot ”köttnamn” på vegetariska och veganska produkter. Det innebär att "sojakorv" och "vegoburgare" snart kan heta något helt annat.

Debatten kring huruvida vegetariska och veganska produkter ska få kallas exempelvis "vegoburgare" eller "vegokorv" har funnits länge. Redan under 2020 röstade EU-parlamentet i frågan, som slutade i nej.

Förslaget lades återigen fram på bordet, där utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling i EU-parlamentet föreslog att en rad begrepp, som exempelvis korv, burgare, schnitzel och biff, inte ska få användas på vegetariska produkter. Anledningen som främst lagts fram är att man vill skydda europeiska bönder och matproduktion.

Under veckan klubbade EU-parlamentet igenom förslaget om ett sådant förbud, rapporterar Göteborgs-Posten. Förslaget röstades igenom med 355 röster för och 247 emot.

Annons:

"Lite larvigt"

Alla svenska EU-parlamentariker röstade nej till ett förbud, förutom SD som valde att avstå sin röst – men kom istället med ett eget förslag som innebar att bara kycklingprodukter får kallas kyckling, och bara köttprodukter för kött. Det röstades dock ner. Dick Erixon (SD) menar att hela frågan är "lite larvig".

Vi tycker att det här är lite larvigt alltihopa. Att sänka matpriserna och avreglera så att vi får lägre matpriser är en viktigare fråga att diskutera. Det här är för hårt. Produkter ska ju kallas det de är. Om man har kött så är det givetvis kött, men gör man det på sojabönor så måste man kunna kalla det för sojakorv, säger han.

Det nya tillägget innebär att nya namn som exempelvis "vegorundell" och "vegospole" kan bli verklighet i butikerna, men det står klart först efter att de 27 EU-länderna har förhandlat kring ärendet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så ska du tänka kring möglig mat

Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen
På citrusfrukter, äpplen och potatis kan man skära bort möglet – med minst två centimeters marginal.

40 procent av svenskarna slänger alltid möglig mat, enligt en undersökning från Livsmedelsverket. Undersökningen visar att kunskapen kring mögel varierar i svenska hushåll.

I konsumentundersökningen har man samlat in svar från 1044 svenskar i åldrarna 18 år och uppåt, i syfte att se kunskaperna kring mögel och livsmedel. Undersökningen gjordes mellan april och maj i år.

Resultaten visar att fyra av tio alltid slänger möglig mat. Samtidigt som sex av tio ofta skär eller skrapar bort mögel från livsmedel. Av dessa svarar hälften att det dock beror på vilket livsmedel det handlar om.

Av de som skär bort mögel svarar en av fyra att de gör det om det är lite mögel på livsmedlet, samtidigt som en av fem alltid skär bort mögel oavsett mängd.

Annons:

Apelsiner går att äta

I genomsnitt slängs 16 kilo mat per person och år i Sverige. Främst är det frukt, grönsaker, bröd och mejeriprodukter som kastas. Undersökningen visar att fem av tio inte äter apelsin eller andra citrusfrukter om den möglat lite. Fyra av fem svenskar skär bort mögel på hårdosten, och tre av fem äter inte mjukt bröd som möglat.

Livsmedelsverket avråder från att äta mat som möglat, eftersom det kan finnas mögelgifter i den. Däremot finns det vissa undantag där man kan skära bort möglet. Citrusfrukter, äpplen och potatis är exempelvis okej att skära bort möglet på. Det ska dock vara minst två centimeters marginal. Samma gäller för hårdost. På sylt och mos där man har tillsatt minst 500 gram socker per kilo bär eller frukt kan man också äta om man tar bort mögelskiktet, även här gäller två centimeter.

Ät inte bröd och vindruvor

Bröd som möglat bör man dock inte äta, då även en liten bit mögel kan ha spridits i hela brödet utan att det syns. Även saft bör undvikas.

I vattnigare frukter och grönsaker, som exempelvis tomater och päron, kan också mögelgifter spridas i hela frukten - och därför bör man slänga den om den börjat mögla. Fikon, dadlar och vindruvor bör man aldrig äta om de börjat mögla, då de innehåller aflatoxin eller ochratoxin A som är de mest hälsoskadliga mögelgifterna. Det är dock okej att rensa bort de möglande frukterna i exempelvis en förpackning och äta de som inte möglat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så håller du kylen kall vid strömavbrott

Publicerad september 30, 2025
– av Redaktionen
Öppna kylskåpet så lite som möjligt vid strömavbrott – varje gång du öppnar försvinner värdefull kyla som håller maten säker.

I oroliga tider finns det större risk för strömavbrott. I en ny rapport från Livsmedelsverket ger man råd till svenskar kring hur man ska hantera maten i kylskåpet innan, under och efter ett strömavbrott.

Strömavbrott har blivit vanligare i Europa och även Sverige, i somras drabbades exempelvis Gotland av två längre avbrott som orsakade problem för gotlänningarna. Om strömmen går börjar temperaturen i kylskåpet stiga redan inom några timmar, vilket sedan påverkar hur snabbt bakterier kan föröka sig i matvarorna.

Det finns några saker att göra som kan förlänga kylan och därmed hållbarheten på maten. Och vissa livsmedel håller längre än andra när det blivit varmare i kylskåpet, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

Ha kallare

För att förebygga inför ett eventuellt strömavbrott bör man ha 4 °C i kylskåpet istället för 8 °C. På så vis håller maten lite längre. Det är också fördelaktigt att ha både kylklampar och vattenflaskor i frysen. Vidare rekommenderar Livsmedelsverket att man har en kyltermometer som inte är beroende av el i kylen. Ett tips är också att förvara maten rätt från början.

Annons:

Ta tid

När det sker ett strömavbrott bör man notera tiden så man håller koll på hur länge kylskåpet varit strömlöst. Öppna heller inte kylskåpet i onödan, för det släpper ut kylan. Lägg också in eventuella kylklampar för att fördröja temperaturstigningen. I ett fullt kylskåp stiger också temperaturen långsammare.

Om elavbrottet har varat i högst 7 timmar och om temperaturen i kylskåpet från början var 4 °C kan man, om man inte tillhör någon riskgrupp med nedsatt immunförsvar, i vanlig ordning titta, lukta och i vissa fall smaka på matvarorna för att se att de är okej. Har man haft 8 °C är det fyra timmar som gäller istället.

Hushåll ska klara sig en vecka

Om det blir en större kris, där strömavbrott ingår, bör svenska hushåll klara sig utan kommunens hjälp under en vecka, enligt Livsmedelsverket. I första hand ska hjälpen gå till de som har det svårare, exempelvis äldre och sjuka. Därför bör man ha alternativ till sätt att laga mat på, som exempelvis campingkök eller grill.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förvara skörden i vinter

Publicerad september 20, 2025
– av Sofie Persson
Många grödor går att torka, syra eller sylta.

Hur förvarar man potatis och morötter bäst utan jordkällare? Vad går egentligen att torka och frysa? Här har du några användbara tips på hur man kan förvara skörden för att den ska hålla i vinter.

Hösten närmar sig och skördetiden är här. Oavsett om man har en liten odling på balkongen eller en stor trädgård kanske man vill spara en del av det man odlat för att äta under vintern, något som allt fler börjat ägna sig åt bland annat mot bakgrund av de skenande matpriserna. Dock behöver man veta lite vad man gör när man ska förvara matvaror under de kalla månaderna.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 26 augusti 2022.


Torkning

Annons:

Enklaste sättet att torka är med en torkmaskin, men det går också bra att torka i ugnen eller i rumstemperatur beroende på vad man ska torka. Alla kryddväxter går utmärkt att torka och görs bäst i rumstemperatur. Ett tips är att ta en bukett kryddor och sticka in den i en papperspåse och knyta runt öppningen så att kryddorna hänger i påsen. Sedan kan man hänga upp påsen och kryddorna kommer att torka i den och eventuella blad som ramlar av kommer att samlas i påsen. Chilifrukter kan också torkas genom att hängas upp. Bönor går bra att torka i ett soligt fönster.

Frukt och bär kan också med fördel torkas, vilket dock bör göras i torkmaskin eller ugn. Ett tips om man vill torka blåbär utan torkmaskin är att först låta dem stå i rumstemperatur i ungefär ett dygn innan man lägger in dem i ugnen. Det gör att en del av vätskan försvinner och förhindrar att blåbären blir till en stor, seg klump i ugnen.

Även zucchini och tomat går att torka i ugn.

Syra eller sylta

Att syra, eller fermentera, är en konserveringsmetod där man i korthet låter mjölksyrabakterier på grönsakerna omvandla, det vill säga fermentera, kolhydrater till bland annat mjölksyra som i sin tur gör att det blir syrligt, enligt Livsmedelsverket. Vanligaste är att man fermenterar vitkål, morötter, rödbetor, gurka och oliver. Det är viktigt att följa recept noga så att inte oönskade bakterier kommer in, vilket rentav kan göra att man blir sjuk.

Gillar man sötsaker är annars en idé att göra på det gamla goda viset, det vill säga göra saft, sylt, gelé, marmelad eller sirap. Många trädgårdar brukar överflödas av exempelvis rabarber, så passa på att göra lite sirap eller saft av det. Är man noga med hygienen kan saft och sylt hålla i minst 1 till 2 år oöppnade, men även längre än så.

Frys

Det går att frysa in det mesta men ibland är det bäst att förvälla först. Bär och frukt går exempelvis bra att frysa in som de är. Även tomater, zucchini och kryddväxter. Grönkål, broccoli och mangold kan man förvälla först. Det går att frysa in det mesta utan förvällning, men smakerna kan förändras och det finns risk för missfärgningar. Ett tips är att testa sig fram, men man bör inte förvänta sig att allt man fryser in är i samma skick när man tinat det. Exempelvis kan bladväxter bli sörjiga när man tinar dem, men det man kan göra är att smula ner dem i grytor eller smoothies för extra vitaminer.

Alternativ till jordkällare

Har man tillgång till jordkällare kan man förvara exempelvis potatis, rotsaker och även äpplen där. Lägg dock inte äpplen nära andra grödor då de utsöndrar etylengas som påskyndar mognaden och därför kan påverka de andra grödorna.

Alla har förstås inte tillgång till en jordkällare, men det finns andra alternativ. Det går till exempel att gräva en stuka i jorden som fungerar på liknande sätt. Enkelt förklarat fyller man gropen med exempelvis granris och halm, lägger i rotsakerna och täcker sedan över med jord. Det finns dock flera sätt att göra detta på.

För den som inte har en tomt att gräva på går det även att göra en slags ”minijordkällare” med en frigolitlåda som man kan ställa på balkongen.

Kom ihåg att ta bort all blast innan och endast spara de som är hela och friska.

Flera rotsaker kan övervintra i jorden. Detta kan fungera för exempelvis morötter, purjolök och jordärtskockor. Täck över grödorna med exempelvis halm eller löv för att skydda mot den värsta kylan. Även grönkål, spenat och mangold kan hålla i flera minusgrader. Kryddor som persilja, salvia och timjan tål någon minusgrad. Det är dock en risk att förvara i trädgården då det kan bli för kallt och skadedjur kan komma åt grödorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.