MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 19 september 2025

fredag 19 september 2025

var embedConfig = { "hash": "k55qjmm", "width": 728, "height": 90, "t": "{CACHE_BUSTER}", "userId": 10364, "network": "STANDARD", "type": "html5", "gdpr": "${GDPR}", "gdpr_consent": "${GDPR_CONSENT_1311}" };

Gårdstomten – Nordiska folktrons skyddsväsen

publicerad 24 december 2024
– av Redaktionen
Julkort av svenska konstnären Jenny Nyström och gravyr av Andreas Flinch efter en teckning av den danske konstnären Johan Thomas Lundbye.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Gårdstomten har haft en framträdande roll i svensk folktro som ett av de viktigaste skyddsväsendena. Hans betydelse var så stor att man inte bara gav honom mat utan också bäddade en halmsäng åt honom. En nöjd tomte förde med sig ”tomtebolycka” till gården, medan en missnöjd nisse kunde orsaka olycka.

Inom nordisk folktro är gårdstomten ett av de mest kända väsendena och ett som svenskarna haft en särskilt nära relation till. Det berättades ofta om olika väsen, men just tomtar var en vanlig företeelse och något som många trodde starkt på. Vid Institutet för språk och folkminnen (ISOF) finns idag över tusen arkivberättelser om tomtegubbar.

Min mor hade sett tomtegubbar. Det var hon så säker på. Hon gick på en väg. Då såg hon en liten, liten gubbe med en röd mössa springa framför sig. När de kom till en avtagsväg, så sprang han den vägen”, berättade Adolf Johansson, född 1883, upptecknat av Ragnar Nilsson i IFGH 4786, s. 4, Institutet för språk och folkminnen, Göteborg.

Ordet tomte härstammar från ordet tomt och användes tidigare i formen ”tomt-gubbe”, som så småningom utvecklades till tomtegubbe, enligt Kulturminnet. Väsendet är också känt under andra namn, såsom gårdstomte, hustomte, tomtevätte, tomtrået, tomtenisse eller tomtebisse.

Julkort av konstnären Jenny Nyström.

Gårdens väsen

Ordet ”bisse” betyder anförare, vise eller högsta hönset. På många sätt kan man säga att tomtegubben hade en sådan roll på gården. Han vakade över gården och hjälpte till med vardagliga sysslor som att sikta mjöl, sopa, slå hö, bära halm och sköta djuren. Han beskrivs ofta som själva gårdens väsen. Enligt vissa berättelser var han den förste mannen som odlade upp gården och som inte kunde få ro efter döden, utan fortsatte vaka över ”sin” gård.

Gårdstomten är nära besläktad med vätten, ett underjordiskt väsen som enligt folktron ofta hade sin boning under människors hus.

Om man hittade sin häst med flätad man på morgonen var det ett tecken på att tomten varit i stallet. Tomten älskade både hästar och att fläta deras manar. Hästen, som var tomtens favoritdjur, fick man aldrig missköta eftersom det kunde leda till allvarliga konsekvenser.

Lättretligt väsen

Tomten skapade trygghet i det dagliga arbetet, och när han var nöjd gick det också bra för gården. Men han var också lättretlig och tolererade inte slarv. Om ladugården inte hölls ren kunde man riskera en örfil eller en spark i rumpan. Det var viktigt att inte utföra arbete på gården nattetid, eftersom det var tomtens arbetstid. Om man störde honom kunde han hämnas genom att orsaka oväsen nästa natt.

De tyckte inte om att man bullrade sedan det hade blivit mörkt på kvällen. Om man gjorde det så ”gick det efter” d.v.s. det bullrade precis likadant, men det syntes inte till att något blev gjort. Jag hörde det själv mer än en gång. Jag såg dem också en gång”, berättade Ingeborg Nilsson West, född 1836, upptecknat av Olle Lindskog i IFGH 964, s. 11-12, Institutet för språk och folkminnen, Göteborg.

Tomten ansågs också vara konservativ och hade en aversion mot jordbruksmaskiner och större förändringar. Det sades att om man införde för många moderniteter kunde tomten lämna gården, vilket sågs som mycket olycksbådande. Om han blev arg kunde han exempelvis slå ihjäl en ko eller på andra sätt sabotera arbetet på gården, enligt ISOF. En gårds framgång eller motgång förklarades ofta med en nöjd eller missnöjd tomte.

Gårdstomten krävde belöning

Det var viktigt att belöna tomten, och det var vanligt att man bäddade en halmsäng åt honom i ladugården. Att ge honom tobak, som han sägs ha uppskattat, var också en populär gest. Till jul ställde man traditionellt ut en skål med risgrynsgröt, vilket har gett upphov till termen ”tomtegröt”. Det var avgörande att gröten innehöll smör, vilket framgår av följande berättelse:

Tomten den skulle di ge mjölk och gröt julafta. Det skulle vara smör i gröten. Det var på ett ställe härute där di hade en tomte. Den blev satte till gröt julafta. Men när han kom var där inget smör. Smöret låg under gröten, men det såg inte tomten. Han blev så rasande, så han gick ut i lagårn och slog ihjäl den bästa kon di hade”, har Viola Gustafsson upptecknat 1927, i IFGH 937, s. 40-41, Institutet för språk och folkminnen, Göteborg.

Tomten tillskrevs ofta magiska krafter och ansågs kunna rädda en gård från nöd, exempelvis genom att öka sädesproduktionen. Han kunde också varna för faror som brand eller sjukdom hos djuren. En nöjd och glad tomte symboliserade trygghet och välmående för gården, vilket gav upphov till uttrycket ”tomtebolycka”.

En välkänd sägen berättar om tomten som drar på ett halmstrå. Han pustar och stönar av ansträngning, vilket får bonden att håna honom för att kämpa så hårt med ett så litet lass. Tomten blir då arg och svarar att om han pustar tillbaka lika mycket som bonden gjort åt honom, så kommer bonden inte längre ha något att skryta om. I själva verket har tomten burit långt mer än vad bonden förstått, och efter händelsen slutar bonden som utfattig.

Tomtar. Olaus Magnus Historia om de nordiska folken. Bok 3 – Kapitel 22 – Om andarnas tjänst. – Utgivningsår 1555.

Vanlig i smedjan

Gårdstomten höll inte bara till på gårdar. Det finns också berättelser om skogstomtar, som exempelvis kunde väcka kolarna om milan började brinna om natten. En berättelse från Axel Lind, född 1884, upptecknad av Olle Lindskog 1927, beskriver också hur smederna var särskilt skrockfulla och trodde starkt på tomtar.

Farbror brukade tala om, att om en smed försökte ta kol i en annan binge än sin egen, så var tomtegubben genast framme och gav honom en rungande örfil”, går att läsa i IFGH 961, s. 5-9, Institutet för språk och folkminnen, Göteborg.

Tron på gårdstomten har en oklar ålder, men enligt Nordiska museet kan den spåras tillbaka till åtminstone 700–800-talet. I skrift omnämns han exempelvis av Heliga Birgitta, som på 1300-talet kritiserade sedvänjan att ställa ut gröt till tomten, något hon såg som ogudaktigt. Även den svenske prästen Olaus Magnus nämner tomtar i sin bok Historia om de nordiska folken, där han också illustrerar dem.

Osynlig för de flesta

Gårdstomten är ett väsen som oftast håller sig osynligt men sägs ibland visa sig för vissa. Om man var ”synal” eller synsk kunde man få en skymt av tomten, men det var avgörande att visa honom respekt. Vanligtvis visste man att en tomte fanns på gården inte genom att se honom, utan genom att märka spåren av hans arbete.

Tomten beskrivs ofta som en liten, äldre man med storleken varierande från någon decimeter till ungefär lika stor som ett barn.

I Restebacken såg far en tomtegubbe. Han var så liten som en tre års gammal onge. Men han var så kvick som en katt”, berättade Maja Kajsa Johansson, född år 1868, upptecknat av Ragnar Nilsson i IFGH 3018, s. 6, Institutet för språk och folkminnen, Göteborg

Tomten beskrivs ibland som ett väsen med ett öga, men oftare som en figur med två gröna ögon som lyser i mörkret. Han har ofta vitt eller grått skägg och hår och bär vanligtvis gråa kläder med en grå eller röd luva. Det hände att man gav honom nya kläder som en vänlig gest, men det var viktigt att de inte var för påkostade, eftersom han då kunde anse sig vara för ”fin” för att arbeta.

Tomten ansågs vara otroligt stark och påstods kunna lyfta en hel häst. Han kunde också vara busig och gömma föremål eller liknande. Än idag används uttrycket att ”hustomten varit i farten” när något gått förlorat, även om det mest sker på skämt. Det finns också berättelser om hur gårdstomten roade sig genom att kasta ner saker i skorstenen.

Till skillnad från andra väsen som ofta levde i familjer beskrivs tomten vanligtvis som ensamlevande. Det finns dock berättelser som nämner både tomtegummor och tomtebarn. Tomten bodde ofta i gårdens stall eller ladugård, men kunde också hålla till i kvarnen, smedjan, bränneriet, gruvan, på ett skepp eller till och med inne i huset.

Tomtar och julen

I Sverige och Norden finns det två olika tomtar: gårdstomten och jultomten. Den traditionella röda jultomten har sitt ursprung i legender om den givmilde S:t Nicolaus, som senare blev känd som Santa Claus. Enligt Kulturminnet började han bli populär i Sverige under 1860-talet. Santa Claus är känd i många länder, men i Sverige har han fått influenser från gårdstomten. Därför brukar man säga att den svenska jultomten är en blandning av gårdstomten och Santa Claus.

Illustration inspirerad av dikten ”Tomten”. Illustration: Jenny Nyström/Ny Illustrerad Tidning

Det är framförallt två personer som har format den svenska bilden av jultomten: författaren Viktor Rydberg och konstnären Jenny Nyström. År 1871 publicerade Rydberg julsagan Lille Viggs äventyr på julafton, en berättelse som inte direkt handlar om jultomten eller tomtar, men om en julklappsutdelande vätte. Nyström illustrerade sagan, och vätten kom att bli en förebild för den svenska jultomten. Rydberg ska även ha gett Nyström detaljerade instruktioner om hur denna vätte skulle gestaltas, och tillsammans bidrog de till att knyta den gamla hustomten till julen. Nyström fortsatte därefter att utveckla tomtebilden i Sverige, bland annat genom att måla tusentals julvykort och illustrera Rydbergs berömda dikt Tomten, som inleds:

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Det är oklart vem som myntade just ordet ”jultomte”, men Jenny Nyström fortsatte att hämta mycket inspiration från folktrons gårdstomte. På så sätt har den moderna svenska jultomten rotat sig i julfirandet, enligt Nordiska museet.

En sak som skiljer den svenska jultomten från andra är att han sällan förknippas med renar. I svensk tradition färdas tomten istället med hästar, bockar eller grisar. Oftast föreställs han ändå som ensam, gående genom snön med en säck på ryggen.

Gårdstomten idag

Trots att samhället idag är alltmer sekulariserat, och tron på väsen och det övernaturliga minskat, lever folktron fortfarande kvar i vårt kollektiva medvetande. Många av de gamla myterna och föreställningarna har anpassats och överlevt genom tidens gång, ofta i nya former, men de bär på ett djupt rotat behov av att förstå världen genom det mystiska och oförklarliga. I en tid när den fysiska världen förklaras genom vetenskap, fortsätter den övernaturliga världen att fascinera oss och ge utrymme för berättelser och traditioner.

Intresset för folktro är inte bara en kvarleva från det förflutna. Den lever vidare i dagens populärkultur, där gårdstomtar och andra väsen får nytt liv i böcker, filmer och serier. Även moderna medier, som poddar, berättar ofta om nya skymtar av övernaturliga fenomen. Det är också intressant att notera hur traditioner från andra kulturer, som amerikanska ”Nissedörrar”, börjar få fäste i Sverige, vilket visar på den universella och tidlösa karaktären av vår dragning till dessa mytiska väsen. Trots att dessa nissar skiljer sig från den svenska gårdstomten, finns det en gemensam kärlek till hyss och humor – egenskaper som gör att dessa figurer fortsätter att fascinera.

Frågan om varför folktron består, trots att vi lever i en mer rationell och teknologisk värld, är inte enkel. Kanske är det ett sätt att hålla fast vid något äldre, en länk till det förflutna och en tid då världen kändes mer mystisk och osäker. Eller så är det helt enkelt en inneboende mänsklig dragning till det oförklarliga, ett behov av att tro på något mer än det vi kan se och mäta. Oavsett förklaring kommer figurer som tomtegubbar, gårdstomtar och andra väsen förmodligen att fortsätta vara en del av vår gemensamma kulturella identitet, och en påminnelse om att det kan finnas finns mer i världen än vi förstår.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

var embedConfig = { "hash": "6o58oq3", "width": 728, "height": 90, "t": "{CACHE_BUSTER}", "userId": 10364, "network": "STANDARD", "type": "html5", "gdpr": "${GDPR}", "gdpr_consent": "${GDPR_CONSENT_1311}" };

Pratshowvärden Jimmy Kimmel avstängd efter Kirk-monolog

publicerad Igår 11:11
– av Jan Sundstedt
Jimmy Kimmel Kamala Harris
Jimmy Kimmel tillsammans med Kamala Harris (D) i juni 2024.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Pratshowvärden Jimmy Kimmel har stängts av från tv-kanalen ABC efter kontroversiella uttalanden om mordet på Charlie Kirk. Beslutet har väckt starka reaktioner både i amerikansk politik och nöjesvärld.

ABC har beslutat att pausa pratshowen ”Jimmy Kimmel Live!” på obestämd tid. Bakgrunden är en monolog där Kimmel ifrågasatte Vita husets officiella version om motivet bakom mordet på högerprofilen Charlie Kirk.

Kimmel antydde att gärningsmannen kunde vara kopplad till Trump-rörelsen, snarare än den radikala vänstern, och anklagade presidentens allierade för att ”vinna politiska poäng” på mordet.

MAGA-gänget försöker desperat karaktärisera killen som sköt Charlie Kirk som något annat än en av dem och gör allt för att vinna politiska poäng från det.

Kommentaren väckte blixtsnabb motreaktion. Brendan Carr, chef för den amerikanska mediemyndigheten FCC, hotade ABC med åtgärder och menade att Kimmels ord rubbar allmänhetens tillit.

Kort därefter meddelade kanalen att programmet stängs av tills vidare. Flera stora stationer, däribland Nexstar Media, följde efter och stoppade sändningarna nationellt.

Skämtar om Trumps sorg

Jimmy Kimmel ironiserade även om Trumps påstådda sorg efter mordet. Kimmel inledde med att visa ett videoklipp från helgen där en reporter först frågar presidenten hur han mår efter mordet.

Men mellan allt pekande sörjer de också… På en mänsklig nivå kan man se hur hårt presidenten tar det här.

Efter att Trump svarat reportern att han mår ”väldigt bra” växlar han snabbt samtalet till att berätta om byggstarten av den nya balsalen vid Vita huset och hur fin den kommer att bli.

Det här är inte ett sätt som en vuxen människa sörjer någon han kallar sin vän. Det här är ett sätt som en fyraåring sörjer en guldfisk, sade Jimmy Kimmel.

Donald Trump: ”Kimmel talanglös”

Donald Trump uttryckte sitt gillande över beslutet på sociala medier och kallade Kimmel ”talanglös” samt kommenterade programmets ”låga tittarsiffror”. Vita huset backade sedan upp Trumps tonläge, och hävdade att tv-publiken tjänat på beslutet att stoppa Kimmel.

Beskedet har samtidigt skapat en storm av kritik, inte minst från demokratiska ledare.

Senatens minoritetsledare Chuck Schumer menar att hot mot mediers sändningstillstånd på grund av satir och opinionsyttringar utgör ett allvarligt hot mot yttrandefriheten. Schumer jämförde agerandet med metoder som påminner om auktoritära stater.

Det är sånt som Xi gör. Det är sånt som Putin gör, sade Schumer.

Avstängningen av Jimmy Kimmel har för många snabbt blivit en symbol för den ökade politiska polariseringen i USA:s medievärld.

Frågan om vilket ansvar och vilken frihet humorister och satiriker har i polariserade tider fortsätter att debatteras, och kritiker varnar för att avstängningen riskerar att skapa en barriär mellan makthavare och fria medier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

När judiska terrorister mördade svenske kungens gudfar

Israels ockupation av Palestina

  • Den 17 september 1948 sköts FN-medlaren Folke Bernadotte till döds i Jerusalem av judiska terrorister mitt under inledningen till vad som kommit att bli en av världens mest komplexa och långdragna konflikter.
  • Mördarna skulle dock aldrig komma att straffas. Istället hyllades de inom sionistiska kretsar där flera av gärningsmännen sedermera kom att få höga positioner i det israeliska samhället.
  • Terrorgruppens ledare, Yitzhak Shamir, som beordrade mordet, blev senare Israels talman, utrikesminister och premiärminister.
  • Här är den dramatiska historien om slutet för en av Sveriges mest framstånde diplomater vars minne levt kvar långt utanför den svenska kungafamiljen.
publicerad 17 september 2025
– av Isac Boman
Carl XVI Gustaf var bara två år när hans gudfar mördades.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det svenska kungahuset har inte besökt Israel sedan statens grundande – något som bryter mönstret för ett Sverige som annars har omfattande handel och andra diplomatiska förbindelser med Israel. Bakom ”bojkotten” av Israel ligger djupa historiska sår, och även personliga, som går tillbaka till den nuvarande svenske kungens egen gudfar, greve Folke Bernadotte. Greven, som var en hyllad medlare i Sverige, mördades kallblodigt under ett viktigt FN-uppdrag av den judiska paramilitära terrororganisationen Sternligan, på hebreiska känd som ”Lohamei Herut Israel – Lehi” – översatt till svenska ”Israels frihetskämpar – Lehi”.


Artikeln publicerades ursprungligen den 17 september 2024.


Diplomaten Bernadotte hade gjort sig ett aktat namn under andra världskriget och vunnit internationellt erkännande för sin roll i att rädda tusentals fångar från tyska koncentrationsläger genom de ”vita bussarna” – där många av dessa fångar var judar. Hans insatser bedömdes av många auktoriteter som mycket imponerande och han bedömdes 1948 därför också som ett lämpligt val till att bli FN:s medlare i den utdragna konflikten mellan judar och araber.

Bernadottes förslag till fred innefattade bland annat en återgång till den delningsplan som FN tidigare föreslagit, där vissa territorier som judarna ockuperat i området skulle återlämnas till araberna. Den svenske grevens förslag byggde på en idé om två oberoende stater, en judisk och en arabisk, där det sågs som mycket viktigt att snabbt få till stånd ett vapenstillestånd och säkerställa att fientligheterna inte återupptogs längre fram. Det fokuserades också på att fördrivna araber och judar skulle få rätt att återvända till sina hem och att staternas gränser, om någon överenskommelse inte kunde nås, skulle avgöras av just FN.

Folke Bernadotte på plats i Jerusalem.

Förkastades av judiska militanter

Där stora delar av omvärlden betraktade förslaget som sansat och rimligt, uppfattade militanta judiska radikaler förslaget som ett hot mot deras tankar om ett ”Storisrael”. Tanken på att vissa ockuperade territorier skulle ges tillbaka till araberna betraktades av dessa som fullständigt oacceptabelt och något som med alla medel måste stoppas.

Även vissa arabiska militanter, som inte vill ha någon judisk stat i regionen, motsatte sig förslaget – men framförallt var det i judiska extremistiska kretsar som fredsmäklaren Folke Bernadotte utmålades som ett existentiellt hot mot det judiska folket. I sammanhanget hjälpte det inte heller att Bernadotte också förespråkade att begränsa den judiska migrationen till Israel.

Före Israels grundande var det vanligt förekommande i regionen med judiska terrorgrupper och ”underjordiska militanta nätverk”. Dessa bedrev terror inte bara mot britterna som kontrollerade Palestinamandatet, utan även mot arabiska byar, och ibland även mot andra judar som ansågs vara för ”moderata”.

En av dessa grupper var Sternligan – Lehi – som hade föresatt sig det uttalade målet att ”ta över Israel med väpnat våld”. Gruppen lönnmördade 1944 den brittiske ministern Lord Moyne, bombade brittiska myndighets- och armébyggnader och genomförde en lång rad attentat mot brittiska och arabiska mål, både i närområdet och utomlands, där massakern på 107 palestinska bybor i Deir Yassin kanske är en av de mest kända.

Sternligan beslutade att även Folke Bernadotte måste mördas. I terrorgruppens ögon var det ointressant att han förespråkade medling, fred och samförstånd – Bernadotte uppfattades som ett hot mot gruppens planer på judisk överhöghet i regionen. Terrorgruppens de facto högste ledare var vid den här tidpunkten Yitshak Shamir, och det team som genomförde själva attentatet leddes av Yehosha Zettler.

Medlemmar i Sternligan protesterar mot Bernadottes medling. Foto: National Library of Israel/ CC BY 4.0

”Förvridna av hat”

Den 17 september skrider gärningsmännen till verket och blockerar vägen framför diplomatens konvoj i Jerusalem. Därpå stegar den 26-årige Yehoshua Cohen fram och avrättar både Folke Bernadotte och den franske militären Andre Serot med flera skott med en tysk 9 mm kulsprutepistol.

Generalmajor Åge Lundström, som satt på vänster sida i bilen bredvid Serot, har beskrivit att ansiktsuttrycket på terroristen som ”förvridet av hat”. Bernadotte och Serot avled hastigt av skotten och flögs senare hem i två vita kistor för att på vägen postumt ta emot ett stort antal hedersbetygelser för sina insatser.

Mördarna åtalades eller straffades dock aldrig. Istället hyllades gärningsmännen i sionistiska kretsar som hjältar, och de få som greps släpptes nästan omedelbart. Mördaren, Yehoshua Cohen, blev så småningom Israels förste premiärminister David Ben-Gurions ”inofficielle livvakt” och nära vän.

Terrormedlemmar, som var delaktiga i dubbelmordet, har också suttit och stoltserat om dådet i tv- och radiosändningar. Yehoshua Zettler, som ledde mordkommandot, uttryckte aldrig någon ånger över att man mördat Bernadotte.

– När vi demonstrerade framför (Bernadotte) och sa till honom ’Bort från vårt Jerusalem, tillbaka till Stockholm’, så svarade han inte, så vi hade inget val, hävdade han 1988.

Andra Lehi-medlemmar fick med tiden prominenta positioner inom det israeliska samhället – men ingen mer så än terrorgruppens ledare, Yitzhak Shamir, som kom att bli både talman och utrikesminister samt vid två tillfällen även statsminister för Israel. Mannen som beordrade mordet på den fredsmäklande greven Bernadotte blev alltså Israels högste ledare – sista gången så sent som 1986-1992.

Mördaren Cohen blev livvakt åt en premiärminister och Shamir blev själv premiärminister. Montage. Foto: Yolene Haik/CC BY 4.0

Ingen ursäkt

Även Shamir undslapp rättsligt ansvar för terrordådet, och även om israeliska myndigheter vid tillfället pliktskyldigt fördömde mordet som en handling begången av ”fegisar, skurkar och ränksmidare” fanns det aldrig någon genuin politisk vilja att utdela straff.

Ännu idag har Israel inte officiellt bett om ursäkt för mordet, vilket antagits vara huvudskälet till att Sveriges kung Carl XVI Gustaf under sin långa ämbetstid aldrig uttryckt intresse av att besöka Israel. Även kronprinsessan Victorias beslut att döpa dottern till ”Estelle” – efter Folkes hustru, har mot samma bakgrund spekulerats vara en symbolisk markering för att hedra minnet av konungens gudfar.

Vid ett par tillfällen har israeliska makthavare träffat kungen i Sverige, men dessa besök har inte blivit besvarade. Vid den mördade statsministern Olof Palmes begravning 1986 ska kungen ha uttryckt till Shimon Peres, Israels dåvarande premiärminister: ”Låt oss inte glömma att Olof Palme var den andre svenske medlaren i Mellanöstern som föll offer för en mördares kulor”.

Även om inte alla araber heller vid tillfället såg positivt på Bernadottes gärning tycks greven ändå vara ihågkommen med mer värme där än i Israel. I staden Ramallah, på Västbanken, finns nämligen en gata uppkallad efter honom för att hedra hans ansträngningar att skapa en ”rättvis” lösning i regionen.

Greve Bernadottes gata i Ramallah. Foto: Mohammed Abushaban/CC BY-SA 3.0

Dekorationsband uppkallat efter terrorgruppen

Sternligan upplöstes och terrorklassades sedermera officiellt 1948 efter starka påtryckningar från omvärlden. I praktiken innebar detta dock inga större bekymmer för de inblandade som istället engagerade sig i andra politiska organisationer, gick med i armén eller i någon mer officiellt godkänd underrättelseorganisation. Vissa medlemmar fortsatte också sin militanta bana och ägnade sig åt lönnmord på offentliga personer som ansågs ”svika” det judiska folket – exempelvis på journalisten Rudolf Kasztner 1957.

Att israeliska makthavare sett med gillande på Sternligans långa lista över blodiga attentat är tydligt. Exempelvis instiftade den dåvarande premiärministern, Menachem Begin, 1980 ett militärt dekorationsband uppkallat efter terrorgruppen – ”Lehi-bandet”.

Även Begin själv hade en bakgrund som ledare för den judiska terrorgruppen Irgun, som under 1940-talet också genomförde attentat mot ett stort antal brittiska mål. Terroristerna i Irgun absorberades efter staten Israels bildande till stor del av IDF, som än idag är Israels officiella militär.

Många terrorister fick en ”ny chans” i IDF. Foto: IDF

Svenska fredsmyndigheten bär hans namn

För svensk del kanske Bernadottes minne börjat falla i glömska något, från att i decennier ha varit den kanske främste symbolen för humanitär diplomati. Ekot av hans namn och engagemang lever dock i hög grad kvar, inte minst genom myndigheten Folke Bernadotteakademin, som under UD:s försyn arbetar för fred, utveckling och säkerhet och vars huvudfokus är att lösa konflikter genom diplomati och förhandlingar – istället för med vapen och våld.

Som en del av Sveriges bistånd arbetar vi för att bygga fred i konfliktdrabbade länder. Vi bedriver utbildning, rådgivning och forskning för att stödja freds- och statsbyggande. Vi bidrar också med civil personal till fredsinsatser och valobservationsinsatser som leds av främst FN, EU och OSSE. Vi har fått vårt namn efter Folke Bernadotte, FN:s första fredsmedlare”, deklarerar myndigheten på sin hemsida.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Robert Redford är död

publicerad 17 september 2025
– av Jan Sundstedt
Robert Redford blev 89 år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Robert Redford, en av Hollywoods mest älskade skådespelare, regissörer och grundare av Sundancefestivalen, har avlidit vid 89 års ålder. Han somnade in den 16 september hemma i Sundance, Utah — omgiven av nära och kära — och lämnar efter sig ett konstnärskap, en institution och ett arv inom oberoende film som förändrade filmvärlden för alltid.

Charles Robert Redford Jr. föddes den 18 augusti 1936 i Santa Monica, Kalifornien. Hans första steg in i skådespelarkarriären gick via tv-roller och teater, och han slog igenom på bred front med roller i filmer som Butch Cassidy och Sundance Kid (1969), Blåsningen (1973) och Alla presidentens män (1976).

Han var inte bara en ledande filmskådespelare under 60- och 70-talen. Redford övergick också till att regissera och producera och vann 1980 en Oscar för bästa regi för dramat Ordinary People.

Men kanske hans största bestående arv är Sundance Institute och Sundance Film Festival, som han grundade för att lyfta fram oberoende filmskapare och konstnärliga röster utanför de stora studiobudgetarna. Festivalen blev under decennier en central plattform för kreativa filmskapare världen över.

Reaktioner och hyllningar

Redfords bortgång bekräftades av hans presstalesman Cindi Berger. Han avled i sömnen i sitt hem omgiven av dem han älskade. Reaktionerna från filmvärlden och hans nära samarbetspartners och vänner är föga förvånande omfattande.

Formade filmindustrin

Robert Redfords betydelse märks inte bara i hans klassiska rolltolkningar, utan också i hur han formade filmindustrin. Han valde ofta projekt med moralisk tyngd, integritet och samhällsanalys.

Samtidigt deltog han ibland i produktioner med tydligare underhållningskaraktär, exempelvis Spy Game (2001) och Tre dagar för Condor (1975), även om dessa filmer innehöll djup och tankegods.

Utanför filmens värld engagerade han sig i miljöfrågor, konst och politik och blev därigenom en symbol för både konstnärligt ansvar och medmänsklighet.

Med Robert Redfords bortgång förlorar filmvärlden en ikonisk röst, och världen ett hjärta som älskade både äventyret och det tysta — det stora dramat och det lilla, det visuella och det mänskliga.

Hans filmer kommer fortsätta att underhålla, provocera och inspirera, och hans festivaler och idéer kommer att ge utrymme för nya röster långt efter att hans namn tystnat från vita duken.

Faktaruta Robert Redford

  • Född: 18 augusti 1936, Santa Monica, Kalifornien, USA.
  • Död: 16 september 2025, Sundance, Utah, USA.
  • Ålder: 89 år.
  • Yrken: Skådespelare, regissör, producent, festivalgrundare.

Filmografi (urval)

  • Butch Cassidy och Sundance Kid (Butch Cassidy and the Sundance Kid, 1969).
  • Blåsningen (The Sting, 1973).
  • Den store Gatsby (The Great Gatsby, 1974).
  • Alla presidentens män (All the President’s Men, 1976).
  • Tre dagar för Condor (Three Days of the Condor, 1975).
  • The Natural (The Natural, 1984).
  • Mitt Afrika (Out of Africa, 1985).

Regi / produktion (urval)

  • En familj som andra (Ordinary People, 1980) — regidebut och Oscar för bästa regi.
  • Där floden flyter fram (A River Runs Through It, 1992).
  • Mannen som kunde tala med hästar (The Horse Whisperer, 1998).

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Även Nederländerna bojkottar Eurovision – om Israel släpps in

publicerad 16 september 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I kölvattnet av det pågående våldet i Gaza meddelar nu även Nederländernas public service-bolag Avrotros att man kommer att bojkotta Eurovision Song Contest 2026 om Israel tillåts delta. Beskedet följer liknande hot från Irland, som redan tydliggjort att man inte planerar delta nästa år om Israel släpps in.

Avrotros sade i ett uttalande att de “inte längre kan rättfärdiga Israels deltagande med tanke på det pågående och allvarliga mänskliga lidandet i Gaza”.

Irlands public service-bolag RTÉ har tagit samma ståndpunkt, och även Island och Slovenien har uttryckt stark kritik. Beslut från dessa länder väntas när Europeiska radio- och tv-unionen (EBU) har fattat sitt avgörande. Avdelningen inom EBU har gett bolagen till mitten av december för att bekräfta deltagande för 2026.

Samtidigt som politiska och etiska strider nu skärper debatten kring Eurovision, ökar intresset och omsättningen för spel och odds kring tävlingen kraftigt. Enligt en artikel från ESPN förväntas över £200 miljoner (≈ 2,5 miljarder SEK) satsas på Eurovision 2025 via europeiska spelbolag och vadslagningssajter.

Kampen mellan musikalisk underhållning och betting är tydlig: Eurovision ses som en av de största icke-sportiga event-marknaderna för spelbolag. Bettingpåslag ökar i takt med att tävlingen närmar sig, och många spelare satsar på favoriter, men även på “underdogs” och andra sido-marknader likt topplista-placering eller juryvs publikröster. Sportbetting är dock fortsatt störst i Sverige och står för ca 18 miljarder av totalt 28 miljarder. Spel online har ökat på senare år liksom utbudet av alla svenska casinobonusar här.

Irland först ut – fler länder kan ansluta

Irlands besked om att man inte avser delta i Eurovision Song Contest 2026 om Israel tillåts medverka satte tonen för en bredare protestvåg. RTÉ, Irlands nationella public service-bolag, framhöll att beslutet bygger på både etiska och humanitära överväganden. Landets kulturminister betonade i samband med beskedet att “Irland inte kan legitimera deltagande av ett land som står anklagat för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter”. Uttalandet har fått starkt stöd från flera kulturorganisationer på Irland, och enligt en färsk opinionsmätning står en majoritet av irländska tv-tittare bakom beslutet.

Även Slovenien har uttryckt tydlig kritik mot Israels deltagande och signalerat att man kan komma att avstå tävlingen. Slovenska public service-bolaget RTV Slovenija har i ett gemensamt uttalande med flera kulturprofiler kallat situationen “oacceptabel”, och krävt att EBU ska ta en mer aktiv hållning. I Ljubljana har protester anordnats utanför RTV:s högkvarter där deltagare krävt att Slovenien följer Irlands exempel.

Island har länge haft en tradition av att använda Eurovision som plattform för politiska markeringar. Redan under tidigare tävlingar har isländska artister hållit upp banderoller eller gjort uttalanden om mänskliga rättigheter. I år har RÚV, Islands public service-bolag, öppet sagt att man är redo att dra sig ur tävlingen om EBU inte agerar mot Israel. Islands kulturminister har i en intervju sagt att beslutet inte bara handlar om tävlingen utan om “vilken typ av värderingar Europa vill stå för i en tid av konflikt”.

Tillsammans skapar dessa tre länders uttalanden ett ovanligt starkt politiskt tryck på EBU. Om flera länder faktiskt bojkottar 2026 års tävling kan det leda till ett av de mest splittrande åren i Eurovision-historien. Det riskerar också att öppna för en kedjereaktion där fler länder, under press från opinionen, känner sig tvingade att ta ställning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.