MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 1 juni 2025

söndag 1 juni 2025

Gårdstomten – Nordiska folktrons skyddsväsen

publicerad 24 december 2024
– av Sofie Persson
Julkort av svenska konstnären Jenny Nyström och gravyr av Andreas Flinch efter en teckning av den danske konstnären Johan Thomas Lundbye.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Gårdstomten har haft en framträdande roll i svensk folktro som ett av de viktigaste skyddsväsendena. Hans betydelse var så stor att man inte bara gav honom mat utan också bäddade en halmsäng åt honom. En nöjd tomte förde med sig ”tomtebolycka” till gården, medan en missnöjd nisse kunde orsaka olycka.

Inom nordisk folktro är gårdstomten ett av de mest kända väsendena och ett som svenskarna haft en särskilt nära relation till. Det berättades ofta om olika väsen, men just tomtar var en vanlig företeelse och något som många trodde starkt på. Vid Institutet för språk och folkminnen (ISOF) finns idag över tusen arkivberättelser om tomtegubbar.

Min mor hade sett tomtegubbar. Det var hon så säker på. Hon gick på en väg. Då såg hon en liten, liten gubbe med en röd mössa springa framför sig. När de kom till en avtagsväg, så sprang han den vägen”, berättade Adolf Johansson, född 1883, upptecknat av Ragnar Nilsson i IFGH 4786, s. 4, Institutet för språk och folkminnen, Göteborg.

Ordet tomte härstammar från ordet tomt och användes tidigare i formen ”tomt-gubbe”, som så småningom utvecklades till tomtegubbe, enligt Kulturminnet. Väsendet är också känt under andra namn, såsom gårdstomte, hustomte, tomtevätte, tomtrået, tomtenisse eller tomtebisse.

Julkort av konstnären Jenny Nyström.

Gårdens väsen

Ordet ”bisse” betyder anförare, vise eller högsta hönset. På många sätt kan man säga att tomtegubben hade en sådan roll på gården. Han vakade över gården och hjälpte till med vardagliga sysslor som att sikta mjöl, sopa, slå hö, bära halm och sköta djuren. Han beskrivs ofta som själva gårdens väsen. Enligt vissa berättelser var han den förste mannen som odlade upp gården och som inte kunde få ro efter döden, utan fortsatte vaka över ”sin” gård.

Gårdstomten är nära besläktad med vätten, ett underjordiskt väsen som enligt folktron ofta hade sin boning under människors hus.

Om man hittade sin häst med flätad man på morgonen var det ett tecken på att tomten varit i stallet. Tomten älskade både hästar och att fläta deras manar. Hästen, som var tomtens favoritdjur, fick man aldrig missköta eftersom det kunde leda till allvarliga konsekvenser.

Lättretligt väsen

Tomten skapade trygghet i det dagliga arbetet, och när han var nöjd gick det också bra för gården. Men han var också lättretlig och tolererade inte slarv. Om ladugården inte hölls ren kunde man riskera en örfil eller en spark i rumpan. Det var viktigt att inte utföra arbete på gården nattetid, eftersom det var tomtens arbetstid. Om man störde honom kunde han hämnas genom att orsaka oväsen nästa natt.

De tyckte inte om att man bullrade sedan det hade blivit mörkt på kvällen. Om man gjorde det så ”gick det efter” d.v.s. det bullrade precis likadant, men det syntes inte till att något blev gjort. Jag hörde det själv mer än en gång. Jag såg dem också en gång”, berättade Ingeborg Nilsson West, född 1836, upptecknat av Olle Lindskog i IFGH 964, s. 11-12, Institutet för språk och folkminnen, Göteborg.

Tomten ansågs också vara konservativ och hade en aversion mot jordbruksmaskiner och större förändringar. Det sades att om man införde för många moderniteter kunde tomten lämna gården, vilket sågs som mycket olycksbådande. Om han blev arg kunde han exempelvis slå ihjäl en ko eller på andra sätt sabotera arbetet på gården, enligt ISOF. En gårds framgång eller motgång förklarades ofta med en nöjd eller missnöjd tomte.

Gårdstomten krävde belöning

Det var viktigt att belöna tomten, och det var vanligt att man bäddade en halmsäng åt honom i ladugården. Att ge honom tobak, som han sägs ha uppskattat, var också en populär gest. Till jul ställde man traditionellt ut en skål med risgrynsgröt, vilket har gett upphov till termen ”tomtegröt”. Det var avgörande att gröten innehöll smör, vilket framgår av följande berättelse:

Tomten den skulle di ge mjölk och gröt julafta. Det skulle vara smör i gröten. Det var på ett ställe härute där di hade en tomte. Den blev satte till gröt julafta. Men när han kom var där inget smör. Smöret låg under gröten, men det såg inte tomten. Han blev så rasande, så han gick ut i lagårn och slog ihjäl den bästa kon di hade”, har Viola Gustafsson upptecknat 1927, i IFGH 937, s. 40-41, Institutet för språk och folkminnen, Göteborg.

Tomten tillskrevs ofta magiska krafter och ansågs kunna rädda en gård från nöd, exempelvis genom att öka sädesproduktionen. Han kunde också varna för faror som brand eller sjukdom hos djuren. En nöjd och glad tomte symboliserade trygghet och välmående för gården, vilket gav upphov till uttrycket ”tomtebolycka”.

En välkänd sägen berättar om tomten som drar på ett halmstrå. Han pustar och stönar av ansträngning, vilket får bonden att håna honom för att kämpa så hårt med ett så litet lass. Tomten blir då arg och svarar att om han pustar tillbaka lika mycket som bonden gjort åt honom, så kommer bonden inte längre ha något att skryta om. I själva verket har tomten burit långt mer än vad bonden förstått, och efter händelsen slutar bonden som utfattig.

Tomtar. Olaus Magnus Historia om de nordiska folken. Bok 3 – Kapitel 22 – Om andarnas tjänst. – Utgivningsår 1555.

Vanlig i smedjan

Gårdstomten höll inte bara till på gårdar. Det finns också berättelser om skogstomtar, som exempelvis kunde väcka kolarna om milan började brinna om natten. En berättelse från Axel Lind, född 1884, upptecknad av Olle Lindskog 1927, beskriver också hur smederna var särskilt skrockfulla och trodde starkt på tomtar.

Farbror brukade tala om, att om en smed försökte ta kol i en annan binge än sin egen, så var tomtegubben genast framme och gav honom en rungande örfil”, går att läsa i IFGH 961, s. 5-9, Institutet för språk och folkminnen, Göteborg.

Tron på gårdstomten har en oklar ålder, men enligt Nordiska museet kan den spåras tillbaka till åtminstone 700–800-talet. I skrift omnämns han exempelvis av Heliga Birgitta, som på 1300-talet kritiserade sedvänjan att ställa ut gröt till tomten, något hon såg som ogudaktigt. Även den svenske prästen Olaus Magnus nämner tomtar i sin bok Historia om de nordiska folken, där han också illustrerar dem.

Osynlig för de flesta

Gårdstomten är ett väsen som oftast håller sig osynligt men sägs ibland visa sig för vissa. Om man var ”synal” eller synsk kunde man få en skymt av tomten, men det var avgörande att visa honom respekt. Vanligtvis visste man att en tomte fanns på gården inte genom att se honom, utan genom att märka spåren av hans arbete.

Tomten beskrivs ofta som en liten, äldre man med storleken varierande från någon decimeter till ungefär lika stor som ett barn.

I Restebacken såg far en tomtegubbe. Han var så liten som en tre års gammal onge. Men han var så kvick som en katt”, berättade Maja Kajsa Johansson, född år 1868, upptecknat av Ragnar Nilsson i IFGH 3018, s. 6, Institutet för språk och folkminnen, Göteborg

Tomten beskrivs ibland som ett väsen med ett öga, men oftare som en figur med två gröna ögon som lyser i mörkret. Han har ofta vitt eller grått skägg och hår och bär vanligtvis gråa kläder med en grå eller röd luva. Det hände att man gav honom nya kläder som en vänlig gest, men det var viktigt att de inte var för påkostade, eftersom han då kunde anse sig vara för ”fin” för att arbeta.

Tomten ansågs vara otroligt stark och påstods kunna lyfta en hel häst. Han kunde också vara busig och gömma föremål eller liknande. Än idag används uttrycket att ”hustomten varit i farten” när något gått förlorat, även om det mest sker på skämt. Det finns också berättelser om hur gårdstomten roade sig genom att kasta ner saker i skorstenen.

Till skillnad från andra väsen som ofta levde i familjer beskrivs tomten vanligtvis som ensamlevande. Det finns dock berättelser som nämner både tomtegummor och tomtebarn. Tomten bodde ofta i gårdens stall eller ladugård, men kunde också hålla till i kvarnen, smedjan, bränneriet, gruvan, på ett skepp eller till och med inne i huset.

Tomtar och julen

I Sverige och Norden finns det två olika tomtar: gårdstomten och jultomten. Den traditionella röda jultomten har sitt ursprung i legender om den givmilde S:t Nicolaus, som senare blev känd som Santa Claus. Enligt Kulturminnet började han bli populär i Sverige under 1860-talet. Santa Claus är känd i många länder, men i Sverige har han fått influenser från gårdstomten. Därför brukar man säga att den svenska jultomten är en blandning av gårdstomten och Santa Claus.

Illustration inspirerad av dikten ”Tomten”. Illustration: Jenny Nyström/Ny Illustrerad Tidning

Det är framförallt två personer som har format den svenska bilden av jultomten: författaren Viktor Rydberg och konstnären Jenny Nyström. År 1871 publicerade Rydberg julsagan Lille Viggs äventyr på julafton, en berättelse som inte direkt handlar om jultomten eller tomtar, men om en julklappsutdelande vätte. Nyström illustrerade sagan, och vätten kom att bli en förebild för den svenska jultomten. Rydberg ska även ha gett Nyström detaljerade instruktioner om hur denna vätte skulle gestaltas, och tillsammans bidrog de till att knyta den gamla hustomten till julen. Nyström fortsatte därefter att utveckla tomtebilden i Sverige, bland annat genom att måla tusentals julvykort och illustrera Rydbergs berömda dikt Tomten, som inleds:

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Det är oklart vem som myntade just ordet ”jultomte”, men Jenny Nyström fortsatte att hämta mycket inspiration från folktrons gårdstomte. På så sätt har den moderna svenska jultomten rotat sig i julfirandet, enligt Nordiska museet.

En sak som skiljer den svenska jultomten från andra är att han sällan förknippas med renar. I svensk tradition färdas tomten istället med hästar, bockar eller grisar. Oftast föreställs han ändå som ensam, gående genom snön med en säck på ryggen.

Gårdstomten idag

Trots att samhället idag är alltmer sekulariserat, och tron på väsen och det övernaturliga minskat, lever folktron fortfarande kvar i vårt kollektiva medvetande. Många av de gamla myterna och föreställningarna har anpassats och överlevt genom tidens gång, ofta i nya former, men de bär på ett djupt rotat behov av att förstå världen genom det mystiska och oförklarliga. I en tid när den fysiska världen förklaras genom vetenskap, fortsätter den övernaturliga världen att fascinera oss och ge utrymme för berättelser och traditioner.

Intresset för folktro är inte bara en kvarleva från det förflutna. Den lever vidare i dagens populärkultur, där gårdstomtar och andra väsen får nytt liv i böcker, filmer och serier. Även moderna medier, som poddar, berättar ofta om nya skymtar av övernaturliga fenomen. Det är också intressant att notera hur traditioner från andra kulturer, som amerikanska ”Nissedörrar”, börjar få fäste i Sverige, vilket visar på den universella och tidlösa karaktären av vår dragning till dessa mytiska väsen. Trots att dessa nissar skiljer sig från den svenska gårdstomten, finns det en gemensam kärlek till hyss och humor – egenskaper som gör att dessa figurer fortsätter att fascinera.

Frågan om varför folktron består, trots att vi lever i en mer rationell och teknologisk värld, är inte enkel. Kanske är det ett sätt att hålla fast vid något äldre, en länk till det förflutna och en tid då världen kändes mer mystisk och osäker. Eller så är det helt enkelt en inneboende mänsklig dragning till det oförklarliga, ett behov av att tro på något mer än det vi kan se och mäta. Oavsett förklaring kommer figurer som tomtegubbar, gårdstomtar och andra väsen förmodligen att fortsätta vara en del av vår gemensamma kulturella identitet, och en påminnelse om att det kan finnas finns mer i världen än vi förstår.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färöarnas stora fest

Det folkliga nationaldagsfirandet Ólavsøka samlar färingarna till en färgsprakande fest i huvudstaden Tórshavn, en tradition som sträcker sig tusen år tillbaka.

publicerad Igår 8:14
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Färöarna består av 18 mindre öar som främst kantas av höga berg och smala fjordar ute i Nordatlanten mellan Skottland, Norge och Island, med en befolkning på omkring 55 000 invånare. Färöiskan är ett unikt litet nordiskt språk som härstammar direkt från den fornnordiska som talades av de nordmän som bosatte sig på öarna för 1200 år sedan. Formellt tillhör ögruppen kungariket Danmark, men man har beviljats ett omfattande självstyre. Fisket är en central del av handeln där fisk och skaldjur exporteras till alla sex kontinenter.

Góða Ólavsøku!

Århundraden av relativ isolering har resulterat i att man kunnat bevara långlivade traditioner som än idag präglar livet på Färöarna. En stark tradition är nationaldagen som firas den 28 och 29 juli, den så kallade Ólavsøka.

Högtiden firas till minne av den norske kungen Olaf Haraldsson II, som dog i i slaget vid Stiklestad i Norge 1030 och efter sin död helgonförklarades som Norges skyddshelgon. I Norge firar man också något som kallas Olsmässodagen den 29 juli.

Den norske kungens död tros ha bidragit till kristnandet av Norge och därmed även av Färöarna, som under medeltiden var en del av kungariket Norge. Traditionen att fira Olsok, som man fortfarande firar i Norge, har även levt kvar på Färöarna och är idag önationens nationaldag.

Firandet kring Ólavsøka sträcker sig med andra ord omkring tusen år tillbaka, men i sin nuvarande form har den pågått sedan 1920.

En folklig fest

Ólavsøka firas med en stor folkfest som pågår i två dagar där invånare ofta samlas i huvudstaden Tórshavn. Män, kvinnor och barn bär ofta färiska folkdräkter, som kallas føroyski tjóðbúnin, i samband med firandet. Folkfesten är den största sommarfesten som hålls under året.

Öppningsceremonin beskrivs ofta som både färgstark och mycket traditionell. I en procession marscherar idrottsmän från lokala klubbar, politiker, musiker och ryttare tillsammans med en blåsorkester genom stadens gator. Utanför parlamentet invigs sedan Ólavsøka med bland annat tal och musikframträdanden.

Under dessa dagar fylls gatorna i Tórshavn med människor i alla åldrar. Glädjestämningen är på topp när gamla vänner återförenas, familjer umgås och främlingar möts.

900-årig tradition

Färöarnas lagting har sina anor sedan 800-talet och räknas därför som ett av de äldsta parlamenten i världen. Under vikingatiden var det exempelvis den högsta myndigheten på öarna.

Öppningen av parlamentet, som sker den 29 juli, är en mycket lång tradition som sträcker sig tillbaka över 900 år. Bland annat har den dokumenterats i Fårbrevet, som är Färöarnas äldsta rättsliga dokument, år 1298.

Føroya løgting öppnas klockan 11 då parlamentsledamöterna, regeringsministrarna, prästerna i Färöarnas nationalkyrka och andra offentliga tjänstemän går i procession till Tórshavns domkyrka där en gudstjänst hålls. Efter gudstjänsten går processionen till parlamentsbyggnaden där det är kör- och musikframträdanden.

Vid parlamentets formella öppnande håller sedan premiärministern (Løgmaður) sitt årliga tal till parlamentet och den färöiska nationen. Just öppningen av parlamentet anses vara en viktig del av Ólavsøka och avspeglar den gamla förbindelsen mellan parlament och kyrka.

Kvaddans och midnattssång

Under firandet hålls konstutställningar, konserter och andra kulturella höjdpunkter i färisk anda. En tradition är så kallad kvaddans, där deltagarna håller varandra i händerna och dansar i en lång kedja, eller ring. Det är en traditionell färisk dans med rötter som går tillbaka till medeltiden, där man samtidigt sjunger gamla berättande visor – det vill säga en kvad, vilket är ett äldre ord för sång. I Sverige kallas dansen för balladdans.

Färöarnas nationalsport är havsrodd och finalen i den nationella roddtävlingen hålls också under Ólavsøka, en av höjdpunkterna i den färiska idrotten.

Ofta bjuds det på lokala specialiteter som skerpkikjøt (torkat fårkött) och akvavit som välkomstsnaps, och restaurangerna har öppet sent.

En viktig del av firandet är också Midnáttarsangurin, vilket kan översättas till midnattssången. Det sker vid midnatt mellan den 28 och 29 juli i Tórshavn, där färingarna  samlas på torget vid lagtinget för att sjunga tillsammans. Där sjungs både äldre och nyare färöiska sånger och ballader. Även här dansar man kvaddans tillsammans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

WakeUpTV vill ”utmana SVT och TV4”

publicerad 29 maj 2025
– av Redaktionen
Enligt Oddane kommer tv-husets fokus att ligga på nyhetsrelaterade och samhällsinriktade program samt granskande dokumentärer och intervjuer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skaparna bakom kanalen WakeUpGlobe, samt det nordiska nätverket WakeUpFriends och konferensen WakeUpConference, tillkännager att de planerar att bygga upp ett nytt nordiskt tv-hus med fokus på ”sanning och medvetenhet”.

Den uttalade målsättningen är ytterst ambitiös – man uppger att man på allvar vill utmana och erbjuda ett alternativ till de stora nordiska tv-bolagen med sina miljontals tittare.

Det är tid att bygga ett nytt nordiskt tv-hus under varumärket WakeUpTV som på allvar ska kunna utmana de stora nordiska kommersiella och statliga aktörerna, som exempelvis SVT, TV4, DR i Danmark och NRK i Norge”, kommenterar grundaren Michael Oddane i ett pressmeddelande.

Med WakeUpTV vill vi ta allt till en helt ny nivå, där vi i professionella tv-studios ska verka på lik linje med de stora tv-husen i en miljö som de stora massorna känner sig hemma i”, fortsätter han.

Enligt Oddane har hundratals miljoner människor runtom i världen tappat förtroendet för de narrativ som sänds ut från de traditionella kanalerna och söker sig istället efter nya alternativ.

Vi ska skapa sanningsfokuserad och livsbejakande tv som både blir en kraft för att skifta samhället till något mer positivt och samtidigt hjälper människor att utvecklas både personligen och spirituellt”, heter det.

”Traditionell media mörkar och förvanskar”

Planerna påbörjades redan för fem år sedan, och fastigheten där tv-huset ska byggas upp ligger på en naturskön plats utanför Lund. I denna fastighet ska två stora tv-studior, kontrollrum och kontor byggas upp.

Initialt är tanken att tv-huset ska ha fem fast anställda och att olika externa programledare kommer att tas in för olika projekt. Man kommer att lansera en egen play-tjänst men också sända ut mycket av innehållet via sociala medier för att få så stor spridning som möjligt.

Vårt fokus blir som alltid att vaska fram sanningen kring det som sker i världen samt att delge kunskap kring personlig och spirituell utveckling. Det är helt uppenbart att traditionell media både mörkar och förvanskar sanningen i motsats till det uppdrag de säger sig ha. De verkar i stort sett helt enligt maktens önskemål och har tappat sin funktion som den tredje statsmakten. Även det spirituella och den personliga utvecklingen verkar falla utanför ramarna för public service och kommersiell tv, vilket är högst anmärkningsvärt”, fortsätter Oddane.

Holistisk hälsa och alternativmedicin

WakeUpTV kommer också att fokusera på områden som holistisk hälsa, alternativmedicin och behandlingar – men däremot inte på sport eller renodlade underhållningsprogram.

Det blir nyhetsrelaterade och samhällsinriktade program, granskande dokumentärer och intervjuer. Det finns även planer för debattprogram och talkshows med livepublik och som sagt: en helt egen avdelning där vi förmedlar kunskap kring spirituell och personlig utveckling tillsammans med en stor mängd nordiska aktörer. Allt paketerat i högt produktionsvärde”.

Nu närmast försöker Oddane locka investerare – både mikroinvesterare och sådana som kan tänka sig att satsa större summor. När tv-huset faktiskt förväntas stå klart och börja sända ut program är dock oklart i dagsläget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Organiserad kampanj misstänks ligga bakom Israels oväntade röstrekord i Eurovision

publicerad 19 maj 2025
– av Redaktionen
Yuval Raphael Israel Eurovision 2025
Israels representant Yuval Raphaels uppträdande under årets Eurovision.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Israels bidrag i Eurovision Song Contest 2025 har blivit särskilt uppmärksammat – inte bara för sitt framträdande, utan också för de rekordhöga röstsiffrorna från publiken. Nu växer misstankarna om att organiserade kampanjer kan ha påverkat resultatet.

Enligt Schibstedtidningen SvD har både experter och Eurovision-fans reagerat på att Israel fick så många röster från tv-tittarna. Israels representant, Yuval Raphael, vann publikomröstningen med stor marginal, men Österrike tog hem slutsegern tack vare högre poäng från jurygrupperna.

Israels bidrag har, precis som i Malmö förra året, varit omdiskuterat redan innan finalen, främst på grund av det pågående kriget i Gaza.

Det kan vara värt att notera att Yuval Raphael överlevde Hamas-attacken vid Nova musikfestival den 7 oktober 2023, och hon menar att upplevelsen har präglat henne och hennes bidrag New Day Will Rise – som hon menar bär ett starkt budskap om hopp och återuppbyggnad.

EBU säger sig granska

Enligt SvD finns det misstankar om bland annat koordinerade insatser på plattformar som Telegram, Facebook och X, där användare delat instruktioner om hur man röstar från olika länder och använder VPN-tjänster för att kringgå geografiska begränsningar.

Liknande mönster har setts tidigare år, men årets mobilisering beskrivs som ovanligt omfattande. Det har även rapporterats om automatiserade bottar och betalda annonser som riktats mot Eurovision-publiken.

Europeiska radio- och tv-unionen (EBU), som arrangerar tävlingen, har bekräftat att de följer uppgifterna och analyserar röstningsmönstren. I ett uttalande säger EBU att de har avancerade system för att upptäcka och stoppa fusk, men att de alltid ser över rutinerna efter tävlingen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tom Cruise avslutar ”Mission: Impossible”

publicerad 16 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Tom Cruise Mission-Impossible: The Final Reckoning - 2025
Ethan Hunt (Tom Cruise) utför ännu ett våghalsigt stunt i "Mission: Impossible - The Final Reckoning".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Specialagent Ethan Hunt är tillbaka för sista gången. Den åttonde och avslutande delen i Mission: Impossible-serien, ”The Final Reckoning”, har världspremiär på filmfestivalen i Cannes den 21 maj, samma dag som filmen även går upp på svenska biografer.

Efter nästan tre decennier av globala konspirationer, halsbrytande action och miljarder inspelade dollar är det dags att ta farväl av Ethan Hunt – agenten som klättrat på klippor, hängt från flygplan och sprungit genom explosionsartade storstäder, alltid med Tom Cruise själv i centrum.

Tom Cruise, en erkänd adrenalin-fantom, gör i filmen i sedvanlig nästan samtliga våghalsiga stunts på egen hand, något som blivit hans signum och publikens stora dragplåster.

Finalen, med den dramatiska titeln Mission: Impossible – The Final Reckoning, sätter nu punkt för en av Hollywoods mest uthålliga actionserier.

Samtidigt är det en hyllning till ursprunget: precis som tidigare filmer bygger den på 1960-talets TV-serie Mission: Impossible, som i sin tur hämtade inspiration från Sean Connerys era av James Bond – där sofistikerad agentaction, tekniska prylar och skurkar med världsherravälde på agendan var självklara ingredienser.

Stående ovationer

Tom Cruise tog själv farväl av Ethan Hunt med besked under filmfestivalen i Cannes, där Mission: Impossible – The Final Reckoning möttes av fem minuters stående ovationer.

Publiken hyllade inte minst Cruises kompromisslösa insats för att föra halsbrytande, praktiska stunts till bioduken. Hans närvaro kan också sägas ha befäst Cruises roll som en av de sista riktigt stora filmstjärnorna.

Att vara här i Cannes och få uppleva de här ögonblicken – jag menar, när jag var liten och vi växte upp kunde jag inte ens drömma om att något sådant här skulle hända. Jag är bara väldigt tacksam för att jag under 30 år har kunnat underhålla er med den här serien, säger Cruise själv.

Cannes-festivalen har tidigare visat sin uppskattning för Cruises kompromisslösa arbetsmoral och passion för filmkonsten. När han senast besökte festivalen, 2022, möttes han av stående ovationer för Top Gun: Maverick och tilldelades en hederspalm för sitt livsverk.

Nu väntar alltså ännu en adrenalinfylld final, med flygscener, konspirationer och spektakulära uppgörelser. Mission: Impossible må ha nått sitt slut – men för Tom Cruise fortsätter jakten på nästa filmiska kraftprov.

Mission: Impossible – filmserien i kronologisk ordning

  • 1996 – Mission: Impossible
    Brian De Palma regisserade seriens första film där Ethan Hunt introduceras – en spionthriller med högt tempo och ikonisk kabelscen.
  • 2000 – Mission: Impossible 2
    Regisserad av John Woo, med mer action och stiliserade slow-motion-sekvenser – en tonal svängning från originalet.
  • 2006 – Mission: Impossible III
    J.J. Abrams regidebut på bio, med mer fokus på Hunt som person. Philip Seymour Hoffman hyllades som skurk.
  • 2011 – Mission: Impossible – Ghost Protocol
    Brad Bird tog över rodret. Filmen återupplivade serien kommersiellt, inte minst tack vare Burj Khalifa-sekvensen. Bortgångne Michael Nyqvist i en ledande roll.
  • 2015 – Mission: Impossible – Rogue Nation
    Christopher McQuarrie klev in som regissör – ett samarbete som skulle bli långvarigt. Serien hittade en ny, stabil ton.
  • 2018 – Mission: Impossible – Fallout
    Tom Cruise och Henry Cavill möttes i en adrenalinfylld uppföljare med rekordhögt betyg bland kritiker.
  • 2023 – Mission: Impossible – Dead Reckoning Part One
    Den första delen av seriens avslutande kapitel. Spelades in under pandemin med omfattande produktionsförseningar.
  • 2025 – Mission: Impossible – The Final Reckoning
    Den åttonde och sista filmen i serien (som det ser ut). Premiär i Sverige den 21 maj 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.