MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 6 maj 2025

tisdag 6 maj 2025

Frisernas gåta

  • Manuskriptet Oera Linda kom i dager år 1867, när en holländsk man vid namn Cornelis over de Linden visade det för en bibliotekarie i Friesland, Nederländerna.
  • De mystiska dokumenten hänvisar till händelser som går så långt tillbaka som 2000 f.Kr. och förtäljer tidigare okända historia om ett germanskt folk som beskrivs som "Fryas folk", friserna, över en period som omfattar flera årtusenden.
  • Om verket är äkta kan det i grunden förändra förståelsen av vårt förflutna och skriva om några av de mest centrala delarna av historien som vi känner den idag.
publicerad 28 september 2024

”Akki, min son. Du måste bevara dessa böcker med kropp och själ. De innehåller hela vårt folks historia, såväl som våra förfäders”.

Så inleds Oera Linda, ett av de mest förunderliga och explosiva dokument som kommit fram i ljuset i modern tid.


Artikeln publicerades ursprungligen den 28 september 2023.


Dokumenten kom i dagern år 1867, när en man vid namn Cornelis over de Linden överlämnade dem till en bibliotekarie i Friesland, Nederländerna. Han uppgav att de hade kommit i hans ägo genom hans farfar, som i sin tur hade fått dem från en moster som fört dem vidare i släkten i många generationer.

Manuskriptet överlämnades först till Eelco Verwijs, en forskare som därefter studerade dokumentet och bekräftade dess äkthet. Något märkligt drog han senare tillbaka denna slutsats, enligt vissa för att rädda sin karriär. Dokumenten hamnade dock i händerna på Jan Ottema, som var en framstående medlem av det frisiska sällskapet för historia och kultur. Han skulle bli den förste översättaren och utgivaren av Oera Linda-boken, år 1872.

”Vi kan alltså konstatera att vi i denna handskrift, vars första del tillkom på 600-talet före vår tideräkning, äger den europeiska litteraturens äldsta produktion efter Homeros och Hesiodos. Här finner vi i vårt fosterland ett mycket gammalt folk i besittning av utveckling, civilisation, industri, navigation, handel, litteratur och rena upphöjda idéer om religion, vars existens vi aldrig ens gissat”, sade Ottema för att betona vikten av verket.

Cornelis over de Linden och Jan Ottema uppmärksammade allmänheten på det gåtfulla manuskriptet.

Manuskriptet återger inte bara en tidlös andlig och filosofisk visdom, utan berör också många viktiga händelser och inflytelserika historiska personer. De detaljerade sammanhang som redogörs för har gjort att kritiker kallat texten ”för bra för att vara sant” eller ”lite för perfekt i förståelsen”. Jesus från Nasaret verkar nämnas, liksom krigarkungarna Oden och Alexander den store, tillsammans med avgörande historiska händelser i Indien och Grekland. Den faktiska årtalsräkningen i manuskriptet är relaterad till en global kataklysmisk händelse kopplad till sänkningen av ett område som benämns som ”Atland”.

Trots den häpnadsväckande och enorma omfattningen av innehållet och dess potentiella konsekvenser, menade Ottema i sina sista uttalanden att de motargument som hittills framförts mot dokumentets äkthet inte hade hållit för en närmare granskning.

”Sju års kontinuerliga studier av boken och allt som skrivits om den har alltid bekräftat denna övertygelse”, sade han.

En storm av kontroverser

I en tid då Europa försökte att bättre förstå sina rötter och klargöra sin historiska resa skapade verket en storm av kontrovers och debatt, med lika passionerade försvarare som motståndare. År 1922 publicerade den holländsk-tyske historikern och forskaren i forntida religion och symboler, Herman Wirth, Oera Linda Chronik på tyska. Diskussionen om verket sägs ha varit en ledande drivkraft för bildandet av det tyska Ahnenerbe 1935, som beskrivs som ett ”sällskap för studier av de ursprungliga idéernas historia” – i huvudsak en elitforskningsinstitution som samlade några av dåtidens bästa forskare från en rad olika akademiska områden, med fokus på att pussla ihop en historisk bild, naturligtvis med särskilt fokus på den roll de germanska folken spelade. Den livliga debatten om verkets äkthet fortsatte under hela den nationalsocialistiska perioden i Tyskland och SS-ledaren Heinrich Himmler blev så småningom en av verkets ivrigaste försvarare. Detta är också den främsta anledningen till att verket fått en extremt ensidigt negativ behandling efter andra världskriget.

Trots kontroverserna är debatten om manuskriptet och dess äkthet fortfarande öppen i allra högsta grad. Vad som står klart är att det är skrivet i en stil som är nästan lika fascinerande i sig själv som själva innehållet, och som verkar hämta inspiration från tidlösa filosofier som för tankarna till andra gamla verk i den indoeuropeiska traditionen såsom persernas Avesta, hinduernas Vedaskrifter och de nordiska sagorna. Den talar om händelser som sträcker sig så långt tillbaka som 2000 f.Kr. och beskriver historien under flera årtusenden för ett europeiskt folk eller nation som kallas Fryas folk – friserna.

Inledningen till en kopia av Bhagavad Gita från tidigt 1800-tal.

Enligt Oera Lindas egen kronologi sammanställdes den första delen av boken till stor del genom kopiering av korta historiska fragment som bevarats i skrift på väggarna i borgar och citadeller omkring år 600 f.Kr. Dessa fragment lades sedan till med jämna mellanrum under tiden som dokumenten fördes vidare genom en lång släktlinje. Det ursprungliga manuskriptet använder vad som nu kallas fonetiska tecken som urskiljs från en cirkel – soltecknet – med ett vertikalt I och X som korsar denna. På så sätt används ett hjul med sex ekrar för att formulera varje bokstav, som till största delen är bekanta och läsbara för talare av moderna indoeuropeiska språk. Vissa har hävdat att skriften kan vara ett av de äldsta rotskriftspråken i den indoeuropeiska familjen, och att språket utgör ett centralt inflytande och inspiration för många andra indoeuropeiska språk.

Fryas folk

Den folkgrupp den talar till, och som manuskriptet hänvisar till som ansvariga för dess tillkomst, uppkallas efter deras folkmoder Frya som Fryas folk, vilket motsvarar friser på svenska. Den talar till en kultur som hyllar dygd, karaktär, ärlighet och rättvisa samt självdisciplin långt högre än materiell vinning. En stark motvilja mot korruption är inbäddad i dess kärnbudskap, och mot präster som kan försöka använda andliga praktiker som en kontrollmekanism för korrupta syften.

”Det kommer från öster, från prästernas bröst. Det kommer att andas så mycket ondska att jorden inte kommer att kunna dricka blodet från sina dödade barn. Det kommer att sprida mörker över människornas sinnen som stormmoln över solljuset. Överallt skall hantverk och bedrägeri strida mot frihet och rättvisa. För våra älskade förfäders skull, och för vår dyrbara frihets skull, ber jag dig tusen gånger, käraste, att aldrig låta en munks ögon gå över dessa skrifter.

De talar i vackra ord, men obemärkt lägger de sig i allt som rör oss friser. De samarbetar med utländska kungar som betalar dem väl. De vet att vi är deras största fiender eftersom vi vågar tala om frihet, rättvisa och kungliga skyldigheter. Därför vill de utplåna alla spår av våra förfäders arv och vad som finns kvar av vår moral. Mina kära, jag har besökt deras palats, och om Wralda tillåter det, och om vi inte stärker oss själva, kommer de att utrota oss alla”, står det bland annat att läsa i manuskriptet.

Det har spekulerats i om det finns ett samband mellan den nordiska gudinnan Freja och frisernas ”Stora Moder”. Här avbildas den nordiska gudinnan i John Bauers oljeskiss ”Freja”.

Frisernas trossystem är rakt igenom monoteistiskt på ett sätt som liknar det hos skyterna som beskrivs av Herodotos, eller de gamla tyskarna som beskrivs av Tacitus, och bär tydliga ekon av budskap från Jesus, Buddha och vedornas Bhagavad Gita. Wralda är den titel de använder för det gudomliga, även ”Allfadern” eller ”Allfödaren” – det singulära väsen från vilket allt annat ytterst springer eller flödar. Jan Ottema hävdade att denna filosofiska betoning faktiskt stämde överens med andra rön om de forntida germanska folken.

”Allfader, den nordiska forntidens högste Gud och bevis på att de folk som bebodde Sverige, Norge och halva Tyskland hade erkänt den renaste dyrkan av Gud som grunden för sin religion, ty i honom finner vi alla ädla egenskaper som de mosaiska traditionerna fäste vid det outsägliga och den kristna religionen vid den ende Guden, utan någon av de egenskaper som förvränger den sublima bilden av Gud, såsom mänskliga passioner, vrede, hämnd och avundsjuka”, betonade Ottema.

Den eviga lagen

Ett exempel på hur det högsta väsendet beskrivs i Oera Linda-manuskriptet är som ”allestädes närvarande” och ”evigt varande”, tillsammans med många andra esoteriska attribut.

”Wralda är den allra äldsta eller ursprungligaste, över äldst, för Han skapade allting. Wralda är allt i alla, ty Han är evig och evigt varande. Wralda är allestädes närvarande men ändå osynlig, därför kallas varelsen ande. Allt vi kan se av Honom är de skapade varelser som kommer och går genom Hans liv. För från Wralda föregår saker och ting och till Honom återvänder de. Ur Wralda kommer både början och slutet. Alla ting smälter samman i Honom. Wralda är den enda allsmäktiga varelsen, eftersom all annan kraft lånas från Honom och återvänder till Honom. Från Wralda härleds alla krafter och alla krafter återvänder till Honom igen. Därför är Han ensam den skapande varelsen och ingenting skapas utanför Honom”.

Baserat på manuskriptet finns det också tydliga indikationer på att friserna delade den vediska förståelsen av Dharma, konceptet som syftar på en kosmisk ordning som inkluderar, men också överskrider, lagarna i den materiella verkligheten som vi känner den.

”Wralda etablerade eviga principer, eller Aewa, i allt som skapades, och regleringar kan bara vara bra om de grundas på dessa principer. Även om allt är en del av Wralda, är människornas ondska inte av Honom. Ondska kommer från lathet, slarv och dumhet, och därför kan den skada människorna, men aldrig Wralda. När hjulet snurrar förändras och förändras hela skapelsen, men bara Gud är oföränderlig.

Eftersom Wralda är Gud kan Han inte förändras och eftersom Han består är det bara Han som existerar och allt annat som uppstår. Men eftersom Hans liv ständigt fortskrider kan ingenting förbli stillastående. Därför ändrar alla varelser sin position och sin form, liksom sina sinnen. Därför kan varken jorden själv eller någon varelse någonsin säga ”jag är”, utan snarare ”jag var”. På samma sätt kan ingen människa någonsin säga ’jag tänker’, utan bara ’jag tänkte’.”

Dharmachakra, ’Dharmas hjul’, vid Jokhangtemplet i Tibet.

Människans överträdelser mot denna allomfattande naturlag får negativa konsekvenser, men det lidande som blir följden är inte i sig Guds vilja, förklarar manuskriptet.

”Aewa hänvisar till de regler som är lika inpräntade i alla människors hjärtan, för att de ska veta vad som är rätt och vad som är fel, och genom vilka de kan bedöma sina egna och andras gärningar, det vill säga i den mån de har uppfostrats väl och inte är korrumperade.

Det finns också en annan betydelse. Aewa, relaterar också till ae-liknande, det vill säga vattenliknande. Jämnt och slätt som vatten som inte störs av storm eller något annat. Om vatten störs blir det ojämnt, orättvist, men det har alltid en tendens att bli jämnt igen.

Det är dess natur, precis som böjelsen för rättvisa och frihet finns hos Fryas barn. Vi hämtar denna benägenhet från vår anfader, Wraldas ande, som talar starkt i Fryas barn, och för evigt kommer att göra det”, fortsätter manuskriptet.

Minervas möte med prästerna

En av de mest dramatiska händelserna som beskrivs i manuskriptet är en grupp mäktiga men korrupta prästers och prinsars möte med Helena, även känd som oraklet Minerva, som testar hennes syn på gott och ont – och på Gud. Minerva säger:

”Jag känner bara till en Gud, och det är Wraldas ande, och eftersom Gud betyder ”god”, gör han inte heller något ont”.

”Var kommer då ondskan ifrån?”, frågade prästerna.

”All ondska kommer från er själva och från dumheten hos de människor som går i er fälla”, svarade hon.

”Så om ert högsta väsen är så gott, varför avvärjer han då inte ondskan?”, frågade prästerna.

Minerva berättade för dem:

”Frya har visat oss vägen, och bäraren som är tiden måste göra resten. För alla katastrofer finns råd och hjälp att få, men Wralda vill att vi ska söka oss själva, så vi ska bli starka och visa. Om vi vägrar låter Han oss klämma ut våra egna tumörer, så att vi ska få uppleva resultatet av kloka och dumma handlingar”.

En skulptur av Minerva i München. Till höger, ruinerna av ett romerskt tempel tillägnat Minerva i Tunisien. (Montage. Foto: Rufus46/Bernard Gagnon/CC BY-SA 3.0)

En prins svarade:

”Jag skulle tro att det är bättre att helt enkelt avvärja katastrofer”.

”Naturligtvis”, svarade Minerva, ”för då skulle människor förbli som tama får. Du och prästerna vill skydda, men också klippa och slakta dem. Men det är inte vad vår Högste Varelse vill. Han vill att vi skall hjälpa varandra, men också att alla skall bli fria och visa sig kloka”.

Om Oera Linda-manuskriptet inte har förts vidare genom otaliga generationer, som det påstås, är det ändå ett verk med tidlös visdom och djupa livsläxor. Om verket en dag definitivt visar sig vara en tillförlitlig källa kommer det i grunden att omforma förståelsen av vårt förflutna och potentiellt skriva om några av de mest centrala delarna av mänsklighetens historia som vi känner den.

Om artikeln

Artikeln är baserad på del 5.1 av dokumentärserien "Conspiracy? Our Subverted History" producerad av Asha Logos. Du kan ta del av kanalen här.

Ett särskilt erkännande ska i sammanhanget också ges till Jan Ott från Oera Linda-stiftelsen, som fortgående publicerar forskning om Oera Linda. Stiftelsen tillhandahåller en av de mest unika nya översättningarna av manuskriptet, som du kan hitta här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

DNA-analys bekräftar norsk kungasaga

publicerad Idag 8:50
– av Sofie Persson
Så kan Sverreborg ha sett ut. Skelettet hittades i en brunn intill slottet.

En DNA-analys av ett skelett som hittades i en brunn vid ruinerna av Sverresborg har bekräftat detaljer från den norska Sverres saga. Skelettet tros tillhöra en man som dödades under en belägring av Sverresborg år 1197, och som kastades i en brunn enligt den historiska berättelsen. Genom moderna analyser har forskare fastställt mannens ålder, utseende och var han kom ifrån, vilket ger nya insikter om den dramatiska händelsen.

Källorna bakom detta pekar på att analysen stödjer sanningshalten i de medeltida berättelserna och att fyndet är ett viktigt bevis på att episoden i sagan kan ha varit en verklig historisk händelse.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 28 oktober 2024.


Sverres saga berättar om kung Sverre Sigurdsson av Norge, som regerade mellan 1177 och 1202. Enligt kungasagan belägrades Sverreborg, som låg i Trondheim, och under en räd år 1197 kastades en av kungens män ner i en brunn, sannolikt i ett försök att förgifta dricksvattnet för birkebeinarna, en fraktion av bondekrigare som motsatte sig de elitstödda baglarna.

Baglarna tog allt gods som fanns i borgen och sedan brände de alla hus som fanns där. De tog en död man och kastade honom upp och ned i brunnen, bar stenar dit och gick tills den var full”, står det i sagan.

Hittades på 30-talet

År 1938 hittades ett skelett i den brunn som beskrivs i sagan, men kvarlevorna lämnades orörda. Först 2014 gjordes en konditionsbedömning som visade att skelettet tillhörde en man i 30-årsåldern. Två år senare, 2016, togs skelettet upp ur brunnen.

Nu har forskare genomfört en mer ingående analys av skelettet genom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU) och NTNU Vitenskapsmuseet i Norge.

Resultaten, som publicerats i tidskriften iScience, visar att skelettet kan dateras till samma tidsperiod som händelserna i sagan.

Det är inte ofta man får möjlighet att jämföra fysiska lämningar från arkeologiska undersökningar med specifika karaktärer från sagoberättelser, säger Anna Petersén vid NIKU till forskning.no.

Från Sydnorge

När skelettet togs upp ur brunnen saknades vänsterarmen, och kraniet låg en bit från bålen. Den högra skon satt fortfarande på, vilket var det enda klädesplagg som återfanns. Vidare gav DNA-analyser ytterligare information om mannens utseende.

När han dog var han i slutet av 30-årsåldern och var troligen mellan 175 och 180 centimeter lång. Det var sannolikt en ansenlig längd på den tiden. Det kan tyda på att han hade en bra uppväxt, säger Hanne Ekstrøm Jordahl, osteoarkeolog och expert på mänskliga kvarlevor vid NIKU.

Mannen hade blå ögon, blont hår, en kraftig panna och en framträdande näsa. Han led av skelettsjukdomar och hade även tuberkulos. Forskarna blev dock förvånade över att han ursprungligen kom från Agder i Sydnorge, och inte från Trondheim. Detta väcker frågan om mannen verkligen var en birkebeinare eller om gruppen bestod av människor från flera olika geografiska områden. Forskarna menar dock att analyserna bekräftar att episoden i Sverres saga verkligen ägde rum.

Vår man är ett sällsynt sammanträffande mellan verklighet och en historisk beskrivning av en händelse. Men om han tillhörde Birkebeinerne eller Baglerne, eller var ett slumpmässigt offer, är fortfarande okänt, säger Petersén.

Birkebeinerna bildades 1174 och bestod mestadels av fattiga upprorsmän som stödde Sverre Sigurdssons anspråk på den norska tronen. De kallades "birkebeiner" (”björkben”) som en nedsättande benämning, då de sades bära björknäver som skor. Gruppen blev senare en stark militär makt och försvarade Sverre mot rivaler.

Baglerna grundades cirka 1196 och stöddes av kyrkan och aristokratin, som ville avsätta Sverre. Namnet "Bagler" kommer från ordet "bagall" (staven eller biskopsstaven) och representerade gruppens nära band till kyrkan. De samlade mestadels elitstyrkor från södra Norge.

Birkebeinerne och Baglerna var i upprepade konflikter, som präglades av djupa politiska och religiösa motsättningar. Striderna mellan dem formade norsk politik i decennier, där varje fraktion representerade olika sociala och geografiska grupper fram till det slutliga enandet av Norge under Håkon Håkonsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dissektion av Jordan Petersons förkastande av identitetspolitik

Dr. Ricardo Duchesne dissekerar i denna artikel Jordan Petersons förkastande av identitetspolitik, vilken enligt Duchesne möjliggör ett utplånande av västerländsk etnicitet och kultur.

publicerad Igår 19:01
Jordan Peterson, kanadensisk psykologiprofessor

Den kanadensiske professorn Jordan B Petersons avfärdande av identitetspolitik är fåfäng inför ett politiskt etablissemang som gemensamt beslutat påtvinga Europa massinvandring. Den europeiska minskande befolkningens kulturella identitet ifrågasätts medan utomeuropeiska folks kollektiva kultur uppmuntras.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 9 maj 2018.


Peterson bemöter ofta anklagelser om att vara högerextrem med att han är klassisk liberal eller libertarian, eftersom han motsätter sig det som kallas ”vitt privilegium”. Han är dock en ordinär konservativ som navigerar i ett akademiskt landskap där enbart vänsterorienterade är välkomna.

Mot bakgrund av denna vänsterdominans kan Peterson framstå som extremt höger, eftersom han kritiserar att våra universitets konsensus definieras av akademiker som offrar individuella identiteters särdrag genom att lovsjunga förmenta etniska minoriteter som muslimer och hbtq-rörelser.

Peterson hävdar att både vänstern och högern bedriver en identitetspolitik som prioriterar gruppskillnader framför individuella olikheter. Han värdesätter västerländska ideal där en persons rättigheter inte skall vara avhängig tillhörighet till ras eller sexuell identitet.

Vänsterns identitetspolitik grundar sig på att sexuell inriktning enbart är en social konstruktion samtidigt som den sexuella identiteten lättvindigt kan justeras genom tillfälliga nycker.

På massinvandringens och mångkulturens villkor är inhemsk individualistisk politik riskabel.

Denna attack på postmodernistisk identitetspolitik är måhända acceptabel. Problemet är att individualistisk politik i vår samtid, med kollektivt kulturella och multikulturella identiteter, är riskfylld.

Européer har varit självständigt ansvariga under en politik med individuella rättigheter. Detta libertarianska tänkesätt har fungerat väl innan europeiska nationer öppnade för miljontals immigranter från länder med nedärvd kollektivistisk kultur.

Européer var klassiskt liberala avhängigt antagandet att deras nationer faktiskt skapades och beboddes av ett folk med stark etnisk identitet, gemensamma traditioner och ursprung.

Ingen nation har någonsin skapats av främmande individer utan på etnonationalistisk identitet och en tydlig känsla för vem som är vän och vem som är fiende.

Västerländska nationer har, vilket var tydligt innan 60-talet, på ett unikt och framgångsrikt sätt kombinerat individuella rättigheter med en stark etnisk identitet. Minoriteters rättigheter är förenliga med denna liberala etniska nationalism.

Vad som inte är förenligt med dessa liberala rättigheter är mandatet att tvinga Västeuropas länder att bevilja medborgarskap till miljontals främmande immigranter.

Den libertarianism som Peterson försvarar är knappast den klassiska utan snarare en kulturmarxistisk variant, konstruerad av samma akademiska vänster han föraktar. Han menar att han är emot särbehandling för någon specifik grupp och att han inte ägnar sig åt identitetspolitik, medan mänskligheten sedan urminnes tider tenderat att bilda grupper efter social, kulturell, sexuell, ekonomisk etc. tillhörighet.

Peterson utkämpar därmed en fåfäng och ensidigt avväpnande strid för en individualism som kollektivt angrips av feminismen och etablissemangets mångfaldspraktikanter.

Vänsterns identitetspolitik kan bara utmanas av en identitetspolitik som erkänner naturens biologiska realiteter och nationell gemenskap.

Dr. Ricardo Duchesne

 

Detta är en något förkortad och bearbetad version av den längre engelska originalartikeln som tidigare publicerats av Council of European Canadians.

Översättning: Per Johansson

Om skribenten

Foto: Arktos

Ricardo Duchesne är en kanadensisk historisk sociolog och professor vid University of New Brunswick.

Hans primära forskningsområden är den västerländska civilisationen, Västvärldens uppgång och mångfald som ideologi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trenden vänder – unga svenskar tar bort tatueringar

publicerad 4 maj 2025
– av Redaktionen
Tidigare betraktades tatueringar som någonting som skulle vara hela livet - men så är det inte längre.

De senaste decennierna har tatueringar gått från subkultur till vardagsfenomen – och även om exakta siffror saknas uppskattas omkring var femte svensk idag ha minst en tatuering.

Denna trend kan dock vara på väg att vända – och i Malmö ser man tydligt hur alltfler unga svenskar väljer att ta bort sina tatueringar med laserbehandlingar – och istället eftersträvar ett mer ”naturligt” ideal.

I statstelevisionen, SVT, berättar laserterapeuten Nellie Bark att man på bara några månader sett en drygt 30-procentig ökning av antalet laserbehandlingar – och att det framför allt är unga kvinnor som vill ta bort sina tatueringar.

– En vanlig kund är mellan 28 och 35, berättar hon och tror att många som tatuerar sig i väldigt ung ålder inte riktigt tänkt igenom beslutet och huruvida de verkligen vill bära just denna tatuering resten av livet.

– Jag tror det är svårt att greppa hur en tatuering kommer att åldras med en. Man gör den väldigt fort, man kanske har väntat tills man blivit 18 och då sätter man tänderna i det direkt.

”Ska se naturlig ut”

Emma Severinsson är lektor i Modevetenskap vid Lunds universitet, och hon betonar att förändrade trender och skönhetsideal haft stor betydelse.

– Att unga tar bort tatueringar eller kanske inte gör tatueringar på grund av det här naturliga idealet som har växt fram under 2010-talet och framför allt i början av 2020-talet, spekulerar hon och fortsätter:

– Man ska se naturlig ut, man ska vara hälsosam, enkel sminkning som inte syns så mycket, eller ska se ut som att man inte sminkar sig alls.

På sociala medier syns nu också en trend där kvinnliga influerare lägger upp filmklipp som visar när de tar bort sina tatueringar – ofta tillsammans med texter i stil med realityprofilen Kim Kardashians citat ”Älskling, skulle du sätta ett klistermärke på en Bentley?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

GW belyste samband mellan etniska faktorer och brottslighet – nu läggs programmet ner

Organiserade brottsligheten

publicerad 2 maj 2025
– av Redaktionen
Leif GW Persson i en diskussion med Liberalernas Johan Pehrson.

Nyligen konstaterade kriminologen Leif GW Persson att det finns ett mycket tydligt samband mellan genetik, etniska faktorer och brottslighet – ett samband som forskare och myndigheter medvetet har tystat ner.

Nu tvingas han plötsligt lämna statstelevisionens program Veckan – som också läggs ner helt och hållet utan vidare förklaring.

I ett avsnitt av SVT:s Veckan med Camilla och Leif GW för en dryg månad sedan väckte Persson viss uppståndelse när han presenterade en inte helt politiskt korrekt förklaringsmodell till den skenande brottsligheten i Sverige – faktorer som myndigheterna helt väljer att bortse från.

– Det finns en som man har undvikit kraftigt eller två snarare. Det ena är det genetiska sambandet som är starkare än de sociala sambanden faktiskt. Alltså hur är det ställt med genetiken om man spårar den här unga brottslingen bakåt och hans släkt.

– Det är det ena. Det andra är den här etniska faktorn. De har man undvikit, fortsatte han och beskrev sambandet mellan etnicitet och kriminalitet som ”mycket starkt när det kommer till den grova organiserade brottsligheten i marginaliserade förorter”.

Enligt Persson är dessa förklaringsmodeller någonting ”man ogärna pratar om” – och han argumenterade för att forskarna är mycket väl medvetna om genetikens och etnicitetens betydelse, men att de av rent politiska skäl har undvikit att fokusera på dessa.

– Den kriminologiska forskningen kan med visst fog beskyllas för att de inte riktigt har siktat mot målet. Anledningen till att man gjort det är ju inte för att man varit omedvetna utan att man vill undvika sådant som kan vålla problem för en.

”Till varje pris skulle jag hit”

Kriminologen uttryckte också mycket hård kritik mot politiker och andra makthavare – och menade att dessa bland annat har misslyckats totalt med att bygga upp en fungerande polisorganisation.

Tv-profilens utspel fick vänsteraktivister och liberaler att rasa på sociala medier – och nu har han också fått sparken från den skattefinansierade kanalen.

– Det kom som en överraskning när SVT ringde och sade att de lägger ner programmet. Jag har en bestämd uppfattning om vad det beror på, berättar han för Bonnierägda Amelia.

– Jag blev lite förvånad faktiskt för att de var väldigt angelägna om att få hit mig, och det var bara för något år sedan. – Till varje pris skulle jag hit. Sedan visade det sig att det var i stort sett bara för att göra 20 program, fortsätter Persson.

Han vill just nu inte bekräfta att det var just kommentarerna om etnicitet, genetik och brottslighet som ledde till att han sparkades – men lovar att kommentera saken ytterligare vid ett senare tillfälle.

”Får SVT:s chefer svara på”

Persson pekar också på att programmet haft bra tittarsiffror, varit billigt att producera och att han fått god respons – men att SVT-cheferna ändå väljer att lägga ner det. Inte heller programledaren Camilla Kvartoft vill svara på varför programmet helt plötsligt skrotas.

– Det får SVT:s chefer svara på, men vi har ju haft två jättebra säsonger med jättemycket tittning och jag är stolt över våra program, säger hon.

Sofia Dahlström, som är ”tillförordnad beställare för samhälle, dokumentär och minoriteter” på SVT, uppger att det redan från start var bestämt att det bara skulle bli två säsonger – någonting Leif GW Persson dock inte känner igen sig i.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.