MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 3 augusti 2025

söndag 3 augusti 2025

Marvin Heemeyer och hans ”killdozer”

publicerad 4 juni 2024
– av Isac Boman
Marvin Heemeyer blev efter sin död något av en symbol i oppositionella kretsar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För 20 år sedan blev den för omvärlden helt okände bilmekanikern och svetsaren Marvin Heemeyer i det lilla samhället Granby i Colorado plötsligt världskändis. På internet har han blivit något av en symbol för den lilla människan som tröttnat på maktmissbruk och korruption och som i sin desperation över brist på hjälp och stöd bestämt sig för att själv agera och slå tillbaka.


Artikeln är en återpublicering. Den publicerades för första gången på Nya Dagbladet den 4 juni 2023.


Den libertarianskt orienterade Heemeyer drev en verkstad i den lilla staden som vid tidpunkten hade ett tusental invånare. När han beslöt skrida till verket hade han under flera års tid tampats med den förmögna och inflytelserika familjen Docheff, lokala makthavare, media och myndigheter som han menade var korrupta, i maskopi med varandra och på olika sätt motarbetade honom på ett rättsvidrigt sätt och förstörde hans levebröd.

Heemeyer och familjen Docheffs konflikt började redan 1992 när Heemeyer, då nyinflyttad i staden, vann en budgivning om en bit mark på aktion – mark som han ville bygga sin verkstad på men också mark som Cody Docheff var ute efter i syfte att expandera sin betongverksamhet. Familjen Docheff var sedan länge etablerade aktörer i Colorado inom mjölk- och cementindustrin och var nära vänner med borgmästaren och de styrande politikerna i Granby.

Även om Cody Docheff blev märkbart upprörd över att ha förlorat aktionen förstod Heemeyer inte vid tidpunkten att han retat upp Granbys allra mäktigaste familj och att detta skulle få allvarliga konsekvenser. Docheffs har i efterhand hävdat att de erbjudit hundratusentals dollar för att köpa egendomen men att Heemeyer fortsatte höja priset till hutlösa summor.

Situationen blir ohållbar

När Docheff insåg att man inte kunde köpa marken av Heemeyer ändrade man strategi och började enligt uppgift använda sitt inflytande för att utmåla honom som fiende till samhället – bland annat genom den lokala tidningens ledarsida som skrev ett flertal negativa texter om honom och hans verksamhet. Man motarbetade också hans försök att koppla in sig på stadens avloppsnät och man lyckades också övertala stadens makthavare att godkänna byggnationen av en betongfabrik på mark mitt emot Heemeyers verkstad.

Betongfabrikens läge innebar att huvudvägen till Heemeyers bilverkstad blockerades, att han inte kunde ansluta sig till avloppsnätet och att hans verksamhet i praktiken blev ”instängd” i betongfabriksområdet – vilket inte bara skulle leda till att kunderna försvann, utan också att han tvingades utstå de föroreningar och damm som fabriken producerade.

Marvin Heemeyer i mars 2004. Foto: privat

Marvin Heemeyer försökte förgäves överklaga beslutet och vädja till borgmästare, myndigheter och familjen Docheff för att få dem att tänka om och i en förhoppning att rädda sin verksamhet– men utan framgång. Istället blev han bland annat bötfälld för att han inte var inkopplad till avloppssystemet och för att ha förvarat metallskrot alltför nära Docheffs egendom. Hans förslag att bygga en ny väg – där han själv erbjöd sig att tillhandahålla de nödvändiga maskinerna avslogs också.

Den sista striden

Heemeyer blev allt mer bitter och desillusionerad och insåg att det här var en strid han inte kunde vinna och att hans affärsverksamhet i praktiken hade krossats. Han ansåg att han inte bara motarbetades av familjen Docheff utan också av dennes affärspartners, stadens borgmästare och politiker samt den lokala tidningen – men istället för att ge upp och flytta så tänkte han hämnas på vad han betraktade som stadens korrupta etablissemang.

Marvin Heemeyer köpte en bulldozer som han under ett och ett halvt år i hemlighet utrustade med en”rustning” av tjockt stål och betong, kamerasystem och skottsäkert glas. Den 4 juni 2004 satte han sig i bulldozern, hissade ner ”skalet” över sig och gjorde sig redo för sin sista drabbning.

 

”Killdozern” som den i efterhand kom att kallas bröt sig genom verkstadens vägg och rakt in i betongfabriken som förstört Heemeyers verksamhet. Under de följande timmarna körde han fordonet genom 13 byggnader i staden som ägdes av personer han ansåg behandlat honom orätt – bland annat det lokala stadshuset, borgmästarens hus och den lokala tidningsredaktionen.

Insatsstyrkan kallades snart in och började beskjuta Heemeyer men varken deras vapen eller lättare sprängämnen kunde skada schaktmaskinen. Man övervägde till och med att kalla in nationalgardet som i så fall skulle använda attackhelikoptrar eller raketgevär ämnade för att förstöra pansarvagnar för att stoppa Heemeyer.

En symbol efter sin död

Så blev det dock inte, till slut fastnade ”killdozern” i en av byggnaderna den höll på att förstöra och Marvin Heemeyer valde att ta sitt liv genom att skjuta sig själv med en pistol.

Jag var alltid villig att vara resonlig tills jag tvingades vara oresonlig. Ibland måste resonliga män göra oresonliga saker – Marvin Heemeyer

Massmedia, politiker och Heemeyers motståndare försökte snabbt sprida bilden av en mer eller mindre galen terrorist som i vilt raseri kört runt och förstört byggnader och orsakat skador för mångmiljonbelopp och som lika gärna kunde ha gjort sig skyldig till massmord.

Andra boende i staden vittnar dock om att Heemeyer gjorde stora ansträngningar för att inte skada någon annan levande människa och pekar på det faktum att Heemeyer var den ende som dog den dagen.

Skadorna på betongfabriken efter att ”Killdozern” gått till attack. Foto: faksimil/Youtube

På internet och i mer frihetliga och regimkritiska kretsar har Heemeyer i efterhand beskrivits som ”den siste amerikanske folkhjälten” och som en symbol för den lilla människan som drivs in i desperation och själv tvingas slå tillbaka mot ett korrupt etablissemang när ingen annan hjälp finns att få.

Oavsett vad man har för uppfattning om hans agerande råder det ingen tvekan om att Heemeyer och hans ”killdozer” fortfarande väcker intresse och fascination runt om i världen 19 år senare. Den lilla stad som motarbetade honom förknippas numera primärt med just Marvin Heemeyer och hans sista drabbning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Afrikandernas ovissa framtid

Befolkningsutbytet i Väst

Brutala våldsdåd och eskalerande rasistisk retorik har fått vissa att varna för ett öppet folkmord i Sydafrika. Detta skulle inte bara vara ödesdigert för de vita afrikanderna, utan även för Sydafrika som helhet.

publicerad Igår 20:00
– av Markus Andersson
Afrikander har levt i Sydafrika sedan mitten av 1600-talet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En av de första presidentorderna från Trumpadministrationen var den amerikanske presidentens adresserande av europeiskättade sydafrikaners situation, även kända som afrikander eller boer, och beredvillighet att öppna upp för att ta emot dem som flyktingar mot bakgrund av deras allt svårare läge i Sydafrika. Initiativet tycks dock ha mötts med blandade reaktioner bland afrikanderna själva, vilka i stort frågar sig varför man från första början skulle överge det land man bebott i hundratals år, långt innan USA ens var en självständig nation.

Redan på 1650-talet grundades Kapkolonin av holländaren Jan van Riebeeck och de första europeiska bosättarna, huvudsakligen holländare och fransmän. Dessa etablerade sig som jordbrukare vid Kaphalvön som en förlängning av det holländska ostindiska kompaniets handelsrutt mellan Europa och Asien.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 8 mars 2025


Trots blodiga konflikter med bantustammar som expanderade in på området, utvecklade man under de följande århundradena ett avancerat jordbrukssystem i Sydafrikas varierade klimat och landskap. I praktiken uppstod nu även en helt ny europeisk kultur, afrikanderna, från vilka flera statsbildningar skulle komma att uppstå. Afrikanderna skulle dock få svårt att hävda sig mot det mäktiga brittiska imperiets anspråk på Kaphalvön och de afrikandiska staterna Oranjefristaten och Transvaal utkämpade en dramatisk konflikt mot Storbritannien för att bevara sin självbestämmanderätt. Trots att man segrat i vad som blev känt som det första boerkriget år 1881 blev den brittiska militärmakten till slut för svår att stå emot och efter det andra boerkriget annekterades man år 1902 in i det brittiska koloniala imperiet.

Under 1800- och 1900-talen växte samtidigt jordbruket i omfattning, och de afrikandiska jordbrukarna fortsatte att spela en nyckelroll i att etablera effektiva produktionsmetoder, moderna bevattningssystem och exportmarknader. Under 1900-talet blev Sydafrika en av Afrikas största producenter av vete, majs, frukt och boskap – en position som fortfarande till stor del upprätthålls tack vare boerjordbrukarna.

Tusentals attacker

Sedan Nelson Mandelas ANC tog makten, 1994, har situationen för boerna blivit alltmer osäker. De senaste årtiondena har tusentals av dem mördats i brutala attacker på sina gårdar. Dessa farmarmord har fått viss internationell uppmärksamhet, men den sydafrikanska regeringen har ofta avfärdat eller tonat ned problemet med vad som av allt att döma rör sig om rasistiskt motiverade attacker.

Att överhuvudtaget få en klar bild över exakt hur många afrikanderbönder som dödats de senaste 30 åren är mycket svårt – bland annat eftersom den sydafrikanska regeringen slutat att redovisa statistiken separat och istället klumpar ihop denna med övriga mord begångna i det kraftigt våldsbrottsdrabbade landet. Istället blir det upp till intresseorganisationer som värnar om afrikandernas rättigheter att själva försöka identifiera alla fall och sammanställa statistiken.

Gemensamt för morden är att de ofta kännetecknas av extremt våld, tortyr och övergrepp, vilket har lett till teorier om att motiven sträcker sig långt bortom vanlig kriminalitet – utan snarare handlar om hat och ressentiment som riktas mot afrikanderna. Bedömare menar också att den rasistiskt laddade retoriken från vissa politiska ledare, som exempelvis den kommunistiske ledaren Julius Malemas, har bidragit till att skapa en direkt livsfarlig miljö för boerna där många varnat för att situationen riskerar att eskalera till ett öppet folkmord.

Den eskalerande hetsen och våldet, som redan lett till att många av de vita farmarna satts under allt större press att lämna sina gårdar, eller flytta utomlands, är därtill något som i sin tur samtidigt påverkat Sydafrikas livsmedelsproduktion och ekonomiska stabilitet. Boernas expertis och kunskap om jordbruk bedöms i praktiken vara ovärderlig för landets ekonomi, särskilt med tanke på att jordbrukssektorn sysselsätter miljontals människor och står för en betydande del av Sydafrikas BNP.

Expropriering och diskriminering

Vid sidan av den eskalerande våldsspiralen har Sydafrikas regering genomfört en rad lagförslag och policyer som syftar till att omfördela mark från vita lantbrukare till svarta sydafrikaner, ofta utan ersättning. Exproprieringen av mark som brukats av afrikandiska familjer i sekler har väckt en växande oro både inom och utanför landet. Afrikander driver de flesta av landets storjordbruk, som står för 95 procent av den inhemska produktionen av viktiga livsmedel. Dessa inkluderar majs, vete, frukt, grönsaker och andra grödor som är centrala för både den lokala marknaden och exporten.

Sydafrika är fortfarande i stort sett självförsörjande på livsmedel, men importen av vissa produkter har ökat. Samtidigt har i princip alla försök att ”omfördela” mark till svarta jordbrukare misslyckats och endast en mycket liten andel av de svarta kommersiella jordbrukare har lyckats bli vinstgivande. Om afrikanderna fortsätter att marginaliseras, attackeras och mördas kan konsekvenserna därför bli ödesdigra, inte bara för dem själva, utan för hela Sydafrikas livsmedelsförsörjning och ekonomiska stabilitet.

Trots den alltmer fientliga miljön ihärdar många boer att odla marken och bidra till landets livsmedelssäkerhet, men många experter och analytiker varnar för att Sydafrika är på väg att gå ett liknande öde till mötes som Zimbabwe, där en liknande politik av presidenten Robert Mugabe, hårdfört riktad mot den vita befolkningen, ledde till en internationellt uppmärksammad kollaps av jordbruket, livsmedelsbrist och ekonomisk kris.

”Vill inte flytta någonstans”

Afrikanderna ser Sydafrika som sitt självklara hem och har levt där längre än vad många europeiska nationer existerat och, till skillnad från vad som ofta förespeglas, även innan bantuexpansionen nådde området. Många av dem ser det av naturliga skäl inte som ett alternativ att lämna Sydafrika, utan vill bara leva sina liv i lugn och ro, utan att diskrimineras eller utsättas för blodiga attacker.

– Vi ska inte åka någonstans. Våra medlemmar arbetar här och vill stanna här, och de kommer att stanna. Vi är fast beslutna att bygga en framtid här, förklarar Dirk Hermann, verkställande direktör för Afrikanderfacket Solidarity.

– Vi måste göra ett kategoriskt uttalande: Vi vill inte flytta någon annanstans, fyller Kallie Kriel, vd för intresseorganisationen AfriForum i.

Det har spekulerats kring att Elon Musk, med sitt afrikandiska ursprung och sin roll i USA:s nya regering, varit bidragande till Trumps presidentorder att öppna dörren för afrikanderna. Om man på riktigt månar om deras framtid från amerikansk sida räcker det samtidigt inte med att öppna dörrarna, de behöver även allt stöd de kan få för att stänga sina dörrar gentemot fortsatt eskalerande rasism och brutalisering inom Sydafrikas gränser.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Clint Eastwood 95 år – en levande filmlegend

publicerad 31 juli 2025
– av Jan Sundstedt
En ikonisk bild på Clint Eastwood ur Sergio Leone-regisserade "För en handfull dollar" (1964).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Clint Eastwood må ha fyllt 95 år för ett par månader sedan – men myten, blicken och filmarvet är ständigt unga. En stillsam titan i en skrikig samtid.

Clint Eastwood fyllde den 31 maj 95 år. En ålder som för de flesta innebär långa promenader, pensionärsrabatt och eftermiddagsslummer – men för Clint har det snarare blivit ännu ett kapitel i en redan sällsynt livsresa.

Från starten i 1950-talets tv-westernserier till rollen som ikonisk revolverman i Sergio Leones Dollartrilogi, från cynisk antihjälte i Dirty Harry (1971) till hyllad regissör av Oscarsvinnare som Unforgiven (1992) och Million Dollar Baby (2004) – Clint Eastwoods karriär är så nära amerikansk filmhistoria man kan komma i ett enda liv.

Lågmäld och magnetisk

Han har varit actionhjälte och dramaregissör, symbol för tyst styrka och kreativ envishet. I en bransch där många skådespelare tvingas in i fack, har Clint alltid lyckats vara både publikfavorit och auteur.

Det är få som både har suttit på hästryggen i ökenstoft och samtidigt lett en regiproduktion med stram precision bakom kameran – gärna med ett jazzstycke av Monk eller Brubeck i lurarna.

Hans närvaro, oavsett om han mumlar genom tänderna i Gran Torino (2008), stulit ryska stridsplan i Firefox (1982) eller gestaltar emotionell sårbarhet i The Bridges of Madison County (1995), har alltid burit ett slags gravitationsfält: lågmält men magnetiskt.

Clint Eastwood har aldrig behövt skrika för att synas – han har alltid litat på att publiken lyssnar.

Clint Eastwood tillsammans med Donald Sutherland (t. v.) och Telly Savalas (t. h.) i ”Kellys Hjältar” (1970). Foto: Jan Sundstedt kollektion

Medan andra i branschen pensionerar sig långt tidigare, ångade han på som regissör upp i 90-årsåldern. Juror No. 2, som hade premiär i slutet av 2024, ser förvisso ut att bli hans sista film – men ingen vet säkert. Clint själv ger inga besked. Kanske är tystnaden i sig ett slags avskedsreplik.

För alla som växt upp med hans filmer – oavsett om det var spaghettiwestern, hårdkokta 70-talsthrillers eller moderna moraliska dramer – är det något märkligt trösterikt i att han fortfarande är med oss. Levande, närvarande, värdig.

95 år. Ett liv av film, envishet och kompromisslöshet. Vi lyfter på hatten – och hoppas han fortsätter att blicka mot horisonten, med samma lugna, genomträngande blick som alltid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tv-serien Solsidan slutar sändas

publicerad 30 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Komediserien Solsidan läggs ner efter tio säsonger. Nu ska de sista två säsongerna spelas in.

Solsidan handlar om fyra vänner och deras liv i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där tampas man med familjeliv och andra vardagliga bekymmer samt diverse typiska svenska pinsamheter.

Serien sändes första gången under 2010 på TV4 och blev snabbt populär bland svenskarna. Det är bland annat skådespelaren Felix Herngren, som också spelar en av huvudpersonerna, som har skrivit manus. Under åren har serien blivit en av de mest streamade på TV4 Play.

Nu planerar man att lägga ner den populära serien.

Det är det allra sista avsnittet. Det är vad som är sagt, säger Henrik Dorsin, som spelar Ove, till Bonniertidningen Expressen.

TV4:s kärna

Serien tog en paus under 2015 och återkom sedan med en långfilm 2017, som blev den mest sedda på bio det året. Sedan återupptogs serien 2019. Under 2023 beställde TV4 de sista två säsongerna och serien beskrevs av kanalen som ”en av nycklarna” för TV4:s framtid.

Vi behöver några sådana här tältpinnar som vi vet att vi kan återkomma till och som vi med god framförhållning kan stå stadigt i och som symboliserar det som vi tycker är TV4:s kärna, sade kanaldirektör Fredrik Arefalk vid den tidpunkten.

Trots det kommer man inte att fortsätta med serien. Totalt kommer det att bli tio säsonger och hundra avsnitt. I nuläget spelas de två sista säsongerna in.

Säsong nio kommer att sändas på TV4 Play under hösten 2025. Det är oklart när den sista säsongen kommer att sändas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Artister flyr Spotify efter Eks försvarsinvestering

Utvecklingen av AI

publicerad 29 juli 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Spotify-grundaren Daniel Eks investering i det tyska försvarsbolaget Helsing får nu flera internationella artister att lämna musikstreamingtjänsten i protest. Det australiensiska psykedeliska rockbandet King Gizzard and the Lizard Wizard är det senaste namnet att ta bort sin musik från plattformen.

Daniel Ek, som också är styrelseordförande i Helsing, ledde tidigare i år en investering på 600 miljoner euro i det tyska bolaget som specialiserar sig på AI-drivna autonoma stridslösningar. Tekniken används bland annat för drönare och undervattensövervakningssystem.

King Gizzard and the Lizard Wizard meddelade beslutet på Instagram med orden ”Fuck Spotify”, och förklarade att deras senaste demoinspelningar endast kommer att finnas tillgängliga på Bandcamp.

”Spotify-vd Daniel Ek investerar miljoner i AI-militärdrönarteknik. Vi tog precis bort vår musik från plattformen”, skrev bandet.

Även det kaliforniska bandet Xiu Xiu och San Francisco-gruppen Deerhoof har gjort samma val. Deerhoof uttryckte sin ståndpunkt tydligt: ”Vi vill inte att vår musik ska döda människor. Vi vill inte att vår framgång ska kopplas till AI-stridsteknik”.

Protesten speglar musikbranschens långvariga ambivalens gentemot Spotifys dominerande position och påverkan på artister.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.