Arkeologer i Norge har hittat en kvinna och en hund som begravts tillsammans i en vikingagrav. Kvinnan tros ha varit en betydelsefull person, då hon vilade i en båtgrav – ett tecken på hög status under vikingatiden.
Norrmännen Stig Rune Johannessen och Nils Arne Solvold var ute med sina metalldetektorer för ungefär två år sedan på en åker i sydöstra Norge. Då hittade männen två skålspännen, det vill säga ett slags spänne som var vanligt under vikingatiden, samt benrester. När arkeologer senare var på plats daterade man spännena till år 900–950 och förra veckan påbörjades utgrävningen. Där kunde man konstatera att det handlade om en båtgrav från vikingatiden.
Båten var dåligt bevarad, men man kunde slå fast att den varit omkring 5,4 meter lång. I mitten av båten låg benrester efter en kvinna och vid hennes fötter ett skelett av en hund.
– Om det var ett husdjur eller om den hade en praktisk funktion, är vi inte helt säkra på ännu. Men man kan kanske föreställa sig att det var ett djur som haft betydelse för personen medan hon levde, säger Anja Roth Niemi, forskare och ämnesansvarig för förvaltningsarkeologi vid Norges arktiske universitetsmuseum till norska statskanalen NRK.
Kvinnan hade också med sig en lie av järn, en skifferbryne, ett möjligt örhänge av brons, två skivformade pärlor som kan vara gjorda av bärnsten, samt det som kan vara ett vävsvärd av valben.
Speciellt fynd
Graven låg endast cirka 30 centimeter under marken nära ett garage och var en så kallad flatmarksgrav, det vill säga utan någon hög som annars var vanligt på vikingatiden. Dessa gravar är speciella eftersom de ofta är orörda när de väl hittas.
– Flatmarksgravarna är ganska spännande eftersom de har undgått uppmärksamhet då de inte är synliga på ytan, säger Neimi.
Nästa steg är att ta reda på om fynden kan berätta mer om kvinnan, hennes hälsotillstånd samt hur hennes samhälle såg ut. Vidare vill man försöka ta reda på vad för typ av hund som låg begravd med henne och hur den dog. Däremot är arkeologerna rätt säkra på att kvinnan tillhörde samhällets övre skikt.
– Bara det att bli begravd i en båt tyder på att det var en speciell person, och så har vi utrustningen som tyder på att det var en person av ganska hög rang. Åtminstone lokalt, och kanske även regionalt, säger Niemi.
