MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 6 juli 2025

söndag 6 juli 2025

Diplomatins död är livsfarlig för oss alla

Det nya kalla kriget

I Folke Bernadottes och Hans Blix land ses hatet och krigshetsen nu som tecken på moralisk resning. Den orwellska förvridningen av det offentliga rummet i Sverige är tragisk och total.

publicerad 12 april 2025
– av Markus Andersson
Ulf Kristersson och svenska Natosoldater i Lettland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Om man för bara ett tiotal år sedan frågade samhällsintresserade människor i andra länder vad de förknippade Sverige med, var chanserna relativt goda att svaret omfattade någon form av fred och diplomati – eller lyfte fram internationellt prominenta diplomater som Hans Blix, Folke Bernadotte eller Dag Hammarskjöld.

Sverige betraktades under lång tid som något av motsatsen till ett krigiskt land. Efter 200 år utan krig såg nog även många svenskar på sig själva som ett sällsynt fredligt folk – främmande för de brutala konflikter man endast såg på nyhetssändningar.

Det faktum att svenskarna i många generationer valt att hålla sig borta från omfattande militära maktkamper har också sina historiska förklaringar. Såren var länge djupa efter 1809 års krig, när den östra rikshalvan gick förlorad till Ryssland och tiotusentals inkallade svenskar och finländare stupade – de flesta av sjukdomar, svält och köld.

Fasorna under 1900-talets världskrig stärkte sedan ytterligare övertygelsen om att krigets fasor inte var någonting vi ville uppleva i Sverige igen – utan tvärtom aktivt göra vad vi kunde för att undvika.

Krig är fred, fred är krig

Idag är situationen en helt annan. Om det någon gång är på sin plats att parafrasera George Orwells 1984 är det i bemärkelsen av att fred har blivit krig och att krig har blivit fred. Något djupt störande har skett med det offentliga rummet i Sverige och Europa i samband med Ukrainakriget.

I princip alla konventionella rum och offentliga forum av röster skriker efter ökad eskalering och fientlighet mot Ryssland. Kriget är på väg, och vi måste göra oss redo för det med alla medel – är budskapet som ska hamras in.

Kriget kommer när som helst – eller så är det redan här, hävdar vänsterpopulistiska Schibsted-tidningen Aftonbladet bland annat.

De alltmer lätträknade röster som fortfarande vågar ifrågasätta syftet med hetsen, och istället betonar vikten av diplomati och samtal, blir ofta inte bara misstänkliggjorda utan även direkt angripna för att karaktärsmördas. Insinuationerna går i regel ut på att den som inte vill se ett europeiskt storkrig måste vara någon form av rysk agent – eller åtminstone en nyttig idiot som går Putins ärenden, och som borde sättas under noggrann övervakning.

Diskursen har förvridits så till den grad att viljan till krig utmålas som det självklara, och den som har fräckheten att förespråka diplomati och samtal med Ryssland eller Iran, troligen snart även Kina, helt enkelt måste vara åtminstone lite ondskefull.

Vansinnig retorik

Blott ordet ”fred” har på ett bisarrt sätt kommit att associeras med våld och underkastelse – precis som i Orwells dystopiska berättelse. När enstaka europeiska ledare som Viktor Orbán eller representanter för tyska AfD har mage att förespråka alternativ till fortsatt krig och eskalering, utmålas de som direkt livshotande fiender mot Europa.

Detsamma har gällt de svenska fredsrösterna som, förvisso kraftigt försvagade, ännu finns kvar i periferin. Dessa avfärdas slentrianmässigt som landsförrädare eller ”Putinkramare”, utan att någon riktigt lyckas förklara varför deras hållning väcker ett sådant primalt raseri.

– Det är faktiskt fascinerande hur provocerande det är att förespråka fredliga lösningar, nedrustning och icke-våld. Det har varit så i århundraden, att när det blir en så militariserad debatt så är det röster för fred som ansätts väldigt hårt, konstaterar bland andra Svenska Freds ordförande Agnes Hellström.

– Det borde ju vara tvärtom, för vi har ju alltid stått upp för freden och för de fredliga lösningarna. Men det hänger väldigt tätt samman med att det blir en svartvit bild och militära lösningar som propageras. Då blir det så här, konstaterar hon.

Även statstelevisionen är med på noterna. Foto: faksimil/SVT

Dystopin blev verklighet

I 1984 förekommer också ”Två minuter av hat”, en daglig ritual där medborgarna i Oceanien samlas för att titta på propagandafilmer som framställer ”kontrarevolutionären” Emmanuel Goldstein som statens värsta fiende – den ultimate förrädaren och hotet mot allt invånarna förväntas hålla kärt.

Deltagarna uppmuntras under ritualen att uttrycka sitt hat mot Goldstein och andra fiender till staten, och ritualen avslutas med att deltagarna hyllar ”Storebror” – den mystiske ledaren för Oceaniens regim.

Syftet med de två minuterna av hat beskrivs som att kanalisera medborgarnas frustration och negativa känslor, bort från den egna regimen – för att istället rikta dem mot påstådda yttre fiender. På så vis förstärker regimen sin kontroll över medborgarna genom att skapa en känsla av gemenskap och samhörighet – och samtidigt dämpas risken för självständigt tänkande, regimkritik och uppror.

Ljud- och bildeffekter används för att piska upp hatstämningen och en stark kollektiv känsla av aggressiv hysteri. I boken kunde ritualen se olika ut på olika dagar – men det var alltid riktat mot statens fiende, ”kontrarevolutionären” Emmanuel Goldstein.

Det hemska med tvåminutershatet var inte att man var tvungen att spela en roll, utan tvärtom att det var omöjligt att undvika att delta. Inom trettio sekunder var det alltid onödigt att låtsas. En ohygglig extas av rädsla och hämndlystnad, en önskan att döda, tortera, slå in ansikten med en slägga, tycktes flöda genom hela gruppen av människor som en elektrisk ström och förvandlade en till och med mot ens vilja till en grimaserande, skrikande galning”, tänker bokens protagonist och fortsätter:

” … och ändå var den ilska man kände en abstrakt, oriktad känsla som kunde växla från ett objekt till ett annat som lågan från en blåslampa”.

Hjärnorna ska marineras – i hat

Låter det måhända bekant?

I dagens läge är det svenska politiker, lobbyister och mediemoguler som manipulerar och uppmanar svenskarna att spy ut sitt hat mot de senaste årens Goldstein – Ryssland och Putin, nyligen föregånget av kritiker mot covidpolitiken.

Den som inte har insett att ryssarna är ”orcher” och våra demoniska arvfiender kan kort sagt betraktas som landsförrädare. Idrottsmän, kulturutövare och företag som inte bojkottar Ryssland tillräckligt intensivt kan snabbt räkna med drev och att det dyker upp systemlojala journalister som avkräver dem försvarstal.

Massmedia drar slentrianmässigt igång drev mot den som inte är tillräckligt rättrogen. Foto: faksimil/Expressen

I tv-sofforna sitter dästa och Natomärkta imbeciller till experter, likt Natolobbyisten Patrik Oksanen, som slår fast att ”Rysslands hemliga krig mot Sverige har börjat” – och så fortsätter det, dag ut och dag in. Folkets hjärnor ska marineras i krigspropagandan.

Bristen på sansade röster i debatten, och dominansen av samma aggressiva domedagsretorik, är närmast total oavsett vilken etablissemangsmedia man tar del av eller vilken riksdagspolitiker man lyssnar på.

Fler flyr propagandan

När propagandamaskineriet väl drar igång med all sin kraft är det inte lätt att stå emot pressen, och till slut riskerar det att bli ett självspelande piano där krig och hat blir lika naturliga tillstånd som diplomati var igår.

Samtidigt finns det viktiga ljuspunkter. Förtroendet för etablissemangsmedierna är rekordlågt, och allt färre ser något värde i att överhuvudtaget ta del av den alltmer vulgära propagandan.

Vårt hopp står till att svenska folket under ytan fortfarande är fredsälskande, och att fler inser vikten av diplomati än vad som framgår av krigshetsen i det offentliga rummet.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Slovakien uppmanar Väst att föra dialog med Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 2 juli 2025
– av Isac Boman
Juraj Blanar menar att ledarna i Väst måste använda diplomati och dialog för att få slut på kriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Slovakiens utrikesminister Juraj Blanar bedömer att kriget i Ukraina inte kan avgöras på slagfältet. Istället uppmanar han västvärlden att söka en fredlig lösning genom direkt dialog med Ryssland – och varnar för att fortsatta spänningar kan leda till ett katastrofalt storkrig mellan Nato och Moskva.

– Vi vill inte att ett krig mellan Ryssland och Nato bryter ut, för det skulle vara det tredje världskriget. Vi vill att konflikten ska lösas fredligt, sade Blanar under ett diskussionsprogram i den slovakiska public service-kanalen STVR i söndags.

Blanar betonade vikten av diplomati och efterlyste en återgång till ”respekt för internationell rätt”. Han föreslog även att västvärlden bör söka vägar till förnyad kontakt med Moskva – ”och kanske till och med förlåta allt som har hänt”.

Slovakien har, i likhet med Ungern, konsekvent drivit på för en nedtrappning av konflikten och motsatt sig ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland.

Landets president, Peter Pellegrini, har även uppmanat EU:s medlemsstater att återuppta direkta samtal med Moskva och samtidigt avvisat kraven på en snabb militär upprustning inom Nato, med argumentet att försvarsutgifterna bör spegla varje lands egna prioriteringar – snarare än en oro för Ryssland.

Ryssland kräver ukrainsk neutralitet

Från ryskt håll har man fördömt det USA-ledda blockets beslut i förra veckan om att medlemsländerna bör höja sina försvarsbudgetar till 5 procent av BNP – en åtgärd som enligt Nato ska avskräcka det ”långsiktiga hotet från Ryssland mot den euro-atlantiska säkerheten”.

Kreml har i sin tur upprepat att man inte har några intentioner att attackera något Nato-land och har kallat anklagelserna ”nonsens” – en skrämseltaktik som, enligt Moskva, används av Väst för att legitimera ökade försvarsanslag.

Moskva uppger att man vill nå en diplomatisk lösning på Ukrainakriget, och president Vladimir Putin har sagt att ett varaktigt avtal måste inkludera ett erkännande av den faktiska situationen ”på marken”, samt ukrainsk neutralitet.

Enligt Putin hålls kontakter mellan Moskva och Kiev om en möjlig tredje omgång fredsförhandlingar. Tidigare samtal har hållits i Turkiet, där parterna utbytt utkast till fredsförslag och genomfört flera fångutväxlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Giftiga bomber på Östersjöns botten – fredsaktivist vill se samarbete mellan Nato och Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 1 juli 2025
– av Isac Boman
Cirka 40 ton farliga kemiska stridsmedel ligger och skräpar på Östersjöns botten, enligt bedömare.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Uppskattningsvis 1,6 miljoner ton ammunition från andra världskriget ligger fortfarande på havsbotten i Nordsjön och Östersjön.

Enligt experter utgör detta inte bara ett säkerhetshot utan också en växande miljörisk – och borttagningen bör ske genom internationellt samarbete snarare än enskilda initiativ.

Den övervägande delen av ammunitionen, som främst lämnades kvar av det nationalsocialistiska Tyskland, består av konventionella granater. Men omkring 40 ton innehåller farliga kemiska stridsmedel, däribland senapsgas och fosgen. Efter årtionden under vatten har många av behållarna börjat frätas sönder, vilket utgör ett hot mot det marina ekosystemet och potentiellt även mot kustområden.

– Frågan är hur man ska hantera återvinningen av dessa giftiga tidsbomber för Östersjöns biosfär. Självklart, på grund av korrosionen av dessa behållare, finns det en fara för fiskar och växter, och andra länder, säger den tyske publicisten och fredsaktivisten Bernhard Trautvetter i en intervju med RT.

Han betonar att ansvaret inte kan ligga på ett enda land och att Nato-länderna i Östersjöregionen såväl som Ryssland, som har tillgång till farvattnet genom sin exklav Kaliningrad och St. Petersburg-området, måste gå samman för att ”oskadliggöra denna tickande bomb”.

Tyskt pilotprojekt

Tyskland inledde 2023 ett pilotprojekt för att bärga ammunitionen och genomförde arbetet i Lübeckbukten och den första fasen avslutades i april i år. Myndigheterna beskrev projektet som en framgång, men medgav att ytterligare tekniska anpassningar krävs i områden där mängden ammunition är särskilt hög.

Initiativet har samtidigt väckt oro hos miljöorganisationer, forskare och grannländer över hur återvinningen påverkar havsmiljön, särskilt om den sker utan samordning över nationsgränserna.

Ryssland har länge uttryckt oro över det kemiska arvet från kriget och har upprepade gånger efterlyst en internationell insats för att rensa botten från krigsmateriel. I praktiken har man dock hållits utanför de insatser som hittills gjorts, till stor del på grund av det försämrade säkerhetsläget och den frostiga relationen med Väst efter att kriget i Ukraina inleddes.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skenande vapenpriser riskerar att äta upp Sveriges Nato-upprustning

Det nya kalla kriget

publicerad 29 juni 2025
– av Isac Boman
Det är oklart hur mycket vapen och utrustning den svenska mångmiljardsatsningen faktiskt kommer att räcka till i slutändan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige rustar upp som aldrig förr – men det är långt ifrån säkert att satsningarna ger önskad effekt. Vapentillverkarnas priser på vapen och ammunition har skenat, och en stor del av upprustningen riskerar att ätas upp av ökade kostnader.

– Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, betonar Försvarsmaktens operationsledningschef, viceamiral Ewa Skoog Haslum.

Enligt Försvarsmakten har kriget i Ukraina visat hur snabbt ammunition och vapensystem förbrukas i moderna konflikter, och Sveriges egna förråd är dimensionerade för övning och avskräckning – inte för utdragna stridigheter.

– En sådan sak som ammunition har vi kanske inte köpt så mycket som vi skulle behöva ha om vi skulle hamna i en strid. Utan vi har köpt så mycket som vi tror att vi behöver ha för att öva och verka tillräckligt avskräckande, säger Skoog Haslum till TT.

För att möta hotbilden måste lagren byggas upp, och svensk försvarsindustri måste snabbt kunna växla upp produktionen om krig skulle bryta ut.

Vapenindustrin ser positivt på tätare samarbete

Utvecklingen av nya vapen går också allt snabbare. I Ukraina har till exempel nya vapensystem, som marina drönare, mötts av motåtgärder redan inom fyra till sex veckor. I Sverige kan det däremot dröja år – ibland decennier – från beställning till leverans.

För att korta ledtiderna vill Försvarsmakten testa ofärdiga produkter direkt i övningar, i nära samarbete med försvarsindustrin.

– Jag tror att vi blir bättre som Försvarsmakt, men jag tror också att industrin skulle utvecklas snabbare, fortsätter viceamiralen.

Vapenindustrins företrädare är positivt inställda och Lena Gillström, vd för BAE Systems Bofors och ordförande i Säkerhets- och försvarsföretagen, ser stora vinster i att korta avståndet mellan användare och utvecklare.

– Genom att ha en nära dialog med de som använder systemen så har vi också möjlighet att se vilka problem som behöver lösas. Det tror jag kommer att vara avgörande för att vi ska få till en snabbhet i systemet, säger hon.

Hon är beredd att skicka egna ingenjörer till övningar för att justera kanontorn och artillerisystem i fält – något som idag sker i mycket begränsad omfattning.

Riksdagen vill låna 300 miljarder

När allt fler länder rustar upp ökar också efterfrågan på både vapen och ammunition – och därmed även priserna. Ewa Skoog Haslum ser en tydlig risk att de ökade försvarsanslagen inte kommer att omvandlas till faktisk stridskraft.

– Absolut, det är en risk, och då får vi inte mer kapabilitet till Försvarsmakten. Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, utan då har vi använt pengarna på dyrare saker istället, förklarar hon.

Försvarsbudgeten för 2025 uppgår till 143 miljarder kronor – en ökning med tio procent jämfört med föregående år. Det motsvarar 2,4 procent av BNP enligt Natos beräkningsmodell. Men för att nå Natos nya mål – 3,5 procent för militärt försvar plus 1,5 procent för civilt – krävs ytterligare 70 miljarder kronor per år.

Riksdagen är beredd att låna upp till 300 miljarder kronor för att snabba på upprustningen och nå målen till 2032. Av dessa är 50 miljarder öronmärkta för det civila försvaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagens nya jättelån för upprustning: 300 miljarder

Det nya kalla kriget

publicerad 19 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Riksdagsbeslut - militär upprustning - 2025-06-18
Samtliga riksdagspartier står bakom skuldsättningen av befolkningen inklusive målsättningen att möta militärpakten Natos krav på upprustning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I bred enighet beslöt riksdagen på torsdagen att skuldsätta staten med ytterligare 300 miljarder kronor för en massiv militär och civil upprustning. Kritiker varnar för att satsningen kan bli dyrköpt på längre sikt.

Överenskommelsen, som samtliga riksdagspartier står bakom, innebär att staten frångår sitt balansmål och tar upp historiskt stora lån för att möta Natos framtida försvarskrav.

Av totalbeloppet ska 250 miljarder användas till militärt försvar – främst brigader, luftvärn och ammunition – medan 50 miljarder går till civila förberedelser såsom sjukvård, matlager och infrastruktur.

Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att målet är att uppnå 3,5 procent av BNP till militärt försvar och 1,5 procent till civilt försvar senast 2032. Beslutet innebär en dramatisk höjning av dagens nivåer och gör Sverige till ett av de länder i Europa som nu lägger störst andel av sin ekonomi på försvaret.

Nordic Response 2024
Foto: Norska Försvarets hemsida/ntb.no

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver lånen som tillfälliga och nödvändiga.

Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Svantesson.

Flera ekonomer ifrågasätter om lånefinansiering av militära utgifter är hållbar, där socialdemokraterna vill se en ny skatt för att kunna finansiera återbetalningen. Tidö-regeringen å sin sida hoppas att satsningen ska rymmas inom framtida tillväxt.

 

Fakta: Sveriges historiska upprustningsbeslut 2025

  • Total låneram: 300 miljarder kronor

Fördelning:

  • 250 miljarder till militärt försvar
  • 50 miljarder till civilt försvar

Mål:

  • 3,5 % av BNP till militärt försvar
  • 1,5 % av BNP till civilt försvar
  • Målen ska vara uppfyllda senast 2032
  • Politisk enighet: Samtliga riksdagspartier står bakom överenskommelsen
  • Finansiering: Statlig upplåning, frångår balansmålet
  • Syfte: Möta Natos krav och stärka Sveriges försvarsförmåga

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.