Annons:

Miraklet i Frälsarens land

Den multipolära världen

På bara några år besegrade El Salvador den brutala gängkriminalitet som hade plågat landet i decennier. Presidenten Nayib Bukele har av sina globalistiska motståndare anklagats för att vara "odemokratisk", men hos salvadoranerna själva har han i det närmaste uppnått folkhjältestatus och går nu i bräschen för en Bitcoin-revolution.

Publicerad juli 19, 2025
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

El Salvador, bokstavligen "Frälsaren" eller med andra ord "Frälsarens land", blev formellt ett självständigt land år 1842. Frigörelsen för det latinamerikanska landet kom efter ett inbördeskrig i det relativt nybildade landet Centralamerikanska federationen som år 1823 hade frigjort sig från det mexikanska kejsardömet, ett Mexiko som bara två år tidigare, år 1821, hade utropat sig som självständigt från den spanska kronan.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 1 februari 2025.


Namnet till trots skulle den lilla nationen samtidigt få vänta tålmodigt på sin frälsning. El Salvador skulle komma att domineras av korrupta krafter och har i modern tid mer än något annat varit känt som en del av Centralamerikas så kallade "bananrepubliker", inte bara på grund av närvaro av USA-baserade företagsjättar där landet gick så långt som att anamma den amerikanska dollarn som sin egen valuta, utan även för att El Salvador under lång tid blivit känt som ett alldeles särskilt näste för brutala och bokstavligen djävulsdyrkande kriminella gäng, som MS-13 och Barrio 18 som fortfarande har en stark närvaro även i den organiserade kriminella världen.

Dessförinnan var landet främst förknippat med det utdragna inbördeskrig som härjade där under 13 långa år mellan 1979 och 1992 i en av Kalla krigets många proxykonflikter mellan pro-amerikanskt och pro-sovjetiskt inriktade krafter i landet.

Annons:

Två år efter det salvadoranska inbördeskrigets utbrott föddes Nayib Bukele år 1981 i huvudstaden San Salvador. Fadern, Armando Bukele Kattán, var en framstående palestinskättad affärsman och muslimsk ledare som såg till att hans förstfödde son började studerade juridik vid Centralamerikanska universitetet i El Salvador. Nayib fullföljde dock aldrig sin examen, utan gav sig istället in i näringslivet. Enligt honom själv skulle denna erfarenhet låta honom utveckla två förmågor som han senare beskrivit som avgörande för sin politiska bana – att kommunicera och leda med tydlighet.

Bukeles politiska karriär började på allvar år 2012 när han valdes till borgmästare i Nuevo Cuscatlán, en liten kommun utanför huvudstaden San Salvador. Hans framgångar där – inklusive ekonomiska reformer och sociala program – ledde till att han 2015 blev borgmästare i huvudstaden San Salvador. Under denna tid profilerade han sig som en samtidigt pragmatisk, frispråkig och visionär ledare.

Trots de enorma risker som var förknippade med att utmana det politiska etablissemanget, som var fullständigt infesterat av gängkriminalitetens tentakler, kom Bukele att alltmer öppet kritisera dem för att ha förstört landet och för att ha förrått sina väljare.

Bukele möter folket.

2017 blev Bukele utesluten ur sitt dåvarande parti, FMLN, efter interna konflikter och grundade då sitt eget parti Nuevas Ideas, "Nya Idéer", som skulle bli plattformen för hans vågade kampanj att aspirera på presidentposten med budskap om att förnya och modernisera landet. Trots svåra hinder, som lades ut i vägen av politiska motståndare, lyckades Bukele till sist vinna valet 2019 med en historisk marginal, och blev så den förste presidenten sedan 1992 som inte tillhörde de två dominerande partierna, det socialistiskt inriktade FMLN eller det mer borgerligt-konservativt profilerade ARENA.

"De kunde döda vem som helst"

Svårigheterna var dock inte över trots valvinsten för den salvadoranske presidenten, där hans motståndare inte skydde några medel för att stoppa honom. Dessa kontrollerade fortfarande Högsta domstolen och 90 procent av den lagstiftande församlingen.

Jag var tvungen att lägga in mitt veto mot allt, och de upphävde mina veton och godkände de lagar jag lagt in veto mot, förklarar Bukele om den första tiden i en intervju med den amerikanske journalisten Tucker Carlson.

Den enda lösningen Bukele såg var att även vinna en majoritet i landets kongress, något han också skulle komma att lyckas med. Idag är det bara valdomstolen som kontrolleras av den liberala oppositionen och som utan framgång försökte få presidenten åtalad och fängslad, något som enligt Bukeles egen bedömning misslyckades endast på grund av etablissemangets rädsla för en storskalig folklig revolt om han skulle avsättas.

Till Carlson berättar Bukele vidare att hans första prioritet var att fylla sitt vallöfte att en gång för alla ta itu med den organiserade brottsligheten.

– Man kan inte göra någonting om man inte har fred. När man väl har uppnått det kan man kämpa för de andra sakerna, som infrastruktur, välstånd, välbefinnande och livskvalitet. Men man måste börja med fred, och i fallet El Salvador var vi bokstavligen världens mordhuvudstad, konstaterar Bukele.

Bukele hälsar den salvadoranska armén.

En av de första åtgärderna han genomförde var att fördubbla antalet soldater i landets armé, förse dem med modern utrustning och sedan sätta in dem systematiskt för att bekämpa den organiserade brottsligheten med en bestämdhet som tidigare saknats. Gängen uppskattade av förklarliga skäl inte detta utan försökte slå tillbaka – bland annat i en mordvåg där man dödade 87 människor i det lilla landet på bara tre dagar.

– De kan döda vem som helst, och om staten ger sig på dem har staten inte för avsikt att döda eller skada någon annan än gängmedlemmarna. Så du har 70 000 mål, som var de 70 000 gängmedlemmarna, men de har 6 miljoner möjliga mål (landets befolkning). Så det var nästan en omöjlig uppgift, säger presidenten.

El Salvadors nya högsäkerhetsfängelse CECOT, Centro de Confinamiento del Terrorismo - eller "terroristfängelset" på svenska, huserar de allra grövsta gängmedlemmarna med kapacitet för 40 000 fångar. Livet i fängelset är ytterst strängt, där den enda fritiden består av enkel motion och gudstjänster av präster.

Även oberoende analytiker pekar på att El Salvador idag är ett helt annat land än vid Bukeles tillträde och att det enligt landets officiella statistik kommit att bli det minst brottsdrabbade på de amerikanska kontinenterna, även inräknat Kanada och USA.

– Vi är säkrare än något annat land i västra hemisfären. Om jag hade sagt det för fem år sen hade de sagt att jag var galen, eller hur?

Bukele själv betonar att hans regering inte haft tillgång till några magiska recept, utan att man har kunnat lösa problemet med gängbrottsligheten för att man haft den politiska viljan och beslutsamheten att faktiskt göra det.

– Det kommer alltid att finnas brott, människor som bryter mot lagar, men våldsbrott, människor som mördar och våldtar varandra, är ett frivilligt beslut som en regering fattar. Varför skulle en regering välja att tillåta detta? frågar han sig.

Massivt stöd hos folket

Politiskt har Bukeles El Salvador även brutit mönstren vad gäller covidpolitiken, där man från statligt håll valde att uppmuntra sund kost och motion och heller inte påtvinga befolkningen de kontroversiella covidvaccinerna med några covidpass. Som ett av få länder erbjöd man även preparatet hydroxiklorokin som ett alternativ till behandling för covid, något som Bukele bland annat hänvisade till att de flesta världsledare själva använde sig av.

Fokus för Bukeles politik har i övrigt varit att driva på för ekonomiska reformer och han har som ett led i detta gjort El Salvador till det första landet i världen där Bitcoin accepteras som lagligt betalningsmedel - vilket gör att det ska accepteras som giltigt betalningsmedel för alla former av skulder och transaktioner. Entusiaster för den nya kryptoekonomin samlas nu i El Salvador, som av många bedöms kunna bli en ny "tigerekonomi" i Amerika.

I västmedia har Bukele framförallt porträtterats som något av en "diktator" som förkastat "mänskliga rättigheter" i samband med massarresteringarna av misstänkta gängmedlemmar och perioder av långvarig militär övervakning av särskilda områden i landet. Både inhemska och internationella kritiker har riktat anklagelser mot presidenten för att försöka centralisera makten, bilda en polisstat och undergräva så kallade demokratiska institutioner och principer.

I samband med att han 2024 återvaldes med en spektakulär jordskredsseger, med hela 84,6 procent av rösterna, bemötte han denna kritik i det uppmärksammade tacktalet till befolkningen med att han satte deras rättigheter före organiserade kriminellas.

Vi är det säkraste landet på den amerikanska kontinenten, och vad sa de till oss? "Ni kränker mänskliga rättigheter." Vems mänskliga rättigheter? De hederliga människornas rättigheter? Nej. Kanske har vi prioriterat de hederliga människornas rättigheter framför brottslingarnas rättigheter. Det är allt vi har gjort, och det är det ni säger är en kränkning av mänskliga rättigheter, deklarerade Bukele.

Bukele med sin hustru Gabriela Roberta Rodríguez de Bukele. Foto: Casa Presidencial El Salvador

I en ironisk replik till liknande epitet som riktats mot honom har han själv bland annat benämnt sig på Twitter/X som "World's coolest dictator" - "världens coolaste diktator". Presidenten har också i övrigt blivit känd för sitt flitiga användande av sociala medier, särskilt X, som han använder för att kommunicera direkt med folket, och ibland för att rådgöra med allmänheten i samband med sitt beslutsfattande.

Denna digitala närvaro har gjort honom mycket populär också bland yngre generationer som ofta betraktar honom som en modern ledare av en helt annan typ än det politiska etablissemang som tidigare styrde landet.

Varningen till Väst

Bukele uttrycker personlig kritik till den mjuka synen på brottslingar i Västvärlden, och som han själv betraktar El Salvador som varande en del av, där han pekar på att dessa ofta betraktas som individer med rättigheter som måste skyddas – även om de är våldsamma mördare och organiserade gängmedlemmar. Denna inställning leder enligt Bukele i slutändan till en punkt då själva civilisationen börjar raseras.

– Den västerländska civilisationen har nått sin topp. Vi kan alla vara överens om att vi är på väg ner och att det sker för att vi inte underhåller civilisationen på rätt sätt, säger han och förklarar att vi inte längre strävar efter att göra saker så bra och storslaget som möjligt.

– Demokratin fungerar, men om man inte underhåller den kommer den att falla sönder som en mur. Så vad vi har just nu är en enorm erosion av den västerländska civilisationen, sammanfattar Bukele.

Han pekar på att regeringar idag mest tycks vara intresserade av att blidka enskilda väljargrupper för att få deras röster – exempelvis genom att ge dem stora summor pengar eller andra frikostiga löften, och att man inte längre tycks bry sig om vad som är bra för nationen som helhet.

– Det kan inte fortsätta. Det är som om någon äter för mycket. Man kan vara lite fet, eller hur? Det är okej. Men om någon är sjukligt fet, kommer någon att komma och säga att du måste sluta, eller hur? Eftersom ditt hjärta inte klarar av det längre.

 

Ett fokusområde för den frispråkige presidenten, efter att gängen nu besegrats, är att attrahera investerare och turister till landet – snarare än att vara en fristad för mördare och våldsbrottslingar. "Det finns tillräckligt med pengar så länge ingen stjäl dem" är ett av många liknande citat som sammanfattar Bukeles syn på landets framtid och gjort honom så populär bland den egna befolkningen.

Bukele publicerar ofta bilder som visar hur landets militär och polis bekämpar den organiserade brottsligheten.  Foto: Nayib Bukele/FB

Många menar också att framgångarna är ett uttryck för vågen av en ny generation nationalpopulistiska ledare i en närmast global revolt mot det globalistiska "regnbågsimperium" som präglats av genusideologi, demografiska omvälvningar, daltande med våldsbrottslingar samt ett enormt gap mellan det politiska etablissemanget och befolkningen i stort.

Den salvadoranske presidenten har heller inte varit blyg för att uttryckligen kritisera inflytelserika globalister som George Soros och andra som han menar drivit på för denna typ av utvecklingslinjer i Väst, och fortfarande har en alltför stor makt över politiken i många länder.

I sitt segertal till folket 2024 formulerade Bukele även vikten för små nationer att vara vakna för den globala politikens aktörer, där El Salvador bara är ett exempel på många nationer som fått lida i kölvattnet av olika falanger av globalistiskt inriktade aktörer och stormakter.

Inbördeskriget i El Salvador, som officiellt dödade över 85.000 salvadoraner och tvingade över 1 miljon människor på flykt, sponsrades av två olika makter. Det fanns en konflikt mellan väst och Sovjetunionen, och de ville slåss, men inte på sin egen mark. De ville inte tillhandahålla kanonmat. Så de bestämde sig för att strida på andra platser runtom i världen, och en av de platser de valde att strida på var här i El Salvador. De lurade oss. De sa åt oss att döda varandra och vi gjorde som de sa.

Bukele avslutade med att tillägga sin uppfattning att det nu finns mäktiga spelare på den globala arenan som fruktar det exempel El Salvador redan har visat.

Vi kommer att fortsätta att göra det omöjliga, och El Salvador kommer att fortsätta att sätta ett exempel för omvärlden.

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kina passerar USA som Tysklands största handelspartner

Den multipolära världen

Publicerad Igår 21:25
– av Isac Boman
Terminal Wharf i tyska Bremerhaven är en av Europas största och mest betydelsefulla hamnar.

Trumps tullar har vänt på handelsmönstren. Kina har nu passerat USA som Tysklands viktigaste handelspartner – bara ett år efter att ha förlorat toppositionen.

Kina har återtagit förstaplatsen som Tysklands största handelspartner. Under årets första åtta månader uppgick handeln med Kina till 163,4 miljarder euro, jämfört med 162,8 miljarder euro för USA, enligt preliminära siffror från den tyska statistikmyndigheten, skriver Reuters.

Det är en snabb vändning. USA var Tysklands största handelspartner 2024, vilket bröt en åttaårig kinesisk dominans. Förskjutningen kom när Tyskland aktivt försökte minska sitt Kina-beroende och pekade på politiska skillnader och orättvisa handelsmetoder.

Men Donald Trumps återkomst till Vita huset och förnyade tullar har förändrat dynamiken.

Annons:

Tullar slår hårt

Den tyska exporten till USA sjönk med 7,4 procent under årets första åtta månader till 99,6 miljarder euro. I augusti föll exporten med hela 23,5 procent jämfört med föregående år.

Det råder ingen tvekan om att USA:s tull- och handelspolitik är en viktig orsak till nedgången i försäljningen, säger Dirk Jandura, ordförande för det tyska utrikeshandelsförbundet BGA.

Han konstaterar att amerikansk efterfrågan på klassiska tyska exportvaror som bilar, maskiner och kemikalier har minskat.

Kinesisk import ökar

Samtidigt som exporten till Kina sjönk med 13,5 procent ökade importen från Kina med 8,3 procent till 108,8 miljarder euro.

Den förnyade importboomen från Kina är oroande, säger Carsten Brzeski, global chef för makroekonomi på ING. I synnerhet eftersom data visar att dessa importer sker till dumpningspriser.

Han varnar för att detta ökar Tysklands beroende av Kina och kan lägga ytterligare press på nyckelindustrier där Kina har blivit en stor konkurrent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ambassadören varnar: USA har underskattat Kinas styrka

Den multipolära världen

Publicerad oktober 18, 2025
– av Markus Andersson
USA:s tidigare Kina-ambassadör Nicholas Burns menar att en av de största fördelarna för Kina är det kinesiska kommunistpartiets förmåga att tänka strategiskt och långsiktigt.

Nicholas Burns, som under tre år var USA:s ambassadör i Kina, menar att västvärlden systematiskt har underskattat den kinesiska supermaktens förmåga inom teknologi, militär och infrastruktur. I en färsk intervju lyfter den erfarne diplomaten fram flera områden där Kina ligger långt före USA – och varnar för att amerikanska beslutsfattare fortfarande inte ser det fulla allvaret i situationen ur USA:s strategiska intressen.

Nicholas Burns, 68, avslutade i januari 2025 sitt uppdrag som USA:s ambassadör i Kina efter tre intensiva år i Peking. Med en lång karriär inom amerikansk diplomati bakom sig – han har tjänstgjort under sex presidenter och nio utrikesministrar – återvände han till Harvard University där han är professor i diplomati och internationella relationer.

Nu talar han öppet om sina erfarenheter och observationer från tiden i Kina. Och bilden han målar upp är mer oroväckande än många vill erkänna.

Imponerande infrastruktur

Vi har underskattat kinesisk makt i världen, konstaterar Burns rakt av. Som exempel lyfter han fram den kinesiska höghastighetsjärnvägen:

Annons:

Tågen är fantastiska. Vi åkte med de där tågen. Du kan åka från Peking till Shanghai på fyra och en halv timme.

Sträckan är över tusen kilometer, påpekar han, och drar en tydlig jämförelse med det amerikanska tågsystemet Amtrak:

Vi har Amtrak, som helt enkelt inte är så.

Men det är inom vetenskaplig och teknologisk kapacitet som Burns ser den största utmaningen.

Det är nyckeln till framgången i vår tidsålder, säger han och fortsätter:

Inom de kommande decennierna – vilket samhälle kommer att utbilda fler vetenskapsmän och ingenjörer?

USA:s tidigare Kina-ambassadör Nicholas Burns, skakar hand med Xu Kunlin, guvernör i Jiangsu-provinsen i Kina. Foto: US Department of State

"Alarmerande" siffror om utbildning

Statistiken han presenterar är slående. 34 procent av förstaårsstudenterna vid kinesiska universitet studerar ingenjörsvetenskap eller STEM-ämnen (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). I USA är motsvarande siffra 5,6 procent.

Och de är ett mycket större land, tillägger Burns.

Han pekar också på en märklig paradox i det amerikanska samhället. Vid Harvards examensceremoni, där han själv undervisar, är mönstret tydligt:

När vi ber våra studenter som examinerats inom kemi, biologi och fysik att resa sig upp, är de till största delen asiatisk-amerikaner. En del amerikanska medborgare med asiatisk bakgrund, eller amerikaner med kinesiskt ursprung.

Samma mönster syns i näringslivet.

Förra veckan, när president Trump samlade USA:s största teknikledare i Vita huset, var en mycket stor andel av dessa teknikledare indisk-amerikaner och kinesisk-amerikaner, säger Burns.

Hans slutsats är svidande:

Vi konkurrerar inte där det verkligen är avgörande för framtiden. Och det handlar om teknologi.

Militär styrka som förbises

Burns tar också upp den kinesiska militären, Folkbefrielsearmén (PLA), vars kapacitet han menar att västvärlden underskattar.

En del har hävdat: 'De har ju inte deltagit i något krig sedan 1978. Vad är de värda?' Jag har sett PLA, säger han bestämt.

Jag tror att vi har underskattat deras militära styrka, deras teknologiska styrka.

Strategisk långsiktighet

En av de största fördelarna för Kina, enligt Burns, är det kinesiska kommunistpartiets förmåga att tänka strategiskt och långsiktigt.

Kommunistpartiet i Kina är strategiskt och de behöver inte oroa sig för – ni vet, vi måste bry oss om vad pressen säger. Jag menar, det är en bra sak att ha en press som utmanar regeringen. De har ingen som motsätter sig dem. Och därför kan de göra stora satsningar över 10, 20, 30 år.

Som exempel nämner han Kinas systematiska Afrika-politik:

I 35 år i rad har den kinesiske utrikesministern, vem den personen än är, gjort sin första utlandsresa för året i januari till Afrika för att visa afrikanerna att 'ni är vår prioritet'.

Kontrasten till USA är påfallande.

Jag tror att president Trump aldrig åkte till Afrika under sin första mandatperiod. President Biden åkte en gång till Angola för två eller tre dagar i december, precis i slutet av sin mandatperiod, säger Burns.

Hans slutsats är entydig:

De är strategiska, och vi konkurrerar inte på den nivån. Så faktiskt tror jag att kinesisk teknologi, den kinesiska militären och ekonomin är starkare än vad vi tror. Och jag tror att vi har underskattat dem, och det har vi inte längre råd med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina släpper visumkrav för svenskar

Den multipolära världen

Uppdaterad oktober 17, 2025, Publicerad oktober 17, 2025
– av Redaktionen
Snart blir det enklare att besöka Kinesiska muren och andra kinesiska resmål.

Svenska medborgare kommer snart att kunna resa till Kina utan visum. Det meddelade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) under ett besök i Peking.

Sverige har hittills varit ett av få europeiska länder som saknat visumfritt inträde till Kina, trots att de flesta andra nationer på kontinenten fått tillgång till de nya reglerna.

Det är mycket glädjande och inte minst har företagen efterfrågat det här länge. Vi vet inte detaljerna i detta om kraftträdande eller exakt utformning, men jag förväntar mig att vi får det här inom kort. Men som jag uppfattar det så kommer det att omfatta svenska medborgare, säger Stenergard till skattefinansierade SVT.

I juli i år utökade Kina sin visumfria policy till att omfatta totalt 74 länder, där medborgare kan besöka landet i upp till 30 dagar utan visum. Nästan hela Europa ingår i avtalet, men Sverige och Storbritannien har hittills stått utanför.

Annons:

För svenska resenärer och företag innebär förändringen en stor lättnad, då ansökan om visum tidigare varit tidskrävande och kostsam.

Svenska företag har tyvärr under lång tid drabbats av mycket regelkrångel, inte minst på EU-nivå, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinesiske ekonomen: USA är en opålitlig förhandlingspartner

Den multipolära världen

Publicerad oktober 15, 2025
– av Markus Andersson
"De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi", säger Wang Wen om det strategiska spelet mellan stormakterna.

I en intervju med den amerikanske medieprofilen och journalisten Mario Nawfal ger den kinesiske ekonomiprofessorn Wang Wen en inblick i hur Kina ser på det pågående handelskriget med USA.

Professorn anser att USA provocerar Peking och att de kinesiska exportrestriktionerna på sällsynta jordartsmetaller är en legitim motåtgärd.

Wang Wen är professor i ekonomi vid Chongyang Institute vid Renmin University of China och beskrivs som en av Kinas ledande strateger och en nyckelperson i utformningen av Pekings ekonomiska världsbild. Mario Nawfal, som driver en inflytelserik kanal på X där han diskuterar geopolitik och ekonomi, genomförde intervjun för att ge sin publik förståelse för den kinesiska synen på tullkonflikten mellan stormakterna.

Nawfal, som betonar att han försöker vara opartisk, ville belysa hur samma händelser tolkas helt olika beroende på vilket perspektiv man utgår från.

Annons:

Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller

Professor Wang inledde intervjun med att beskriva omfattningen av Kinas kontroll över världens tillgångar på sällsynta jordartsmetaller – kritiska komponenter i allt från smartphones till militär utrustning.

— Kina kontrollerar 70 procent av den globala gruvdriften av sällsynta jordartsmetaller, 90 procent av separationen och bearbetningen, och 93 procent av magnettillverkningen, förklarade han.

Wang jämförde Kinas position med ett scenario där ett land kontrollerar merparten av världens oljefält och alla raffinaderier samtidigt. Nawfal påpekade att Västvärlden litade på Kina och frivilligt lät landet bli ett tillverkningsnav och dominera denna marknad, trots att USA var ledande inom området under 1980-talet.

Handelskrigets utveckling

Den kinesiske ekonomen beskrev händelseförloppet för det senaste handelskriget, som tog sin fart den 1 februari 2025 när president Trump införde tullar på kinesiska varor med motiveringen att Kina inte gjorde tillräckligt för att stoppa fentanylexporten.

— Sedan maj har vi haft förhandlingar mellan USA och Kina i Schweiz, Storbritannien, Sverige och Spanien. Särskilt i mitten av september gick förhandlingarna mycket smidigt. Vi diskuterade till och med TikTok-frågan, berättade Wang.

Han förklarade att många kineser, och även amerikaner, trodde att handelskriget var över efter de framgångsrika samtalen.

— Men till kinesernas förvåning genomförde den amerikanska regeringen en serie åtgärder mot Kina under de följande tre veckorna. Det gjorde kineserna mycket arga, sa professorn.

USA:s åtgärder i september

Ekonomen räknade upp en rad amerikanska åtgärder som Kina uppfattade som provokationer efter förhandlingarna i Spanien:

I mitten av september placerade USA:s handelsdepartement 34 kinesiska företag på en sanktionslista. I slutet av september införde USA särskilda hamnavgifter på fartyg som byggts och ägs av Kina. USA:s finansdepartement införde nya sanktioner mot över 100 kinesiska företag och individer. Den 9 oktober föreslog USA:s transportdepartement att kinesiska flygbolag skulle förbjudas att flyga över ryskt luftrum.

— Med anledning av dessa små provokationer mot Kina tvingades Kina att införa exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller och motåtgärder gällande frakt den 9 oktober för att skydda Kinas nationella intressen, förklarade han.

Påverkar hela teknikindustrin

Den senaste regleringen som Kina införde i oktober 2025 går mycket längre än tidigare begränsningar. Den täcker inte bara själva mineralerna utan även separationsteknologi, tillverkningsprocesser för magnetmaterial och licensiering av immateriella rättigheter.

— Den senaste regleringen ställer krav på licensiering även för utländska produkter som innehåller mer än 0,1 procent kinesiska sällsynta jordartsmetaller, förklarade Wang.

Detta innebär i praktiken att vilket land eller företag som helst som använder dessa mineraler nu måste få kinesiskt godkännande innan de exporterar sina produkter vidare – en åtgärd som journalisten beskrev som "långväga kontroll" över hela teknikindustrin.

Trumps svar kom snabbt i form av 100-procentiga tullar på kinesiska varor.

Vem provocerar vem?

En central punkt i intervjun blev frågan om vem som egentligen provocerar vem. Intervjuaren menade att västvärlden litade på Kina och att landet gått för långt med sina senaste restriktioner.

Professorn höll inte med:

— De senaste många åren är det inte Kina som proaktivt provocerar USA, utan snarare USA som saknar uppriktighet i förhandlingar.

Han betonade att Kina fortfarande har många fler motåtgärder i beredskap om USA fortsätter att provocera.

— Vi väntar bara och tittar på USA:s provokationer. Det är logiken.

Fentanyl, valutamanipulation och IP-stöld

Journalisten tog upp amerikanska anklagelser mot Kina: otillräckliga insatser mot fentanylexport, valutamanipulation, industrisubventioner och stöld av immateriell egendom.

Wang Wen avfärdade argumenten:

— Den logiken är så gammal. Det är ett 10 år gammalt narrativ.

Angående fentanyl hävdade han att Kina har mycket strikt reglering och kontrollerar över 90 procent av denna export, men att amerikanska medier inte ser det.

När det gäller IP-stöld, alltså stöld av immateriella rättigheter som Kina anklagats för, frågade Wang Wen retoriskt:

— Nuförtiden har Kina mycket avancerad teknologi, till och med mer avancerad än USA. Titta på elbilar, titta på robotik. Vi är mer avancerade. Vad kan vi stjäla? Varifrån kan vi stjäla?

Gällande subventioner menade professorn att det är normal industripolitik som alla länder bedriver, inklusive EU, Japan och USA.

"Trump är som Gorbatjov"

Forskaren delade med sig av hur vissa kinesiska kollegor ser på Trumps ekonomiska politik:

— Vissa kinesiska forskare ser Trumps politik som något som liknar Gorbatjovs politik i Sovjetunionen. Det är en chockterapipolitik.

Han hävdade att Trumps "blinda" Kina-politik kommer att skada USA djupt och att IMF förutspår att Kinas ekonomi kommer att växa med 5 procent 2025, medan USA bara når 1 procent.

Kinas "av-amerikanisering" av handeln

En strategi som Wang Wen lyfte fram är hur Kina systematiskt minskat sitt beroende av USA:

— Kinas handel med USA har minskat från 20 procent år 2018 till 9 procent i år av vår totala handel.

Samtidigt har landet ökat sin handel med tillväxtmarknader. Under de första åtta månaderna i år ökade exporten till Asien med 10 procent, medan exporten till Afrika och Centralasien ökade med 25 respektive 40 procent.

— Detta är Kinas mycket smarta av-amerikaniseringspolitik för utrikeshandel, sa professorn.

Militär kapacitet och Taiwan

När journalisten Nawfal frågade om Kinas militära kapacitet, särskilt det faktum att landet kan bygga krigsfartyg 200 gånger snabbare än USA, och oron för en konflikt kring Taiwan, var svaret tydligt:

— Kina försöker verkligen uppnå en fredlig återförening med Taiwan. Vi vill inte lära oss av Rysslands radikala politik.

Strategen påpekade att Kina är unikt bland stora ekonomier genom att inte ha startat eller deltagit i något krig under de senaste 40 åren.

— Men provocera inte Fastlandskina, varnade han.

"Kina kommer att vara störst om 10 år"

På den avslutande frågan om var Kina och USA står om 10 år var svaret otvetydigt:

— De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi. År 2030 kommer kineserna att landa på månen. Kinas högteknologi kommer att vara mer oberoende.

När journalisten följde upp med frågan om Kina kommer att vara mäktigare än USA, svarade Wang Wen:

— Ja, kanske. Jag tror att det kanske blir så.

Han tillade att de flesta kineser är angelägna om att se en återförening med Taiwan inom 10 år.

— Vi befinner oss i en period av aldrig tidigare skådade förändringar. Mycket kommer att hända. Detta är en mycket intressant tid, avslutade professorn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.