MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 27 augusti 2025

onsdag 27 augusti 2025

Marvin Heemeyer och hans ”killdozer”

publicerad 4 juni 2024
– av Isac Boman
Marvin Heemeyer blev efter sin död något av en symbol i oppositionella kretsar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För 20 år sedan blev den för omvärlden helt okände bilmekanikern och svetsaren Marvin Heemeyer i det lilla samhället Granby i Colorado plötsligt världskändis. På internet har han blivit något av en symbol för den lilla människan som tröttnat på maktmissbruk och korruption och som i sin desperation över brist på hjälp och stöd bestämt sig för att själv agera och slå tillbaka.


Artikeln är en återpublicering. Den publicerades för första gången på Nya Dagbladet den 4 juni 2023.


Den libertarianskt orienterade Heemeyer drev en verkstad i den lilla staden som vid tidpunkten hade ett tusental invånare. När han beslöt skrida till verket hade han under flera års tid tampats med den förmögna och inflytelserika familjen Docheff, lokala makthavare, media och myndigheter som han menade var korrupta, i maskopi med varandra och på olika sätt motarbetade honom på ett rättsvidrigt sätt och förstörde hans levebröd.

Heemeyer och familjen Docheffs konflikt började redan 1992 när Heemeyer, då nyinflyttad i staden, vann en budgivning om en bit mark på aktion – mark som han ville bygga sin verkstad på men också mark som Cody Docheff var ute efter i syfte att expandera sin betongverksamhet. Familjen Docheff var sedan länge etablerade aktörer i Colorado inom mjölk- och cementindustrin och var nära vänner med borgmästaren och de styrande politikerna i Granby.

Även om Cody Docheff blev märkbart upprörd över att ha förlorat aktionen förstod Heemeyer inte vid tidpunkten att han retat upp Granbys allra mäktigaste familj och att detta skulle få allvarliga konsekvenser. Docheffs har i efterhand hävdat att de erbjudit hundratusentals dollar för att köpa egendomen men att Heemeyer fortsatte höja priset till hutlösa summor.

Situationen blir ohållbar

När Docheff insåg att man inte kunde köpa marken av Heemeyer ändrade man strategi och började enligt uppgift använda sitt inflytande för att utmåla honom som fiende till samhället – bland annat genom den lokala tidningens ledarsida som skrev ett flertal negativa texter om honom och hans verksamhet. Man motarbetade också hans försök att koppla in sig på stadens avloppsnät och man lyckades också övertala stadens makthavare att godkänna byggnationen av en betongfabrik på mark mitt emot Heemeyers verkstad.

Betongfabrikens läge innebar att huvudvägen till Heemeyers bilverkstad blockerades, att han inte kunde ansluta sig till avloppsnätet och att hans verksamhet i praktiken blev ”instängd” i betongfabriksområdet – vilket inte bara skulle leda till att kunderna försvann, utan också att han tvingades utstå de föroreningar och damm som fabriken producerade.

Marvin Heemeyer i mars 2004. Foto: privat

Marvin Heemeyer försökte förgäves överklaga beslutet och vädja till borgmästare, myndigheter och familjen Docheff för att få dem att tänka om och i en förhoppning att rädda sin verksamhet– men utan framgång. Istället blev han bland annat bötfälld för att han inte var inkopplad till avloppssystemet och för att ha förvarat metallskrot alltför nära Docheffs egendom. Hans förslag att bygga en ny väg – där han själv erbjöd sig att tillhandahålla de nödvändiga maskinerna avslogs också.

Den sista striden

Heemeyer blev allt mer bitter och desillusionerad och insåg att det här var en strid han inte kunde vinna och att hans affärsverksamhet i praktiken hade krossats. Han ansåg att han inte bara motarbetades av familjen Docheff utan också av dennes affärspartners, stadens borgmästare och politiker samt den lokala tidningen – men istället för att ge upp och flytta så tänkte han hämnas på vad han betraktade som stadens korrupta etablissemang.

Marvin Heemeyer köpte en bulldozer som han under ett och ett halvt år i hemlighet utrustade med en”rustning” av tjockt stål och betong, kamerasystem och skottsäkert glas. Den 4 juni 2004 satte han sig i bulldozern, hissade ner ”skalet” över sig och gjorde sig redo för sin sista drabbning.

 

”Killdozern” som den i efterhand kom att kallas bröt sig genom verkstadens vägg och rakt in i betongfabriken som förstört Heemeyers verksamhet. Under de följande timmarna körde han fordonet genom 13 byggnader i staden som ägdes av personer han ansåg behandlat honom orätt – bland annat det lokala stadshuset, borgmästarens hus och den lokala tidningsredaktionen.

Insatsstyrkan kallades snart in och började beskjuta Heemeyer men varken deras vapen eller lättare sprängämnen kunde skada schaktmaskinen. Man övervägde till och med att kalla in nationalgardet som i så fall skulle använda attackhelikoptrar eller raketgevär ämnade för att förstöra pansarvagnar för att stoppa Heemeyer.

En symbol efter sin död

Så blev det dock inte, till slut fastnade ”killdozern” i en av byggnaderna den höll på att förstöra och Marvin Heemeyer valde att ta sitt liv genom att skjuta sig själv med en pistol.

Jag var alltid villig att vara resonlig tills jag tvingades vara oresonlig. Ibland måste resonliga män göra oresonliga saker – Marvin Heemeyer

Massmedia, politiker och Heemeyers motståndare försökte snabbt sprida bilden av en mer eller mindre galen terrorist som i vilt raseri kört runt och förstört byggnader och orsakat skador för mångmiljonbelopp och som lika gärna kunde ha gjort sig skyldig till massmord.

Andra boende i staden vittnar dock om att Heemeyer gjorde stora ansträngningar för att inte skada någon annan levande människa och pekar på det faktum att Heemeyer var den ende som dog den dagen.

Skadorna på betongfabriken efter att ”Killdozern” gått till attack. Foto: faksimil/Youtube

På internet och i mer frihetliga och regimkritiska kretsar har Heemeyer i efterhand beskrivits som ”den siste amerikanske folkhjälten” och som en symbol för den lilla människan som drivs in i desperation och själv tvingas slå tillbaka mot ett korrupt etablissemang när ingen annan hjälp finns att få.

Oavsett vad man har för uppfattning om hans agerande råder det ingen tvekan om att Heemeyer och hans ”killdozer” fortfarande väcker intresse och fascination runt om i världen 19 år senare. Den lilla stad som motarbetade honom förknippas numera primärt med just Marvin Heemeyer och hans sista drabbning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Artister uppmanar till bojkott mot Spotify: ”Kulturfientliga”

publicerad Igår 7:00
– av Jan Sundstedt
Allt fler artister väljer nu att hoppa av musiktjänsten Spotify.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler artister lämnar nu musikplattformen Spotify och uppmanar till bojkott. Kritik riktas särskilt mot vd Daniel Eks privata investeringar i ett företag som utvecklar AI-drönare för militären.

Under de senaste månaderna har en ström av artister valt att lämna den populära musikströmningstjänsten Spotify, skriver Schibstedägda TV4. Missnöjet grundar sig bland annat i bolagets bristande ersättningar till artister och utvecklingen av AI-musik.

Framför allt riktas kritiken mot vd:n Daniel Eks privata investeringar i Helsing, ett företag som utvecklar drönare och AI-system för militära ändamål.

Dennis Lyxzén, sångare i hardcorebandet Refused, är en av de mest kritiska rösterna. Han anklagar Spotify för att ha varit ”kulturfientliga sedan dag ett” och menar att företaget satsar på vapenindustrin istället för kultur.

Indiebanden Xiu Xiu, Deerhoof och King Gizzard & the Lizard Wizard har alla tagit bort sin musik från plattformen i protest mot Eks investeringar.

Nya affärsmodeller

Musikbranschforskaren Daniel Johansson vid Universitetet i Innlandet i Norge påminner om att strömningsekonomin fortfarande är ung och att många artister har fått anpassa sig till nya affärsmodeller. Han betonar att Spotify också fått skulden för bristande lagstiftning kring AI och digital ekonomi.

När det gäller Eks investeringar i Helsing menar Johansson att företaget levererar drönare till Ukraina, vilket han säger är en fråga om försvar snarare än anfall.

Saxofonisten och skivbolagsägaren Jonas Kullhammar har aldrig lagt upp sin musik på Spotify. Han beskriver villkoren som ”slavliknande” och föredrar att folk laddar ner musiken illegalt än att streamingbolaget tjänar pengar utan att artisten får ersättning.

Daniel Ek, grundare av musiktjänsten Spotify. Montage. Foto: Spotify, Avid Photographer/iStock

Prishöjningar allt vanligare

Samtidigt har Spotify höjt priserna på flera marknader, inklusive den svenska marknaden. Fram till 2021 hade priset på premiumtjänsten till exempel legat stilla i 12 år.

År 2023 höjdes priset på samtliga abonnemang, vilket tillsammans med sparpaket samma år bidrog till att Spotify 2024 redovisade vinst på årsbasis. Vice vd Alex Norström flaggar dessutom för fler prisökningar när bolaget nu säger sig utveckla tjänsten.

Kritiken mot Spotify handlar i grunden således om två saker: otillräckliga ersättningar till artister och bolagets investeringar i krigsteknologi.

Debatten visar också på en kultur- och teknikvärld i snabb förändring, där många söker nya sätt att förena kreativitet med etik och ekonomi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Surströmming – en doftande tradition

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Surströmmingens stinkande saga – från saltbrist till världsberömmelse!

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tredje torsdagen i augusti är det traditionellt premiär för att äta den svenska – starkt doftande – rätten surströmming. Den fermenterade fisken, som är både hatad och älskad av svenskar, har en lång tradition – särskilt i Norrland.

Fermentering är en av mänsklighetens äldsta metoder för att behandla och konservera livsmedel. I Sverige har man exempelvis hittat arkeologiska fynd från fermenteringsanläggningar i södra Sverige som är 9000 år gamla.

Att just fermentera fisk är något som varit väldigt vanligt främst i de norra och västra delarna av Sverige, skriver Levande historia. Redan 1572 nämns surfisk, och det äldsta belägget för ordet surströmming är från 1732. Det var självfallet vanligt att göra surfisk av strömming, men andra typer av fisk användes också: mört, abborre samt även sik, öring och röding.

Även om surströmming har en mycket speciell doft betyder alltså inte ”sur” att den är skämd eller rutten, utan helt enkelt att den är syrad.

Salt- och surströmming

Att salta var också ett vanligt sätt att konservera fisk. Skillnaden mellan att salta och sura är just mängden salt, men även jäsning. När man gör saltströmming har man en hög mängd salt som förhindrar att bakterier i fisken jäser och därmed konserverar den. Vid surströmming har man istället en lägre mängd salt och man låter bakterierna jäsa, det vill säga fermentera.

Gustav Vasas saltbrist

Under 1500-talet drabbades Sverige av saltbrist eftersom dåvarande kung Gustav Vasa ska ha misskött sina krediter hos handelspartnern Lübeck, något som Strömmingsakademin skriver om. Som straff för detta ströps saltleveranserna till Sverige. Detta ledde i sin tur till att produktionen av surfisk och surströmming ökade markant eftersom det krävdes mindre salt.

Även under 1700-talet drabbades Sverige av ytterligare en saltbrist på grund av osämja med England. Saltbristen ledde till mindre produktion av saltströmming, och mer surströmming.

Näver och tunna

För att producera surströmming rensades fisken först, sedan saltade man den lätt i en tunna och täckte den med näver. Tunnan stängdes med ett tätt lock. Det finns belägg för att man ofta grävde ner tunnan och lät fermenteringsprocessen ske på detta vis, vilket gjort att fisken ibland kallas gravfisk. Annars förvarade man ofta tunnorna i en sjöbod. Fisken fermenterades under sommaren och åts sedan på hösten.

Surströmmingspremiär på restaurang Tennstopet 1950. Foto: Gunnar Lantz

Från vardag till delikatess

Surströmming var vanlig vardagsmat förr och åts ofta av de enkla och fattiga hushållen, främst längs Norrlandskusten. Från början såldes surströmming i de tunnor man gjorde den i eller i öppna kärl, men under Sveriges industrialisering började man sälja fisken på konservburk.

Under senare delen av 1900-talet började svenskar betrakta surströmming som delikatess. 1940 lagstadgade man att surströmmingspremiären skulle vara den tredje torsdagen i augusti. Detta var för att myndigheterna ville försäkra sig om att fisken hunnit fermentera tillräckligt innan den såldes och åts av allmänheten. Lagen fanns kvar ända fram till 1988, men trots det lever traditionen med surströmmingspremiären kvar i främst de norra delarna av Sverige.

Ulvön kallas ofta för surströmmingens ö eftersom det var platsen som fisken började tillverkas i större volymer. Idag sker ingen industriell produktion av surströmming på ön, men surströmmingens anda lever kvar bland befolkningen. 1999 grundades exempelvis Surströmmingsakademien i syfte att bibehålla kulturen. Idag finns ett museum och surströmmingspremiären är en traditionell högpunkt på ön.

Även i andra städer finns det traditionella firanden. Idag finns det nio salterier som producerar surströmming i Sverige.

Idag konsumeras hälften av all surströmming norr om Dalälven och den andra hälften söder om älven, särskilt i Stockholm. Fler än hälften av de som äter surströmming gör det bara en gång per år.

Brännvin hör till

Att äta surströmming är en festlig tillställning där man samlar familj och vänner för att äta den fermenterade fisken. Det är en tradition som lever kvar och inte mycket har förändrats när det gäller hur man äter den.

På grund av den starka lukten rekommenderas det att man öppnar den utomhus, men det gjorde man inte förr. Då var man inte en ”äkta surströmmingsätare”, enligt berättelser som tecknats ner av Institutionen för språk och folkminnen.

Man öppnade locket och det goda ”fnyse” fick sprida sig. Så tar man surströmmingen direkt ur burken och äter så”, berättade Karin Wedin (född 1884), Per Perssson (född 1891) och Anders Liiv (född 1881) i Hedesunda och Valbo, Gästrikland år 1973 (Isof Uppsala, ULMA 29063).

Efter att man tuggat i sig surströmmingen direkt ur burken var det också vanligt att äta den med tillbehör. Dessa tillbehör äter man fortfarande och består av kokt mandelpotatis, tunnbröd, hackad lök och gräddfil. Ofta läggs surströmmingen på tunnbrödet tillsammans med tillbehören, men man kan också göra en så kallad surströmmingsklämma där man också smörar brödet och viker ihop det till en macka.

Det serveras ofta med snaps, men också öl, något som också lever kvar sedan förr.

Hela tiden dricker man brännvin till. Man uppger att riktiga surströmmingsälskare äter ända upp till tjugo strömmingar”, har samma berättare som ovan vittnat om.

Klassisk servering av surströmming. Foto: Robert Anders/CC BY 2.0

”Surströmming Challenge”

Under 2010-talet har surströmming nått utländska bredder, inte på grund av sin delikatess-status i Sverige – utan på grund av dess ”stinkande” karaktär. På sociala medier, under hashtaggen ”stinkyfishchallenge” blev det populärt för personer att filma sig själva när de både öppnar surströmmingsburkar, men också äter den.

Den virala spridningen har gjort att surströmming gjort sig kändare i svensk matkultur och det lockar matentusiaster samt turister till surströmmingsarrangemang.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump delade ut kulturpris

publicerad 15 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
KISS John Rambo (Sylvester Stallone)
KISS och Sylvester Stallone tillhör årets mottagare av Kennedy Center Honors

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump presenterade årets mottagare av den amerikanska hedersutmärkelsen Kennedy Center Honors. Bland de fem som hyllas finns hårdrockbandet KISS och filmstjärnan Sylvester Stallone.

Den årliga galan Kennedy Center Honors i Washington D.C. räknas som en av USA:s mest prestigefyllda kulturutmärkelser. Priset hedrar livsgärningar inom scenkonst och musik, och delas ut till artister som gjort bestående bidrag till amerikansk kultur.

Årets mottagare är countryartisten George Strait, skådespelaren Sylvester Stallone, discodrottningen Gloria Gaynor, musikalsångaren Michael Crawford och legendariska hårdrockbandet KISS. De får samtliga ta emot utmärkelsen vid en ceremoni i december, som sänds av CBS.

Donald Trump, som tidigare i år utsågs till styrelseordförande för John F. Kennedy Center for the Performing Arts, uppger att han varit i hög grad involverad i urvalet av mottagare.

Han har sagt att flera namn valts bort för att de ansågs vara ”för woke”. Det är dessutom första gången som en sittande president både leder urvalsprocessen och fungerar som värd för ceremonin.

KISS och Stallone bland årets mottagare

KISS, som bildades i New York sent 1972, är känt för sin melodiösa hårdrock, ikoniska sminkade karaktärer, pyroteknik och högljudda arenashower.

Bandet har sålt över 100 miljoner skivor världen över och betraktas som ett av rockhistoriens mest inflytelserika liveakter. Medlemmarna har sedan starten kombinerat hårdrock med ett starkt visuellt koncept, vilket gjort dem till ett globalt varumärke.

Sylvester Stallone, som 1976 slog igenom med Rocky, har under decennier fortsatt vara en av Hollywoods mest igenkända profiler. Hans insatser i filmserierna om Rocky och John Rambo har definierat delar av 1980-talets amerikanska actionkultur och gett honom kultstatus bland filmfans världen över.

Kulturellt Hall of Fame

Gloria Gaynor, mest känd för hiten I Will Survive, Michael Crawford, som blev världsberömd i The Phantom of the Opera, och George Strait, kallad ”King of Country”, utgör tillsammans med KISS och Stallone årets breda blandning av musik- och filmlegender.

Trumpadministrationen har betonat att årets urval syftar till att hedra artister med långvarigt inflytande och publikt genomslag.

På bara några månader sedan jag tillträdde som styrelseordförande för Kennedy Center har vi helt vänt utvecklingen för denna uppskattade nationella institution. Den höll på att förfalla, pengarna användes inte på rätt sätt. De byggde saker som de inte borde ha byggt och som ingen ville ha, istället för att ta hand om den stora pärla som det är, sade Donald Trump i samband med annonseringen av mottagarna.

Kennedy Center Honors, som instiftades 1978, har tidigare tilldelats namn som Aretha Franklin, Led Zeppelin och Meryl Streep, och räknas av många som ett kulturellt Hall of Fame.

Kennedy Center Honors

  • Grundat: 1978
  • Plats: John F. Kennedy Center for the Performing Arts, Washington D.C.
  • Syfte: Att hedra artister och kulturpersonligheter som genom sin livsgärning haft en bestående påverkan på amerikansk kultur inom musik, scenkonst, film, dans och tv.
  • Ceremoni: En årlig TV-sänd gala med framträdanden och hyllningar från kollegor och vänner. USA:s president brukar närvara.
  • Exempel på tidigare mottagare: Aretha Franklin, Steven Spielberg, Led Zeppelin, Meryl Streep, Paul McCartney och U2.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”ALIEN: Earth” – när den ursprungliga skräcken landar på hemmaplan

publicerad 12 augusti 2025
– av Jan Sundstedt

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sedan Ridley Scotts mästerverk Alien år 1979 skickade rysningar genom biosalongerna har franchisen gång på gång försökt återskapa samma stämning av klaustrofobisk skräck, industriell realism och existentiell oro. I höst tar berättelsen ett nytt steg – eller snarare ett nytt avstamp – med tv-serien ALIEN: Earth.

Serien, skapad av Noah Hawley (Fargo, Legion) och med Ridley Scott som producent, utspelar sig år 2120 – två år före händelserna ombord på det till undergång dömda lastfartyget Nostromo från originalfilmen.

För första gången i franchisens historia utspelar sig större delen av handlingen på vår egen planet. Främmande livsformer är med andra ord inte längre en myt i avlägsna kolonier utan ett högst närvarande hot mot mänskligheten.

Intrigen tar sin början när rymdskeppet Maginot kraschar på Jorden, och ombord finns spår av något som varken bör eller får hamna i fel händer.

Wendy (Sydney Chandler) och en specialstyrka skickas för att säkra situationen – men snart står det klart att kampen inte bara gäller fysisk överlevnad utan även mot de megaföretag och maktstrukturer som gärna tar kontroll över det okända – oavsett riskerna.

Bland seriens mest excentriska inslag finns Boy Kavalier (Samuel Blenkin) – en barfota miljardär och ledare för Prodigy Corp, som i sin jakt på biologisk makt har utvecklat syntetiska hybridmänniskor, kallade ”Lost Boys”. Hans mål är att tämja det utomjordiska hotet och använda det för egen vinning.

Fyra nya hot – och en välbekant mardröm

ALIEN: Earth introducerar fyra helt nya utomjordiska arter, designade med omsorg för att komplettera – inte konkurrera med – den ikoniska xenomorfen. Hawley har betonat att han inte velat skapa en ”godispåse av alienliv” utan istället bibehålla den långsamma, nervslitande uppbyggnaden som gjorde originalet så effektivt.

Tidiga recensioner beskriver serien som en återgång till Alien-mytosens kärna: långsamt växande obehag, realism i produktionsdesignen och en närmast påtaglig känsla av fara.

Här finns också den sociala och politiska nerv som präglat de bästa delarna av franchisen – från klassmotsättningar och företagsintriger till frågan om vad det egentligen innebär att vara människa när teknologin suddar ut gränserna.

Premiär och förväntningar

De två första avsnitten släpps den 12 augusti på FX och Hulu i USA (13 augusti på Disney+ internationellt), följt av veckovisa avsnitt fram till säsongsfinalen i oktober.

För många fans – särskilt de som hållit fast vid hoppet om en ny riktig fullträff – är detta kanske det närmaste vi hittills kommit originalfilmens kombination av ren skräck och djup tematik.

Efter år av filmer och spin-offs med varierande kvalitet och försök att blanda action med skräck, ser ALIEN: Earth ut att på allvar våga återvända till mörkret – och påminna oss om varför vi en gång blev rädda för att något skulle höra oss skrika i rymden.

Den här gången behöver vi inte ens lämna planeten…

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.