MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 25 augusti 2025

måndag 25 augusti 2025

 

Jakubowskis gärning präglades av tanken om den judiska särställningen

Judisk makt-aktivisten Jackie Jakubowski har avlidit, 68 år gammal. Medan Bonnier hyllar hans eftermäle bortser de helt ifrån den fientlighet mot allt det typiskt svenska som framförallt präglande hans publicistiska år i arbetet som chefredaktör för tidskriften Judisk Krönika.

publicerad 30 maj 2020
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


När det första numret av Judisk Krönika utkom 1932 konstaterade Hugo Valentin i tidskriften att ”det är något stort och gripande i att tillhöra ett förtryckt och lidande folk som söker friheten och rätten att utveckla sig självt.

Leon Fried fortsatte:

Judiskt självhat! Kan en mänsklig hjärna alstra en absurdare tanke? Har ett folk, vilket i årtusenden gällt som världens avskum, som Guds styvbarn på jorden, har detta folk råd att kosta på sig ett självhat, ett hat mot det förgångna och det egna kynnet? […] Var det judiska folkets kringströende, denna skingring av en ras, som ville bygga sitt rike ända upp till himlen, som religiöst eller humanitärt – vilket torde vara det riktigare ordet – ville skapa en andlig universalism, var denna skingring endast menad som ett förverkligande av babeltornssagan?

Keren Kajemet lyfte sedan fram narrativet att en ”handfull skara judiska män och kvinnor” kommit till Palestina ”uppfyllda av kärlek och hängivenhet till det land där den judiska själen vaknat” och att inte ens ”lömska araber eller vilda beduiner” kunde nedslå modet hos de judiska invandrarna efter att baron Rothschild inköpt jorden åt sina stamfränder. Det hela beskrivs som en judisk kolonisation, men en positiv sådan.

Mellan 1980 och 2015 var Jackie Jakubowski chefredaktör för tidskriften, och även om retoriken i Judisk Krönika efterhand förändrades under Jakubowskis ledarskap, behöll den alltid sin tydligt sionistiska prägel och har explicit arbetat för att ”slå vakt om det judiska” i Sverige.

I måndags rapporterades att Jakubowski avlidit, 68 år gammal. Den vänsterliberala Bonniertidningen Dagens Nyheter beskriver i en hyllningsartikel Jakubowski som en viktig röst i att skola svenskarna med sina tidigare förment bristande kunskaper om antisemitism och går så långt som att hävda att det till stor del är Jakubowskis förtjänst att man i Sverige idag reagerar på en negativ inställning till judar med bestörtning. Man framhåller också att hans inflytande i Sverige genomsyrats av en konstruktiv strävan med majoritetsbefolkningen präglad av gemensam tolerans.

I Judisk Krönika visade Jackie Jakubowski på både den judiska kulturens särart och dess självklara hemvist i det svenska kulturarvet – i förlängningen en illustration av hur en minoritets- och majoritetskultur både kan bredda och skärpa varandra, om förutsättningen är gemensam tolerans”, skriver man.

Jakubowski får därtill äran för att ha spritt kunskap om islam i Sverige och fokuserat på vad som ”sammanbinder de stora religionerna”. En insats som DN beskriver som ”betydelsefull för människors förmåga att leva tillsammans”.

Ja, fan ta er som tvingar mig och andra judar att befatta oss med ert hat! Glöm inte att antisemitismen är en sjukdom hos icke-judar men som judar får plågas av

Israel låg Jackie Jakubowski mycket nära, och han hade i debatten en påfallande aggressiv hållning till kritik mot det sionistiska statsbygget även när den kom från andra svenska judar. Efter att den profilerade judiske journalisten Göran Rosenberg publicerat en debattartikel som innehöll Israelkritik, och där konflikten mellan judar och palestinier lyftes, menade Rosenberg att man inte bara kan försvara allt som Israel tar sig för. Jakubowski anklagade då Rosenberg för att ”innerst inne” vilja se Israels utplånande och drömma om ett Mellanöstern utan en judisk stat.

Själv betraktade Jakubowski kritik av den egna folkgruppen även rent generellt som absolut orättmätig, och betraktade yttre fientlighet rentav som en sinnessjukdom som var exklusivt förbehållen andra folkgrupper.

Ja, fan ta er som tvingar mig och andra judar att befatta oss med ert hat! Glöm inte att antisemitismen är en sjukdom hos icke-judar men som judar får plågas av.”, skriver han i en krönika i Expressen 2014.

Han framhöll ofta judar som en förebild för andra minoritetsgrupper och att den judiska överlevnadsstrategin visat sig vara mycket effektiv i främmande värdsamhällen, men påpekade att ”den judiska erfarenheten är unik” och inte till fullo appliceras kan på andra grupper.

Den judiska självidentifikationen innehåller istället fler komponenter: religion, kulturarv, förbundenhet med historiskt och andligt centrum i Israel och även språk”, förklarar Jakubowski och tänker sig att muslimska invandrare till Sverige kan komma att följa den judiska förebilden för att bygga upp en egen gruppgemenskap inuti ett värdsamhälle.

De judiska församlingarna fungerar idag som ett civilt samhälle med infrastruktur och aktiviteter från vaggan till graven”, konstaterar han.

Att just judar fortfarande efter 2000 år i diaspora är en särskilt skiljbar och identifierbar grupp menade Jakubowski beror på att judar bättre än andra grupper behärskar balansgången mellan när man ska anpassa sig och när man inte ska göra det. Jakubowski visade också att han visste vad han talade om som en av de mest högljudda rösterna för att jiddisch skulle bli ett officiellt minoritetsspråk i Sverige, något som sedan också blev verklighet runt millennieskiftet.

Det återstår dock för majoritetssamhället, inte minst för de svenska myndigheterna, att acceptera att denna dualism som berikar minoriteter också är berikande för Sverige”, konstaterade han i tidskriften redan 1997 och menade då att det var oroväckande med de rasistiska tendenserna han ska ha noterat som utbredd hos den svenska befolkningen.

Det är meningslöst att försöka förneka att judar har makt och framträdande positioner inom populärkulturen

Judisk Krönika har under Jakubowskis ledarskap varit en offensiv tidskrift som även fått möta kritik för att ha lyft fram artiklar som för fram tankar om judisk överhöghet och särställning. Ett sådant exempel är artikeln ”Judar styr Hollywood – so what?”. Där menar den judiske skribenten Michael Medved att det är helt i sin ordning att judar dominerar underhållningsindustrin, men att det däremot är negativt och riskerar att spä på antisemitismen i samhället att Hollywood och att dess produktioner förknippas så intimt med det judiska, eftersom Hollywood kan betraktas som en destruktiv kraft och att risken därför även finns att även judar associeras till att vara en destruktiv kraft.

Det är meningslöst att försöka förneka att judar har makt och framträdande positioner inom populärkulturen. En lista över de mest inflytelserika producenterna i de största filmbolagen innehåller en majoritet identifierbart judiska namn. Att judar spelar en framträdande roll är uppenbart för alla som finner det mödan värt att läsa förteckningen för uppmärksammade filmer eller tv-program”, konstaterar Medved.

Samtidigt som tidskriften fungerat som en starkt pro-judisk och pro-israelisk lobby i Sverige, där etniska rättigheter för judar och judisk identitet har spelat en helt avgörande roll, har man haft en påtagligt fientlig och bevakande hållning till projekt för svenskar med nationalistisk prägel.

Den ariska vampyren i sin sarkofag. Du blonda övermänniska nu gryr din domedag. Tills ditt främlingshat har gett sig av skall jag vaka vid din grav”, lyder en publicerad sångtext med rasistiska budskap riktade specifikt mot människor av europeisk härkomst.

Tidskriftens iögonfallande fientlighet till den svenska majoritetsbefolkningens rätt till att bevara sin egen särart speglades även starkt i Jakubowskis personliga inställning. När Judiska museet 2019 öppnade sina nya lokaler, byggt och iordningställt med 1,6 miljoner kronor från den svenska staten, samt med bidrag från Postkodlotteriet och privatpersoner, kommenterade Jakubowski nyöppnandet i DN och menade där att judarnas ”uppgift är att tänja på nationens trista gränser och öppna sinnena för det berikande främmande”.

Inom Bonnierkoncernen är hyllningarna till Jakubowski givetvis lika positiva som de är samstämmiga. Expressen beskriver hans livsgärning som ”enastående”. Som den kända raden i Hávamál lyder dö fäder och fränder, och även själv dör du likaledes, men ett vet jag, som aldrig dör – och det är domen över död man. I kontexten av den påtagliga dubbelheten i den bredare gärning Jakubowski i verkligheten representerade, kan det dock ifrågasättas huruvida hans dom verkligen är ett positivt eftermäle i relation till den för människor betydelsefulla förmåga att leva tillsammans som DN vill låta påskina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Surströmming – en doftande tradition

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Surströmmingens stinkande saga – från saltbrist till världsberömmelse!

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tredje torsdagen i augusti är det traditionellt premiär för att äta den svenska – starkt doftande – rätten surströmming. Den fermenterade fisken, som är både hatad och älskad av svenskar, har en lång tradition – särskilt i Norrland.

Fermentering är en av mänsklighetens äldsta metoder för att behandla och konservera livsmedel. I Sverige har man exempelvis hittat arkeologiska fynd från fermenteringsanläggningar i södra Sverige som är 9000 år gamla.

Att just fermentera fisk är något som varit väldigt vanligt främst i de norra och västra delarna av Sverige, skriver Levande historia. Redan 1572 nämns surfisk, och det äldsta belägget för ordet surströmming är från 1732. Det var självfallet vanligt att göra surfisk av strömming, men andra typer av fisk användes också: mört, abborre samt även sik, öring och röding.

Även om surströmming har en mycket speciell doft betyder alltså inte ”sur” att den är skämd eller rutten, utan helt enkelt att den är syrad.

Salt- och surströmming

Att salta var också ett vanligt sätt att konservera fisk. Skillnaden mellan att salta och sura är just mängden salt, men även jäsning. När man gör saltströmming har man en hög mängd salt som förhindrar att bakterier i fisken jäser och därmed konserverar den. Vid surströmming har man istället en lägre mängd salt och man låter bakterierna jäsa, det vill säga fermentera.

Gustav Vasas saltbrist

Under 1500-talet drabbades Sverige av saltbrist eftersom dåvarande kung Gustav Vasa ska ha misskött sina krediter hos handelspartnern Lübeck, något som Strömmingsakademin skriver om. Som straff för detta ströps saltleveranserna till Sverige. Detta ledde i sin tur till att produktionen av surfisk och surströmming ökade markant eftersom det krävdes mindre salt.

Även under 1700-talet drabbades Sverige av ytterligare en saltbrist på grund av osämja med England. Saltbristen ledde till mindre produktion av saltströmming, och mer surströmming.

Näver och tunna

För att producera surströmming rensades fisken först, sedan saltade man den lätt i en tunna och täckte den med näver. Tunnan stängdes med ett tätt lock. Det finns belägg för att man ofta grävde ner tunnan och lät fermenteringsprocessen ske på detta vis, vilket gjort att fisken ibland kallas gravfisk. Annars förvarade man ofta tunnorna i en sjöbod. Fisken fermenterades under sommaren och åts sedan på hösten.

Surströmmingspremiär på restaurang Tennstopet 1950. Foto: Gunnar Lantz

Från vardag till delikatess

Surströmming var vanlig vardagsmat förr och åts ofta av de enkla och fattiga hushållen, främst längs Norrlandskusten. Från början såldes surströmming i de tunnor man gjorde den i eller i öppna kärl, men under Sveriges industrialisering började man sälja fisken på konservburk.

Under senare delen av 1900-talet började svenskar betrakta surströmming som delikatess. 1940 lagstadgade man att surströmmingspremiären skulle vara den tredje torsdagen i augusti. Detta var för att myndigheterna ville försäkra sig om att fisken hunnit fermentera tillräckligt innan den såldes och åts av allmänheten. Lagen fanns kvar ända fram till 1988, men trots det lever traditionen med surströmmingspremiären kvar i främst de norra delarna av Sverige.

Ulvön kallas ofta för surströmmingens ö eftersom det var platsen som fisken började tillverkas i större volymer. Idag sker ingen industriell produktion av surströmming på ön, men surströmmingens anda lever kvar bland befolkningen. 1999 grundades exempelvis Surströmmingsakademien i syfte att bibehålla kulturen. Idag finns ett museum och surströmmingspremiären är en traditionell högpunkt på ön.

Även i andra städer finns det traditionella firanden. Idag finns det nio salterier som producerar surströmming i Sverige.

Idag konsumeras hälften av all surströmming norr om Dalälven och den andra hälften söder om älven, särskilt i Stockholm. Fler än hälften av de som äter surströmming gör det bara en gång per år.

Brännvin hör till

Att äta surströmming är en festlig tillställning där man samlar familj och vänner för att äta den fermenterade fisken. Det är en tradition som lever kvar och inte mycket har förändrats när det gäller hur man äter den.

På grund av den starka lukten rekommenderas det att man öppnar den utomhus, men det gjorde man inte förr. Då var man inte en ”äkta surströmmingsätare”, enligt berättelser som tecknats ner av Institutionen för språk och folkminnen.

Man öppnade locket och det goda ”fnyse” fick sprida sig. Så tar man surströmmingen direkt ur burken och äter så”, berättade Karin Wedin (född 1884), Per Perssson (född 1891) och Anders Liiv (född 1881) i Hedesunda och Valbo, Gästrikland år 1973 (Isof Uppsala, ULMA 29063).

Efter att man tuggat i sig surströmmingen direkt ur burken var det också vanligt att äta den med tillbehör. Dessa tillbehör äter man fortfarande och består av kokt mandelpotatis, tunnbröd, hackad lök och gräddfil. Ofta läggs surströmmingen på tunnbrödet tillsammans med tillbehören, men man kan också göra en så kallad surströmmingsklämma där man också smörar brödet och viker ihop det till en macka.

Det serveras ofta med snaps, men också öl, något som också lever kvar sedan förr.

Hela tiden dricker man brännvin till. Man uppger att riktiga surströmmingsälskare äter ända upp till tjugo strömmingar”, har samma berättare som ovan vittnat om.

Klassisk servering av surströmming. Foto: Robert Anders/CC BY 2.0

”Surströmming Challenge”

Under 2010-talet har surströmming nått utländska bredder, inte på grund av sin delikatess-status i Sverige – utan på grund av dess ”stinkande” karaktär. På sociala medier, under hashtaggen ”stinkyfishchallenge” blev det populärt för personer att filma sig själva när de både öppnar surströmmingsburkar, men också äter den.

Den virala spridningen har gjort att surströmming gjort sig kändare i svensk matkultur och det lockar matentusiaster samt turister till surströmmingsarrangemang.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump delade ut kulturpris

publicerad 15 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
KISS John Rambo (Sylvester Stallone)
KISS och Sylvester Stallone tillhör årets mottagare av Kennedy Center Honors

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump presenterade årets mottagare av den amerikanska hedersutmärkelsen Kennedy Center Honors. Bland de fem som hyllas finns hårdrockbandet KISS och filmstjärnan Sylvester Stallone.

Den årliga galan Kennedy Center Honors i Washington D.C. räknas som en av USA:s mest prestigefyllda kulturutmärkelser. Priset hedrar livsgärningar inom scenkonst och musik, och delas ut till artister som gjort bestående bidrag till amerikansk kultur.

Årets mottagare är countryartisten George Strait, skådespelaren Sylvester Stallone, discodrottningen Gloria Gaynor, musikalsångaren Michael Crawford och legendariska hårdrockbandet KISS. De får samtliga ta emot utmärkelsen vid en ceremoni i december, som sänds av CBS.

Donald Trump, som tidigare i år utsågs till styrelseordförande för John F. Kennedy Center for the Performing Arts, uppger att han varit i hög grad involverad i urvalet av mottagare.

Han har sagt att flera namn valts bort för att de ansågs vara ”för woke”. Det är dessutom första gången som en sittande president både leder urvalsprocessen och fungerar som värd för ceremonin.

KISS och Stallone bland årets mottagare

KISS, som bildades i New York sent 1972, är känt för sin melodiösa hårdrock, ikoniska sminkade karaktärer, pyroteknik och högljudda arenashower.

Bandet har sålt över 100 miljoner skivor världen över och betraktas som ett av rockhistoriens mest inflytelserika liveakter. Medlemmarna har sedan starten kombinerat hårdrock med ett starkt visuellt koncept, vilket gjort dem till ett globalt varumärke.

Sylvester Stallone, som 1976 slog igenom med Rocky, har under decennier fortsatt vara en av Hollywoods mest igenkända profiler. Hans insatser i filmserierna om Rocky och John Rambo har definierat delar av 1980-talets amerikanska actionkultur och gett honom kultstatus bland filmfans världen över.

Kulturellt Hall of Fame

Gloria Gaynor, mest känd för hiten I Will Survive, Michael Crawford, som blev världsberömd i The Phantom of the Opera, och George Strait, kallad ”King of Country”, utgör tillsammans med KISS och Stallone årets breda blandning av musik- och filmlegender.

Trumpadministrationen har betonat att årets urval syftar till att hedra artister med långvarigt inflytande och publikt genomslag.

På bara några månader sedan jag tillträdde som styrelseordförande för Kennedy Center har vi helt vänt utvecklingen för denna uppskattade nationella institution. Den höll på att förfalla, pengarna användes inte på rätt sätt. De byggde saker som de inte borde ha byggt och som ingen ville ha, istället för att ta hand om den stora pärla som det är, sade Donald Trump i samband med annonseringen av mottagarna.

Kennedy Center Honors, som instiftades 1978, har tidigare tilldelats namn som Aretha Franklin, Led Zeppelin och Meryl Streep, och räknas av många som ett kulturellt Hall of Fame.

Kennedy Center Honors

  • Grundat: 1978
  • Plats: John F. Kennedy Center for the Performing Arts, Washington D.C.
  • Syfte: Att hedra artister och kulturpersonligheter som genom sin livsgärning haft en bestående påverkan på amerikansk kultur inom musik, scenkonst, film, dans och tv.
  • Ceremoni: En årlig TV-sänd gala med framträdanden och hyllningar från kollegor och vänner. USA:s president brukar närvara.
  • Exempel på tidigare mottagare: Aretha Franklin, Steven Spielberg, Led Zeppelin, Meryl Streep, Paul McCartney och U2.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”ALIEN: Earth” – när den ursprungliga skräcken landar på hemmaplan

publicerad 12 augusti 2025
– av Jan Sundstedt

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sedan Ridley Scotts mästerverk Alien år 1979 skickade rysningar genom biosalongerna har franchisen gång på gång försökt återskapa samma stämning av klaustrofobisk skräck, industriell realism och existentiell oro. I höst tar berättelsen ett nytt steg – eller snarare ett nytt avstamp – med tv-serien ALIEN: Earth.

Serien, skapad av Noah Hawley (Fargo, Legion) och med Ridley Scott som producent, utspelar sig år 2120 – två år före händelserna ombord på det till undergång dömda lastfartyget Nostromo från originalfilmen.

För första gången i franchisens historia utspelar sig större delen av handlingen på vår egen planet. Främmande livsformer är med andra ord inte längre en myt i avlägsna kolonier utan ett högst närvarande hot mot mänskligheten.

Intrigen tar sin början när rymdskeppet Maginot kraschar på Jorden, och ombord finns spår av något som varken bör eller får hamna i fel händer.

Wendy (Sydney Chandler) och en specialstyrka skickas för att säkra situationen – men snart står det klart att kampen inte bara gäller fysisk överlevnad utan även mot de megaföretag och maktstrukturer som gärna tar kontroll över det okända – oavsett riskerna.

Bland seriens mest excentriska inslag finns Boy Kavalier (Samuel Blenkin) – en barfota miljardär och ledare för Prodigy Corp, som i sin jakt på biologisk makt har utvecklat syntetiska hybridmänniskor, kallade ”Lost Boys”. Hans mål är att tämja det utomjordiska hotet och använda det för egen vinning.

Fyra nya hot – och en välbekant mardröm

ALIEN: Earth introducerar fyra helt nya utomjordiska arter, designade med omsorg för att komplettera – inte konkurrera med – den ikoniska xenomorfen. Hawley har betonat att han inte velat skapa en ”godispåse av alienliv” utan istället bibehålla den långsamma, nervslitande uppbyggnaden som gjorde originalet så effektivt.

Tidiga recensioner beskriver serien som en återgång till Alien-mytosens kärna: långsamt växande obehag, realism i produktionsdesignen och en närmast påtaglig känsla av fara.

Här finns också den sociala och politiska nerv som präglat de bästa delarna av franchisen – från klassmotsättningar och företagsintriger till frågan om vad det egentligen innebär att vara människa när teknologin suddar ut gränserna.

Premiär och förväntningar

De två första avsnitten släpps den 12 augusti på FX och Hulu i USA (13 augusti på Disney+ internationellt), följt av veckovisa avsnitt fram till säsongsfinalen i oktober.

För många fans – särskilt de som hållit fast vid hoppet om en ny riktig fullträff – är detta kanske det närmaste vi hittills kommit originalfilmens kombination av ren skräck och djup tematik.

Efter år av filmer och spin-offs med varierande kvalitet och försök att blanda action med skräck, ser ALIEN: Earth ut att på allvar våga återvända till mörkret – och påminna oss om varför vi en gång blev rädda för att något skulle höra oss skrika i rymden.

Den här gången behöver vi inte ens lämna planeten…

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förstautgåva av ”Hobbiten” såld för över en halv miljon

publicerad 7 augusti 2025
– av Redaktionen
Förstaupplagan som släpptes 1937 trycktes i endast 1500 exemplar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En sällsynt förstautgåva av J.R.R. Tolkiens ”Hobbiten” har sålts för över en halv miljon kronor. Boken hittades av en slump i ett hus i Bristol i England.

Hobbiten, eller The Hobbit, som senare följdes av Sagan om ringen, handlar om hobbiten Bilbo Baggins som ger sig ut på ett äventyr med en grupp dvärgar för att återta skatten från draken Smaug. Boken har blivit omåttligt populär och sålts i över hundra miljoner exemplar och filmatiserades även under 2010-talet. Förstautgåvan av boken, som släpptes 1937, trycktes dock ursprungligen endast i 1500 exemplar. Idag tros bara ett hundratal av förstautgåvan finnas kvar i världen.

Under en vanlig husröjning som gjordes av auktionshuset Auctioneum hittades boken av en slump i ett hus i Bristol i England. Slumpmässigt drog Caitlin Riley, auktionshusets specialist på sällsynta böcker, ut en grön bok från bokhyllan.

Det var tydligt att det var en tidig ”Hobbit” vid första anblicken, så jag drog bara ut den och började bläddra i den, utan att förvänta mig att det skulle vara en äkta förstaupplaga, säger hon till The Guardian.

”Mycket speciell bok”

Exemplaret är inbundet i ljusgrönt tyg och har svartvita illustrationer av Tolkien. Riley insåg snart att det handlade om en förstautgåva. Den var dessutom i otroligt fin skick, något som inte är vanligt att hitta då majoriteten av dessa böcker oftast är slitna, särskilt eftersom det är en barnbok.

Boken auktionerades ut med ett grundpris på 10 000 pund, motsvarande cirka 128 000 svenska kronor. Budgivare från hela världen drev upp priset till mer än fyra gånger så mycket som auktionshuset hade förväntat sig. Till sist såldes boken för 43 000 pund, cirka 550 000 kronor.

Det är ett fantastiskt resultat för en mycket speciell bok.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.