Annons:

Vasas systerskepp Äpplet har hittats

Uppdaterad november 22, 2024, Publicerad oktober 25, 2022 – av Sofie Persson
Regalskeppet Äpplet sänktes 1658.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Marinarkeologer har hittat regalskeppet Vasas systerskepp Äpplet i Vaxholm, ett fartyg man länge letat efter. Skeppet byggdes parallellt med Vasa och blev klart ett år senare. Till skillnad från Vasaskeppet kunde Äpplet, om än ostabilt, segla och sänktes avsiktligt efter 30 år i bruk.

Pulsen steg rejält när vi såg hur likt vraket var Vasa, säger marinarkeologen Jim Hansson.

I Östersjön ligger åtskilliga bevarade trävrak från diverse fartyg, men ett skepp man letat länge efter är Vasas systerskepp Äpplet. Under 2019 trodde marinarkeologer vid museet Vrak att man hittat det eftersom man påträffat två skepp vid Vaxholm som passade in på beskrivningar av skeppet. Undersökningar visade dock att dessa skepp i själva verket var Apollo och Maria, två medelstora skepp från 1648.

Marinarkeologerna fortsatte att leta kring området i Vaxholm och fann i december 2021 ett nytt skepp. Nu kan man efter flera undersökningar konstatera att det faktiskt är Vasas systerskepp Äpplet.

Annons:

Pulsen steg rejält när vi såg hur likt vraket var Vasa. Både konstruktionerna och de kraftiga dimensionerna kändes väldigt bekanta. Hoppet om att hitta ett av Vasas systerskepp tändes hos oss, berättar Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak.

Vasaskeppet förliste under sin jungfrufärd den 10 augusti 1628 och lämnades kvar på botten efter några bärgningsförsök. 1961 lyftes det över vattenytan och ingår sedan 1990 i en permanentutställning i Vasamuseet på Djurgården i Stockholm. Vasa är unikt i sitt slag eftersom det är det mest välbevarade 1600-talsskeppet.

När marinarkeologerna undersökte det nyfunna skeppet i Vaxholm under 2022 påträffades skeppstekniska detaljer som hittills bara setts på Vasa varefter ett flertal prover gjordes. Bland annat kunde man konstatera att eken till skeppsvirket huggits 1627 i Mälardalen, på samma plats som Vasas virke något år tidigare.

Mått, konstruktionsdetaljer, träprover och arkivmaterial pekade alla åt samma håll – vi hade hittat Vasas systerskepp Äpplet! säger Patrik Höglund, marinarkeolog på Vrak.

Äpplet var nästan identiskt med Vasa och skeppen byggdes parallellt. Äpplet blev klar ett år senare och kunde till skillnad från Vasa faktiskt segla på grund av att man byggde skeppet en dryg meter bredare. Trots det var det ändå ostabilt.

Det seglar, till skillnad från Vasa, men det är inget lyckat fartyg, säger Höglund till skattefinansierade SVT.

Äpplet deltog aldrig i något sjöslag, men tjänade under 30-åriga kriget som transportfartyg. Efter 30 års tjänst försökte Sverige sälja skeppet till bland annat Frankrike, som inte var intresserade. Istället tömdes Äpplet på kanoner och annat värdefullt och sänktes utan master i ett av sunden, något man ofta gjorde för att skapa barriärer för andra fientliga fartyg. Där kommer hon också att få ligga för tillfället.

Det är möjligt att vi bärgar nåt som kan vara viktigt för forskningen, men i nuläget får hon ligga där hon ligger, säger Höglund.

Fyndet har även uppmärksammats av internationella medier, exempelvis brittiska The Guardian.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

När Israels mordkommando spred skräck i norska idyllen

Den norska småstaden Lillehammer hade inte upplevt ett mord på 36 år innan kyparen Ahmed Bouchiki sköts ihjäl framför sin gravida hustru. Den israeliska mordstyrkan hade dock identifierat fel måltavla och fiaskot skulle exponera Mossads mordkampanjer över hela Europa.

Publicerad Igår 15:31 – av Isac Boman
"Vi visste att vi dödade fel man", har en av agenterna senare avslöjat om mordet på Ahmed Bouchikhi

Den 21 juli 1973 bröts lugnet i Lillehammer på det mest brutala sätt. Ahmed Bouchikhi, en 30-årig marockansk servitör som levt ett stilla liv i Norge sedan 1966, gick hem från biografen tillsammans med sin sju månader gravida norska hustru Torill. Klockan var halv elva på kvällen när ett mordkommando från Israels säkerhetstjänst Mossad klev ur sina bilar.

Två agenter steg fram mot paret. Med ljuddämpade pistoler av kaliber .22 öppnade de eld. Tretton kulor träffade Bouchikhi medan hans fru stod bredvid och bevittnade det hela. Mannen, vars enda "brott" var att ha mörkt hår, Mellanösternbakgrund och tala franska, avled nästan omedelbart.

Det skulle bli Lillehammers första mord på 36 år. Men för Israel var det bara ytterligare ett namn på en mycket lång lista.

Brittiska ministrar och svenska kungligheter

Lillehammer-mordet var långt ifrån någon isolerad incident. Redan innan staten Israel grundades 1948 hade judiska paramilitära grupper och terrorister etablerat lönnmord som sitt modus operandi. Terrorgruppen Lehi mördade den brittiske ministern Lord Moyne i Kairo 1944 – två unga judiska terrorister sköt honom när han kom hem till lunch.

Annons:

Två år senare, 1946, sprängde terrorgruppen Irgun King David Hotel i Jerusalem, där den brittiska administrationen hade sin bas. 91 människor dödades, många av dem civila hotellgäster och personal. Ledaren för Irgun, Menachem Begin, skulle senare bli Israels premiärminister.

Men det kanske mest ökända mordet skedde 1948, när samma Lehi-grupp lönnmördade FN:s medlare Folke Bernadotte på Jerusalems gator. Den svenske greven, ironiskt nog hyllad för att han ansågs ha räddat tusentals judar från tyska koncentrationsläger, sköts ihjäl med en tysk kulsprutepistol för att hans fredsplan ansågs hota drömmen om "Stor-Israel".

Folke Bernadotte och Storbritanniens Mellanösternminister Walter Guinness, 1:e baron Moyne – två av de mest prominenta offren för 40-talets judiska terrorvåg. Montage. Foto: Okänd

Mördarna blev aldrig straffade – terrorledaren Yitzhak Shamir blev istället Israels premiärminister på 1980-talet, medan skytten Yehoshua Cohen kom att bli David Ben-Gurions (även han israelisk premiärminister) livvakt.

Sverige har aldrig fått någon officiell ursäkt och det svenska kungahuset har inte besökt Israel sedan dess.

Global mordlista

Efter statens grundande institutionaliserades lönnmorden. Mossad skapades 1949 och började snart genomföra "riktade dödanden" världen över – en eufemism för statssanktionerade mord där offren långt ifrån alltid var militära mål.

Vetenskapsmän eliminerades systematiskt. Tyska raketforskare som arbetade för Egypten på 1960-talet mördades eller skadades i brevbomber. Den egyptiske kärnfysikern Yahya al-Mashad dödades i sitt hotellrum i Paris 1980 och iranska kärnforskare har lönnmördats på Teherans gator så sent som i år.

I Europa genomfördes mord som om kontinenten var Mossads privata jaktmark. Mahmoud Hamshari sprängdes i luften via en bomb i sin telefon i Paris 1972. översättaren Wael Zwaiter sköts ned i sin trappuppgång i Rom samma år och Basel al-Kubaisi dödades på en gata i Paris 1973.

I Sydamerika jagades gömda nationalsocialister, men också palestinska aktivister. Letten Herbert Cukurs torterades och mördades i Montevideo 1965 och palestinska studenter och intellektuella dödades i Buenos Aires och São Paulo under 1970- och 80-talen.

Listan kan göras lång: Tunis, Malta, Cypern, Dubai, Damaskus. Ingen plats var för avlägsen, ingen gräns för helig. Israel hade gjort hela världen till sitt jaktrevir för vedergällning.

Norge – den osannolika jaktmarken

När Mossad fick tips om att Ali Hassan Salameh, "Den röde prinsen" som anklagades för OS-massakern i München 1972, gömde sig i Lillehammer, skickades ett 15 man starkt team till Norge. Underrättelsen var dock helt fel, men detta spelade ingen roll – Israels hämndbegär efter München var gränslöst. Operation Guds vrede hade redan krävt många liv, men i Lillehammer skulle operationen sluta i katastrof.

Främlingarna i den lilla staden med färre än 20 000 invånare stack ut omedelbart. Hyrbilar, walkie-talkies, konstiga rörelsemönster – allt noterades av den nyfikna lokalbefolkningen. Men Mossad-agenterna, vana vid att operera med straffrihet, ignorerade varningssignalerna.

Lillehammer. Foto: Stian Rognhaugen/CC BY-SA 4.0

Det som gör Lillehammer särskilt anmärkningsvärt är att flera av agenterna kände på sig att de skulle döda fel man. Agenten Sylvia Rafael rapporterade tvivel till sina överordnade och Marianne Gladnikoff hörde mannen tala norska och sa att han inte matchade beskrivningen.

En kvinnlig agent hoppade till och med i poolen för att avlyssna honom och hörde honom tala franska – vilket ironiskt nog "bekräftade" den felaktiga identifieringen eftersom den egentliga måltavlan Salameh var flerspråklig. Men alla andra signaler pekade åt fel håll: mannen var för lång, för smal, och saknade Salamehs karakteristiska drag.

Men operationsledaren Michael Harari – en Mossad-veteran som orkestrerat mord över hela världen – vägrade lyssna. "Jag vet bättre," uppges han ha sagt.

Dan Arbel, en av de gripna agenterna, avslöjade 50 år senare sanningen till norska NRK: "Vi visste att vi dödade fel man". De sköt ändå. Order var order. En oskyldig mans liv betydde mindre än att okritiskt följa kommandokedjan.

— Jag såg mannen i Lillehammer tydligt, och jag sa till Mike (Harari) att 'det här är inte rätt person, det här är inte Salameh', upprepade Arbel.

Mordkampanjen "Guds Vrede" godkändes av Israels dåvarande premiärminister Golda Meir Foto: Willem van de Poll/ CC BY-SA 3.0

Nio flydde till Israel

Den norska polisen behövde bara 12 timmar för att gripa de första agenterna. Dan Arbel och Marianne Gladnikoff togs på flygplatsen med samma hyrbil de använt vid mordet – amatörmässigt även för Mossads låga standarder i Norge.

Arbel, som led av klaustrofobi, bröt samman omedelbart. Han gav upp adressen till det säkra huset i Østerås. Razzian avslöjade ett helt nätverk: nycklar till säkra hus över hela Europa, förfalskade pass, mordplaner.

Sex agenter greps. Nio flydde till Israel, inklusive mördarna och Mossadchefen Zvi Zamir. Som vanligt skulle de faktiska mördarna aldrig ställas till svars.

Symboliska straff

Rättegången i Oslo 1974 blev en parodi. De gripna dömdes till symboliska straff, men behövde inte ens sitta av dessa. Sylvia Rafael dömdes till 5,5 års fängelse, Abraham Gehmer till 5 år och Dan Arbel och Marianne Gladnikoff till 2,5 år vardera.

Efter bara 15 månader släpptes dock alla fria och skickades hem till Israel efter politiska påtryckningar. Rafael kom senare att gifta sig med sin norske försvarsadvokat.

Israel betalade så småningom ett symboliskt skadestånd 1996 – 23 år senare. De uttryckte "sorg" men erkände aldrig någon skuld för dådet. För dem var Bouchikhi mest ett pinsamt misstag.

— För mig är den här kompensationen blodspengar, har sonen Jamal Terje Rutgersen kommenterat i en tv-intervju.

— De sa uttryckligen att de inte tog ansvar för detta, men att de ville betala kompensation för att bevara de goda relationerna mellan Israel och Norge.

Den israeliske journalisten Ronen Bergman, som skrivit omfattande om Mossads hemliga operationer, förklarar att när agenterna i Lillehammer såg Bouchiki ta emot ett paket från en misstänkt kontaktperson blev de övertygade om att han var terrorist – och resonerade att även om han inte var "storterrorist" så var han säkert en "liten terrorist" och borde således ändå likvideras.

Paketet visade sig senare bara innehålla LP-skivor, men då hade den oskyldige kyparen redan skjutits ihjäl.

Den verkliga måltavlans öde

Medan en oskyldig man låg död i den norska skidorten fortsatte Ali Hassan Salameh att leva vidare. Först 1979 lyckades Mossad mörda honom i Beirut med en bilbomb som också dödade fyra livvakter och fyra civila förbipasserande. Det ansågs vara ett acceptabelt pris för att döda en misstänkt terrorist.

Bouchikhi förväxlades med palestinske agenten Ali Hassan Salameh. Den senare mördades 1979 i en israelisk bilbomb som också skördade flera civila offer.. Montage. Foto: Okänd

Lillehammer-fiaskot avslöjade också Mossads europeiska nätverk. Nycklar hittade på gripna agenter ledde till razzior i Paris, Rom, Bryssel. Säkra hus, vapengömmor, flyktvägar – allt exponerades.

För första gången kunde världen se omfattningen av Israels mordapparat. Avslöjandet att ett stort antal västerländska underrättelsetjänster assisterat Mossad chockerade till och med Israels allierade.

Men var detta verkligen en "katastrof" för Israel? Eller bara ett tillfälligt bakslag i en mordkampanj som fortsatt oförminskat i årtionden?

Ett mönster som fortsätter

Israeliska underrättelsetoppar har hävdat att de lärt sig av Lillehammer. Att de infört striktare protokoll och bättre verifiering – men lönnmorden har aldrig upphört.

Hotellrum i Dubai där misstänkta stryps av agenter med förfalskade pass. Bilar som exploderar på Teherans gator. Forskare som skjuts med fjärrstyrda vapen eller palestinska aktivister som "försvinner" från europeiska huvudstäder. Mystiska "olyckor" som drabbar utpekade fiender till Israel från Kairo till Kuala Lumpur.

Årtionde efter årtionde fortsätter samma mönster. Tekniken har förbättrats – från kulsprutepistoler till drönare och AI-styrda vapen. Försiktigheten har ökat – team som en gång lämnade spår överallt arbetar nu i skuggorna. Men den fundamentala principen – att Israel har rätt att mörda vem som helst, var som helst – består.

Pågående israelisk policy

Ahmed Bouchikhi sköts ned den 21 juli 1973 framför sin hustru som väntade deras barn. Hans mördare flydde till Israel där de levde i frihet resten av sina liv. Michael Harari, mannen som beordrade mordet trots varningar om att de hade fel person, belönades med fortsatt karriär inom underrättelsetjänsten och ingen straffades egentligen för att ha dödat en oskyldig servitör i en liten norsk småstad.

Detta är inte historisk kuriosa utan fortfarande en pågående israelisk policy. Den apparat som mördade Bouchikhi – och Folke Bernadotte innan honom – opererar fortfarande, bara mer sofistikerad och försiktigare med att lämna spår.

Under Benjamin Netanyahus ledarskap har Israels lönnmordskampanjer eskalerat. Foto: Benjamin Netanyahu/FB

Lillehammer exponerade en sanning som många föredrar att ignorera: att Västvärldens främsta allierade i regionen och "den enda demokratin i Mellanöstern" inte bara systematiskt använder mord som politiskt verktyg utan även opererar med förakt för andra nationers suveränitet, och betraktar oskyldiga liv som acceptabla förluster. När internationell lag står i vägen för hämnd är det lagen som får vika – och Israels allierade i Väst fortsätter att se mellan fingrarna.

Den norska regeringen producerade en omfattande rapport om Lillehammer-affären år 2000. Israels egen dokumentation om operationen förblir dock hemligstämplad – vissa sanningar är tydligen för besvärande att offentliggöra även efter ett halvt sekel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Då kan du besöka Kina – utan visum

Uppdaterad november 7, 2025, Publicerad november 7, 2025 – av Isac Boman
Ett av palatsen i "Förbjudna staden" i Kinas huvudstad Beijing som är ett av landets mesta populära turistmål.

Jättelandet i öster underlättar för svenskar som vill utforska det kinesiska kultur- och affärslivet. Från och med den 10 november kan nu svenskar resa till Kina utan visum för vistelser på upp till 30 dagar.

Sverige har varit det sista nordiska landet där medborgare måste söka visum för att besöka Kina medan visumfria resor infördes i våra grannländer i november förra året. Visumansökningar innebär både kostnader och kräver större planering inför resor med stora begränsningar i flexibilitet.

Researrangörer har påpekat att detta begränsat såväl turismen som affärsresandet. Nu blir det enklare att spontant boka en resa, oavsett om syftet är att upptäcka landets kultur eller utveckla affärskontakter och regellättnaden är ett tecken på att relationerna mellan Sverige och Kina har förbättrats.

Kina, som till ytan nästan är lika stort som hela Europa, bär på en 5 000-årig civilisation och kultur som är välbevarad och har en stor mångfald av lokala kulturer, traditioner, mat och etniska minoriteter med sina unika uttryck.

Annons:

I norr lockar huvudstaden Beijing med ikoniska sevärdheter som Kinesiska muren, Förbjudna staden och Himmelska fridens torg. Västerut ligger den historiska staden Xi'an med den berömda Terrakottaarmén och spår från den gamla Sidenvägen.

Södra Kina bjuder på dramatiska sockertoppsbergen kring Guilin, gröna risfält och möjligheter till bambuflottfärder på lugna floder. Shanghai kombinerar storstadspuls med modern arkitektur och historiska kvarter där gammalt möter nytt.

Landet rymmer också mindre kända pärlor som taoismens heliga berg, buddhistiska tempel och traditionella byar där gamla hantverkstraditioner fortfarande bevaras.

Bra att veta

Visumfriheten gäller för affärs-, turist-, familje- och vänskapsbesök samt utbytesresor och transit. Resenärer måste ha ett ordinarie svenskt pass som är giltigt i minst sex månader efter inresa. Vistelsen får inte överstiga 30 dagar, och undantaget gäller fram till och med den 31 december 2026.

Vid inresa får resenärer lämna fingeravtryck och ansiktsfoto. Sedan landet drabbades av en svår period av terrorism infördes hårdare kontroller både vid inpassering i landet och på vissa resesträckor inom landet.

Övervakningskameror är mycket utbyggda på allmänna platser och i trafiken.

Landet anses samtidigt vara ett av världens säkraste att vistas i med mycket få våldsbrott. Kina har numer världens modernaste infrastruktur med låga levnadskostnader och hög tillgänglighet på vardagstjänster, sociala aktiviteter och ett rikt kulturliv.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

David Icke tillbaka på YouTube efter fem år – kastades ut för covid-uttalanden

Nätcensuren

Publicerad november 4, 2025 – av Markus Andersson
"Det är skönt att se er igen", hälsar David Icke sina YouTube-följare.

David Icke är tillbaka på YouTube efter att ha varit avstängd i över fem år. I ett videomeddelande bekräftar han att han kastades ut från plattformen i april 2020 på grund av uttalanden som stred mot den officiella covid-narrativet.

Icke, 73, var tidigare professionell fotbollsspelare och BBC-sportkommentator innan han på 1990-talet började skriva och föreläsa om alternativa förklaringar till världshändelser och makstrukturer. Han har gett ut ett flertal böcker och byggt upp en global följarskara genom sina teorier om hur världen fungerar.

I sitt comeback-meddelande beskriver Icke hur han plötsligt kastades ut från plattformen efter en direktsänd intervju som nådde stor publik.

— Det var i april 2020 när jag, ska vi säga, sa saker som var i konflikt med covid-narrativet, som jag kastades ut från YouTube och allt annat, summariskt, en halvtimme efter en direktsänd intervju som fick en massiv publik, säger han i videon.

Annons:

Allt material ska återställas

Icke uppger att han fått besked om att allt tidigare innehåll från hans kanal, som raderades för fem och ett halvt år sedan, kommer att återställas på plattformen. Han nämner också att det finns "massor av annat innehåll" som inte kunnat publiceras under avstängningsperioden.

Författaren har även en ny bok på gång med titeln "The Roadmap: Escaping the Maze of Madness", som han beskriver som "en riktig ögonöppnare" när det gäller att förklara "hela konspirationens" omfattning.

— Det är med stor glädje som jag tillkännager att jag är tillbaka på YouTube på grund av räckvidden, på grund av den påverkan som kanalen har och den påverkan den kan ha på att kommunicera information, säger Icke.

Han uppmanar sina följare att prenumerera på kanalen och hänvisar till att det "hjälper algoritmen". Icke driver också webbplatsen ickonic.com där han under avstängningsperioden publicerat material.

Oklarheter kring tvärvändningen

YouTube-kanalen stängdes ned i april 2020 som en del av plattformens åtgärder mot innehåll som stred mot plattformens mycket hårda riktlinjer kring covid-19. Icke hade vid flera tillfällen uttryckt åsikter som avvek från hälsomyndigheternas officiella direktiv om viruset och de experimentella mRNA-vaccinen, vilket också ledde till att han förbjöds från flera sociala medieplattformar.

Hans arbete har under årens lopp omfattat teorier om globala maktstrukturer, teknologi och samhällsutveckling. Han har också byggt upp en närvaro genom böcker, föreläsningar och digitalt innehåll.

Varför YouTube nu väljer att återställa Ickes konto är dock oklart och plattformen har inte offentligt kommenterat beslutet.

— Det är skönt att se er igen, avslutar Icke sitt meddelande till sina följare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Humor: Dietisten från framtiden

Publicerad november 3, 2025 – av Redaktionen
Det var enklare när maten bara skulle mätta – inte rädda världen.

När klimatet nu ska styra middagsmenyn i stället för kroppens faktiska behov, kan vi åtminstone glädjas åt att "experterna" inte kan tidsresa bakåt och terrorisera hemmets lugna middagar. Tänk om alla dessa kostrådgivare bara kunde låta maten tysta munnen.

Ägget har firats och fördömts i kost- och hälsokretsar de senaste åren. Köttet far fram och tillbaka, men ska helst försvinna av miljöskäl. I dessa tider av kostförvirring är det inte helt uppenbart vad som egentligen är hälsosamt. Man kan ju tycka att det var betydligt enklare förr.

I en värld där självutnämnda experter låter klimatpolitik och underliga studier forma den forna tallriksmodellen, är det kanske en välsignelse att tidsresor inte finns – för hur skulle det annars te sig?

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.