Vad menas med jämlikhet och jämställdhet? Gör det oss till bättre eller sämre män? Och vad leder det till på sikt?

"Jämlika män är inte fria. Och fria män är inte jämlika".

– Aleksander Solzjenitsyn

"Frihet är rätten till ojämlikhet"

Annons:

– Nikolaj Berdjajev

Med utgångspunkt från ovanstående citat vill jag först ta upp skillnad i definitionen mellan jämlikhet och jämställdhet. Enligt Wikipedia:

“Jämställdhet handlar om ojämlikhet mellan könen, medan jämlikhet kan syfta på vilka grupper eller individer som helst.”

Men både jämlikhet och jämställdhet översätts till ordet equality på engelska och verkar alltså mer eller mindre betyda samma sak, och utgår från påståendet att “alla människor är lika värda” men mer om det senare.

Definitionen på jämställdhet i en svensk kontext säger “alla ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter”. Detta kan se fint ut vid en första anblick tills man undersöker vad det verkligen betyder.

Ska alla ha samma rättigheter?

Alla har inte rätt att bära polisuniform, du måste vara polis. Vi har inte rätt att skriva ut mediciner till oss själva, det kan bara en läkare göra. En man har inte rätt att gå in i ett kvinnligt omklädningsrum, och någon som är femton får inte handla på systemet. Du kan inte checka in på ett femstjärnigt hotell om du inte har råd. Du har inte rätt att bo i Sverige om du inte är svensk medborgare eller fått ett tillstånd.

Alla dessa saker inskränker våra rättigheter baserat på befattning, utbildning, kön, ålder, ekonomi, nationalitet etcetera. Rättigheter är en social konstruktion som är beroende av kontext. Ironiskt nog är de som talar mest om att “alla ska ha samma rättigheter” ofta de som vill begränsa dem mest vad gäller yttrandefrihet, vapenlagar och för småföretagare.

Ska alla ha samma möjligheter?

En barndomsvän pluggade för att bli stridspilot, det var hans högsta dröm. Han lyckades få toppbetyg i skolan och tränade stenhårt för att leva upp till de fysiska kraven. Men för att ansöka var han tvungen att göra ett syntest som sorgligt nog visade att hans syn var lite för dålig för att bli pilot. Borde han haft möjlighet att bli pilot ändå? Skulle flygskolan godkänt honom i jämlikhetens namn och riskerat människors liv?

Den enda rättighet min vän hade i detta läge var att få bli testad för att se om han hade vad som krävdes. Men att få en position baserat på vad du kan prestera istället för vem du är, är inte ett jämställt samhälle, det är en meritokrati.

Borde han haft möjlighet att bli pilot ändå? Skulle flygskolan godkänt honom i jämlikhetens namn och riskerat människors liv?

Nyligen sänkte svenska försvaret kraven för styrka så att fler kvinnor kan göra lumpen. Men då handlar det inte om rätten att få kvalificera sig, utan om rätten att få något man inte lever upp till. Resultatet är en sänkt standard och ett sämre försvar = fara för landet.

Gener bryr sig inte om jämställdhet

Alla har medfödda begränsningar som gör att vissa inte kan bli brandmän medan andra inte kan bli kirurger. Gener tar inte hänsyn till jämlikhet. De flesta kan ha en funktion i samhället, men alla klarar inte av att utgöra samma funktion. Det är så naturen fungerar, vi fyller olika funktioner. För att alla ska kunna bli vad dom vill måste vi sänka kraven (och standard) på allt, samt tvinga företag och institutioner att utse människor till positioner utifrån ideologi istället för lämplighet.

Har alla samma skyldigheter?

Givetvis måste vi ha samma skyldigheter i vissa avseenden. Alla måste betala skatt, följa lagen, ta ansvar för sin egen hälsa och så vidare. Men borde verkligen kvinnor ha samma skyldighet som män att ta till vapen vid krig? Om ett heterosexuellt par har barn - är det lika självklart att kvinnan ska försvara familjen som mannen? Vid en gisslansituation: varför ska kvinnor och barn släppas först?

Vid prat om jämställdhet handlar det i princip alltid om skyldigheter för män och rättigheter för kvinnor. Med andra ord är jämställdhet i detta sammanhang bara ett annat ord för privilegier för kvinnor. Våra skyldigheter måste stå i proportion till vår förmåga och position.

Könsfördelning i jämlikhetens namn

Feminister säger ofta “män ska inte tro att dom är bättre bara för att de har en penis”. Det låter vettigt. Men varför blir en styrelse bättre om hälften av medlemmarna har vaginor? I vissa situationer accepterar vi att vissa grupper bara är bättre lämpade, som när det gäller varför de flesta basketspelare är svarta. Det är bara när grupper som inte omfattas av offernarrativet sticker ut som man vill kvotera in kvinnor och “minoriteter” i jämlikhetens och jämställdhetens namn.

Är alla lika mycket värda?

Det finns ett ideal om att alla ska prövas lika inför lagen, vilket är ett bra ideal men inte alltid fallet. Det betyder dock inte att alla är lika mycket värda i en bredare kontext. En del kristna menar att vi alla är lika mycket värda för Gud, men kyrkan har varit skild från staten sedan länge. Att slänga fram detta påstående har blivit något symboliskt, som när politiker pussar barn på huvudet. Ingen tror dock på dessa ord förutom möjligtvis en högre makt eller jultomten.

Om jag blir kidnappad utomlands, kommer det behandlas på samma sätt som om någon i vår regering blivit kidnappad? Är Breivik lika mycket värd som en vanlig laglydig medborgare? Vårt värde möts i vad vi gör och är beroende av kontext. Om en grupp människor blir strandade på en öde ö kommer det ganska snabbt skapas en värdehierarki, där de som kan bygga båtar, jaga eller lägga om sår troligtvis kommer värderas högre än en mästare i dataspel eller inredning.

Alla förlorar på jämställdhet

På kort sikt kanske jämställdhet är en vinstaffär för kvinnor och andra offergrupper, men på lång sikt förlorar alla på att inte de bästa väljs för att gå i fronten på områden som är viktiga för samhällsutvecklingen. Ett försvar bestående av kvinnor är en bra idé tills vi står inför en invasion. En kvinnlig brandman är en bra idé tills hon måste dra en stor man ut ur en brinnande byggnad.

Sen har vi det faktum att jämställdhet/jämlikhet kräver ingrepp och lagar från staten för att fungera. När kraven fortsätter att sjunka för att alla ska känna sig inkluderade, slutar det med att vi får en idiotrepublik där revolutionen kommer att äta sina egna i jakt på nya offer och förövare.

Det gör livet tråkigare och sämre

Tänk dig att du spelar fotboll med några barndomsvänner. Plötsligt avbryter spelarna i det andra laget matchen och säger “nej grabbar det här är inte rättvist, ni är i mycket bättre form än oss, ni får spela sämre så att vi har en chans att vinna”. Jämställda människor är tråkiga och dåliga förlorare.

Det gör underhållningen sämre. På senaste fotbollsgalan gnällde kvinnliga fotbollsspelare på att de inte tjänar lika mycket som manliga dito, men det beror på att inte lika många vill se på kvinnlig fotboll. Samma sak med MMA. Vi vill inte heller gå på en konsert med dåliga sångare, en utställning med usla konstnärer och så vidare.

Jämställda förhållanden är miserabla

Det finns inget område på ett individuellt plan där jämställdhet är lika skadligt som i ett förhållande. Kvinnor har en inneboende biologisk drift att söka efter män som är starkare och mer framgångsrika än dem själva. Män attraheras naturligt av kvinnor som är väna, undergivna och medgörliga. Det är polaritet mellan manligt och kvinnligt som skapar attraktion.

Det finns undersökningar som visar att par som lever i ojämställda förhållanden har mycket bättre sex, och att ju mer konservativ mannen är i förhållandet - desto mer njuter både mannen och kvinnan av sex. Läs mer i min artikel om “Hur får jag min fru att ha sex med mig?” och även“Åtta myter om hur du upprätthåller ett förhållande med din kvinna”. . "Very right wing" people are happiest with their sex lives.

Stolta män mot jämställdhet för frihet och framgång

Svaga män uppmanar alla andra att sänka sin standard för att de ska må bra med sig själva. Starka män arbetar på sig själva för att bli bättre. En mans självvärde ligger inte i hans slutresultat utan i hans strävan. Oavsett resultat vet den riktiga mannen att han nått dit efter egen förmåga, inte på grund av allmosor. Män bör givetvis även ta hand om och skydda de svaga i samhället, men inte genom att sänka sig själva. Det förlorar alla på i slutändan.

Ernst Robert Almgren

Artikeln har tidigare publicerats på Maskulint