MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 9 maj 2025

fredag 9 maj 2025

Fria män är inte jämlika

Vad menas egentligen med jämlikhet och jämställdhet och vad leder det till på sikt? Robert Almgren tar ner dessa förvillade begrepp på jorden.

publicerad 12 februari 2020

Vad menas med jämlikhet och jämställdhet? Gör det oss till bättre eller sämre män? Och vad leder det till på sikt?

Jämlika män är inte fria. Och fria män är inte jämlika”.

– Aleksander Solzjenitsyn

Frihet är rätten till ojämlikhet”

– Nikolaj Berdjajev

Med utgångspunkt från ovanstående citat vill jag först ta upp skillnad i definitionen mellan jämlikhet och jämställdhet. Enligt Wikipedia:

“Jämställdhet handlar om ojämlikhet mellan könen, medan jämlikhet kan syfta på vilka grupper eller individer som helst.”

Men både jämlikhet och jämställdhet översätts till ordet equality på engelska och verkar alltså mer eller mindre betyda samma sak, och utgår från påståendet att “alla människor är lika värda” men mer om det senare.

Definitionen på jämställdhet i en svensk kontext säger “alla ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter”. Detta kan se fint ut vid en första anblick tills man undersöker vad det verkligen betyder.

Ska alla ha samma rättigheter?

Alla har inte rätt att bära polisuniform, du måste vara polis. Vi har inte rätt att skriva ut mediciner till oss själva, det kan bara en läkare göra. En man har inte rätt att gå in i ett kvinnligt omklädningsrum, och någon som är femton får inte handla på systemet. Du kan inte checka in på ett femstjärnigt hotell om du inte har råd. Du har inte rätt att bo i Sverige om du inte är svensk medborgare eller fått ett tillstånd.

Alla dessa saker inskränker våra rättigheter baserat på befattning, utbildning, kön, ålder, ekonomi, nationalitet etcetera. Rättigheter är en social konstruktion som är beroende av kontext. Ironiskt nog är de som talar mest om att “alla ska ha samma rättigheter” ofta de som vill begränsa dem mest vad gäller yttrandefrihet, vapenlagar och för småföretagare.

Ska alla ha samma möjligheter?

En barndomsvän pluggade för att bli stridspilot, det var hans högsta dröm. Han lyckades få toppbetyg i skolan och tränade stenhårt för att leva upp till de fysiska kraven. Men för att ansöka var han tvungen att göra ett syntest som sorgligt nog visade att hans syn var lite för dålig för att bli pilot. Borde han haft möjlighet att bli pilot ändå? Skulle flygskolan godkänt honom i jämlikhetens namn och riskerat människors liv?

Den enda rättighet min vän hade i detta läge var att få bli testad för att se om han hade vad som krävdes. Men att få en position baserat på vad du kan prestera istället för vem du är, är inte ett jämställt samhälle, det är en meritokrati.

Borde han haft möjlighet att bli pilot ändå? Skulle flygskolan godkänt honom i jämlikhetens namn och riskerat människors liv?

Nyligen sänkte svenska försvaret kraven för styrka så att fler kvinnor kan göra lumpen. Men då handlar det inte om rätten att få kvalificera sig, utan om rätten att få något man inte lever upp till. Resultatet är en sänkt standard och ett sämre försvar = fara för landet.

Gener bryr sig inte om jämställdhet

Alla har medfödda begränsningar som gör att vissa inte kan bli brandmän medan andra inte kan bli kirurger. Gener tar inte hänsyn till jämlikhet. De flesta kan ha en funktion i samhället, men alla klarar inte av att utgöra samma funktion. Det är så naturen fungerar, vi fyller olika funktioner. För att alla ska kunna bli vad dom vill måste vi sänka kraven (och standard) på allt, samt tvinga företag och institutioner att utse människor till positioner utifrån ideologi istället för lämplighet.

Har alla samma skyldigheter?

Givetvis måste vi ha samma skyldigheter i vissa avseenden. Alla måste betala skatt, följa lagen, ta ansvar för sin egen hälsa och så vidare. Men borde verkligen kvinnor ha samma skyldighet som män att ta till vapen vid krig? Om ett heterosexuellt par har barn – är det lika självklart att kvinnan ska försvara familjen som mannen? Vid en gisslansituation: varför ska kvinnor och barn släppas först?

Vid prat om jämställdhet handlar det i princip alltid om skyldigheter för män och rättigheter för kvinnor. Med andra ord är jämställdhet i detta sammanhang bara ett annat ord för privilegier för kvinnor. Våra skyldigheter måste stå i proportion till vår förmåga och position.

Könsfördelning i jämlikhetens namn

Feminister säger ofta “män ska inte tro att dom är bättre bara för att de har en penis”. Det låter vettigt. Men varför blir en styrelse bättre om hälften av medlemmarna har vaginor? I vissa situationer accepterar vi att vissa grupper bara är bättre lämpade, som när det gäller varför de flesta basketspelare är svarta. Det är bara när grupper som inte omfattas av offernarrativet sticker ut som man vill kvotera in kvinnor och “minoriteter” i jämlikhetens och jämställdhetens namn.

Är alla lika mycket värda?

Det finns ett ideal om att alla ska prövas lika inför lagen, vilket är ett bra ideal men inte alltid fallet. Det betyder dock inte att alla är lika mycket värda i en bredare kontext. En del kristna menar att vi alla är lika mycket värda för Gud, men kyrkan har varit skild från staten sedan länge. Att slänga fram detta påstående har blivit något symboliskt, som när politiker pussar barn på huvudet. Ingen tror dock på dessa ord förutom möjligtvis en högre makt eller jultomten.

Om jag blir kidnappad utomlands, kommer det behandlas på samma sätt som om någon i vår regering blivit kidnappad? Är Breivik lika mycket värd som en vanlig laglydig medborgare? Vårt värde möts i vad vi gör och är beroende av kontext. Om en grupp människor blir strandade på en öde ö kommer det ganska snabbt skapas en värdehierarki, där de som kan bygga båtar, jaga eller lägga om sår troligtvis kommer värderas högre än en mästare i dataspel eller inredning.

Alla förlorar på jämställdhet

På kort sikt kanske jämställdhet är en vinstaffär för kvinnor och andra offergrupper, men på lång sikt förlorar alla på att inte de bästa väljs för att gå i fronten på områden som är viktiga för samhällsutvecklingen. Ett försvar bestående av kvinnor är en bra idé tills vi står inför en invasion. En kvinnlig brandman är en bra idé tills hon måste dra en stor man ut ur en brinnande byggnad.

Sen har vi det faktum att jämställdhet/jämlikhet kräver ingrepp och lagar från staten för att fungera. När kraven fortsätter att sjunka för att alla ska känna sig inkluderade, slutar det med att vi får en idiotrepublik där revolutionen kommer att äta sina egna i jakt på nya offer och förövare.

Det gör livet tråkigare och sämre

Tänk dig att du spelar fotboll med några barndomsvänner. Plötsligt avbryter spelarna i det andra laget matchen och säger “nej grabbar det här är inte rättvist, ni är i mycket bättre form än oss, ni får spela sämre så att vi har en chans att vinna”. Jämställda människor är tråkiga och dåliga förlorare.

Det gör underhållningen sämre. På senaste fotbollsgalan gnällde kvinnliga fotbollsspelare på att de inte tjänar lika mycket som manliga dito, men det beror på att inte lika många vill se på kvinnlig fotboll. Samma sak med MMA. Vi vill inte heller gå på en konsert med dåliga sångare, en utställning med usla konstnärer och så vidare.

Jämställda förhållanden är miserabla

Det finns inget område på ett individuellt plan där jämställdhet är lika skadligt som i ett förhållande. Kvinnor har en inneboende biologisk drift att söka efter män som är starkare och mer framgångsrika än dem själva. Män attraheras naturligt av kvinnor som är väna, undergivna och medgörliga. Det är polaritet mellan manligt och kvinnligt som skapar attraktion.

Det finns undersökningar som visar att par som lever i ojämställda förhållanden har mycket bättre sex, och att ju mer konservativ mannen är i förhållandet – desto mer njuter både mannen och kvinnan av sex. Läs mer i min artikel om “Hur får jag min fru att ha sex med mig?” och även“Åtta myter om hur du upprätthåller ett förhållande med din kvinna”. . ”Very right wing” people are happiest with their sex lives.

Stolta män mot jämställdhet för frihet och framgång

Svaga män uppmanar alla andra att sänka sin standard för att de ska må bra med sig själva. Starka män arbetar på sig själva för att bli bättre. En mans självvärde ligger inte i hans slutresultat utan i hans strävan. Oavsett resultat vet den riktiga mannen att han nått dit efter egen förmåga, inte på grund av allmosor. Män bör givetvis även ta hand om och skydda de svaga i samhället, men inte genom att sänka sig själva. Det förlorar alla på i slutändan.

 

Ernst Robert Almgren

 

Artikeln har tidigare publicerats på Maskulint


Robert Almgren
är ansvarig utgivare för maskulint.se. Han driver även bloggen levafett.com där han skriver om LCHF och träning. Robert har en lång erfarenhet av politik och av föreningslivet som ungdomsledare samt som skribent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump vill ha 100-procentig tull på utländska filmer

Donald Trumps USA

publicerad Igår 15:37
– av Jan Sundstedt
Donald Trump

Donald Trump har meddelat att han startat en process för att införa 100-procentig tull på alla filmer producerade utanför USA som sedan importeras till landet. Kritiker varnar för konsekvenserna och menar att tullar förvärrar situationen för amerikansk filmindustri.

Beslutet, som presenterades den 4 maj, syftar enligt Trump till att skydda den amerikanska filmindustrin som han menar är på väg att ”dö en mycket snabb död”, rapporterar branschorganet Variety, .

Detta är en samordnad insats av andra nationer och därför ett hot mot den nationella säkerheten. Det är, förutom allt annat, meddelanden och propaganda, skriver Trump på sin plattform Truth Social.

Trump uppgav att han har gett handelsdepartementet och USA:s handelsrepresentant i uppdrag att snabbt påbörja processen för att införa tullarna.

Exakta detaljer om hur tullarna ska genomföras, exempelvis om de även ska omfatta streamingtjänster eller hur tullens storlek ska beräknas, har ännu inte offentliggjorts.

Handelsminister Howard Lutnick har bekräftat att myndigheterna arbetar med frågan.

”Korkat”

Många amerikanska produktioner sker idag i flera länder som erbjuder ekonomiska incitament för filmproduktion, däribland Kanada, Storbritannien och Australien, och branschrepresentanter oroar sig nu för hur tullarna skulle påverka redan pågående projekt och samarbeten.

Ordföranden för Film- och tv-producenterna i Sverige, Eva Hamilton, kallar förslaget ”otroligt korkat” och varnade för att det kan isolera USA kulturellt och ekonomiskt.

Det låter bara otroligt korkat och jag har svårt att se att det kan bli genomfört. Att Hollywood inte hängt med har han rätt i, men att stoppa all utländsk kunskap låter som att skjuta sig i foten, säger Eva Hamilton i en intervju med Schibstedkanalen TV4.

Trump har tidigare pekat ut Hollywood som en ”mycket problematisk plats”, och tillsatte i början av 2025 skådespelarna Jon Voight, Mel Gibson och Sylvester Stallone som ambassadörer för att främja amerikansk filmproduktion.

Den amerikanska filmindustrin har redan påverkats av Trumps handelskrig och bland andra Kina har minskat sin kvot för amerikanska filmer som tillåts visas som ett svar på de nya amerikanska tullarna mot landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Näsan i boken – rekordmånga läste förra året

publicerad Igår 7:06
– av Redaktionen
Två tredjedelar av svenskarna läste eller lyssnade på en bok vid minst ett tillfälle i veckan under förra året.

Under 2024 läste eller lyssnade rekordmånga svenskar på böcker, visar en ny undersökning. Det är den högsta nivån som uppmätts hittills under 2000-talet.

Över hälften, 51 procent, av svenskarna mellan nio och 87 år läste eller lyssnade på en bok en vanlig dag, visar 2024 års Mediebarometer från Nordicom vid Göteborgs universitet. Veckovis läste hela 66 procent.

Det är den högsta siffran som vi sett i Mediebarometern sedan mätningarna startade i slutet på 1970-talet, säger Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare vid Nordicom i ett pressmeddelande.

Den tryckta boken är fortfarande det vanligaste formatet, med 38 procent som använder den dagligen. Som jämförelse når ljudböcker 15 procent och e-böcker endast sju procent.

För antalet sålda böcker förra året låg även trycka böcker fortsatt högst i topp, även om försäljningen minskade. Ljudboken blir också allt vanligare att köpa och lyssna på.

Äldre högutbildade kvinnor läser mest

De svenskar som läser allra mest, särskilt tryckta böcker, är högutbildade kvinnor över 65 år, och de som läser minst är yngre män utan universitetsutbildning. I regel läser kvinnor i högre grad än män medan klyftorna däremot inte är lika stora när det gäller att lyssna på ljudbok.

De här mönstren ser vi dock inte på samma sätt för ljudboken. Möjligheten att lyssna på böcker verkar sänka tröskeln till litteraturen, vilket gör att ljudboken minskar de socioekonomiska klyftor som vi ser hos den traditionella bokläsningen, säger Ohlsson.

Undersökningen gjordes på 6000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

DNA-analys bekräftar norsk kungasaga

publicerad 6 maj 2025
– av Sofie Persson
Så kan Sverreborg ha sett ut. Skelettet hittades i en brunn intill slottet.

En DNA-analys av ett skelett som hittades i en brunn vid ruinerna av Sverresborg har bekräftat detaljer från den norska Sverres saga. Skelettet tros tillhöra en man som dödades under en belägring av Sverresborg år 1197, och som kastades i en brunn enligt den historiska berättelsen. Genom moderna analyser har forskare fastställt mannens ålder, utseende och var han kom ifrån, vilket ger nya insikter om den dramatiska händelsen.

Källorna bakom detta pekar på att analysen stödjer sanningshalten i de medeltida berättelserna och att fyndet är ett viktigt bevis på att episoden i sagan kan ha varit en verklig historisk händelse.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 28 oktober 2024.


Sverres saga berättar om kung Sverre Sigurdsson av Norge, som regerade mellan 1177 och 1202. Enligt kungasagan belägrades Sverreborg, som låg i Trondheim, och under en räd år 1197 kastades en av kungens män ner i en brunn, sannolikt i ett försök att förgifta dricksvattnet för birkebeinarna, en fraktion av bondekrigare som motsatte sig de elitstödda baglarna.

Baglarna tog allt gods som fanns i borgen och sedan brände de alla hus som fanns där. De tog en död man och kastade honom upp och ned i brunnen, bar stenar dit och gick tills den var full”, står det i sagan.

Hittades på 30-talet

År 1938 hittades ett skelett i den brunn som beskrivs i sagan, men kvarlevorna lämnades orörda. Först 2014 gjordes en konditionsbedömning som visade att skelettet tillhörde en man i 30-årsåldern. Två år senare, 2016, togs skelettet upp ur brunnen.

Nu har forskare genomfört en mer ingående analys av skelettet genom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU) och NTNU Vitenskapsmuseet i Norge.

Resultaten, som publicerats i tidskriften iScience, visar att skelettet kan dateras till samma tidsperiod som händelserna i sagan.

Det är inte ofta man får möjlighet att jämföra fysiska lämningar från arkeologiska undersökningar med specifika karaktärer från sagoberättelser, säger Anna Petersén vid NIKU till forskning.no.

Från Sydnorge

När skelettet togs upp ur brunnen saknades vänsterarmen, och kraniet låg en bit från bålen. Den högra skon satt fortfarande på, vilket var det enda klädesplagg som återfanns. Vidare gav DNA-analyser ytterligare information om mannens utseende.

När han dog var han i slutet av 30-årsåldern och var troligen mellan 175 och 180 centimeter lång. Det var sannolikt en ansenlig längd på den tiden. Det kan tyda på att han hade en bra uppväxt, säger Hanne Ekstrøm Jordahl, osteoarkeolog och expert på mänskliga kvarlevor vid NIKU.

Mannen hade blå ögon, blont hår, en kraftig panna och en framträdande näsa. Han led av skelettsjukdomar och hade även tuberkulos. Forskarna blev dock förvånade över att han ursprungligen kom från Agder i Sydnorge, och inte från Trondheim. Detta väcker frågan om mannen verkligen var en birkebeinare eller om gruppen bestod av människor från flera olika geografiska områden. Forskarna menar dock att analyserna bekräftar att episoden i Sverres saga verkligen ägde rum.

Vår man är ett sällsynt sammanträffande mellan verklighet och en historisk beskrivning av en händelse. Men om han tillhörde Birkebeinerne eller Baglerne, eller var ett slumpmässigt offer, är fortfarande okänt, säger Petersén.

Birkebeinerna bildades 1174 och bestod mestadels av fattiga upprorsmän som stödde Sverre Sigurdssons anspråk på den norska tronen. De kallades "birkebeiner" (”björkben”) som en nedsättande benämning, då de sades bära björknäver som skor. Gruppen blev senare en stark militär makt och försvarade Sverre mot rivaler.

Baglerna grundades cirka 1196 och stöddes av kyrkan och aristokratin, som ville avsätta Sverre. Namnet "Bagler" kommer från ordet "bagall" (staven eller biskopsstaven) och representerade gruppens nära band till kyrkan. De samlade mestadels elitstyrkor från södra Norge.

Birkebeinerne och Baglerna var i upprepade konflikter, som präglades av djupa politiska och religiösa motsättningar. Striderna mellan dem formade norsk politik i decennier, där varje fraktion representerade olika sociala och geografiska grupper fram till det slutliga enandet av Norge under Håkon Håkonsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dissektion av Jordan Petersons förkastande av identitetspolitik

Dr. Ricardo Duchesne dissekerar i denna artikel Jordan Petersons förkastande av identitetspolitik, vilken enligt Duchesne möjliggör ett utplånande av västerländsk etnicitet och kultur.

publicerad 5 maj 2025
Jordan Peterson, kanadensisk psykologiprofessor

Den kanadensiske professorn Jordan B Petersons avfärdande av identitetspolitik är fåfäng inför ett politiskt etablissemang som gemensamt beslutat påtvinga Europa massinvandring. Den europeiska minskande befolkningens kulturella identitet ifrågasätts medan utomeuropeiska folks kollektiva kultur uppmuntras.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 9 maj 2018.


Peterson bemöter ofta anklagelser om att vara högerextrem med att han är klassisk liberal eller libertarian, eftersom han motsätter sig det som kallas ”vitt privilegium”. Han är dock en ordinär konservativ som navigerar i ett akademiskt landskap där enbart vänsterorienterade är välkomna.

Mot bakgrund av denna vänsterdominans kan Peterson framstå som extremt höger, eftersom han kritiserar att våra universitets konsensus definieras av akademiker som offrar individuella identiteters särdrag genom att lovsjunga förmenta etniska minoriteter som muslimer och hbtq-rörelser.

Peterson hävdar att både vänstern och högern bedriver en identitetspolitik som prioriterar gruppskillnader framför individuella olikheter. Han värdesätter västerländska ideal där en persons rättigheter inte skall vara avhängig tillhörighet till ras eller sexuell identitet.

Vänsterns identitetspolitik grundar sig på att sexuell inriktning enbart är en social konstruktion samtidigt som den sexuella identiteten lättvindigt kan justeras genom tillfälliga nycker.

På massinvandringens och mångkulturens villkor är inhemsk individualistisk politik riskabel.

Denna attack på postmodernistisk identitetspolitik är måhända acceptabel. Problemet är att individualistisk politik i vår samtid, med kollektivt kulturella och multikulturella identiteter, är riskfylld.

Européer har varit självständigt ansvariga under en politik med individuella rättigheter. Detta libertarianska tänkesätt har fungerat väl innan europeiska nationer öppnade för miljontals immigranter från länder med nedärvd kollektivistisk kultur.

Européer var klassiskt liberala avhängigt antagandet att deras nationer faktiskt skapades och beboddes av ett folk med stark etnisk identitet, gemensamma traditioner och ursprung.

Ingen nation har någonsin skapats av främmande individer utan på etnonationalistisk identitet och en tydlig känsla för vem som är vän och vem som är fiende.

Västerländska nationer har, vilket var tydligt innan 60-talet, på ett unikt och framgångsrikt sätt kombinerat individuella rättigheter med en stark etnisk identitet. Minoriteters rättigheter är förenliga med denna liberala etniska nationalism.

Vad som inte är förenligt med dessa liberala rättigheter är mandatet att tvinga Västeuropas länder att bevilja medborgarskap till miljontals främmande immigranter.

Den libertarianism som Peterson försvarar är knappast den klassiska utan snarare en kulturmarxistisk variant, konstruerad av samma akademiska vänster han föraktar. Han menar att han är emot särbehandling för någon specifik grupp och att han inte ägnar sig åt identitetspolitik, medan mänskligheten sedan urminnes tider tenderat att bilda grupper efter social, kulturell, sexuell, ekonomisk etc. tillhörighet.

Peterson utkämpar därmed en fåfäng och ensidigt avväpnande strid för en individualism som kollektivt angrips av feminismen och etablissemangets mångfaldspraktikanter.

Vänsterns identitetspolitik kan bara utmanas av en identitetspolitik som erkänner naturens biologiska realiteter och nationell gemenskap.

Dr. Ricardo Duchesne

 

Detta är en något förkortad och bearbetad version av den längre engelska originalartikeln som tidigare publicerats av Council of European Canadians.

Översättning: Per Johansson

Om skribenten

Foto: Arktos

Ricardo Duchesne är en kanadensisk historisk sociolog och professor vid University of New Brunswick.

Hans primära forskningsområden är den västerländska civilisationen, Västvärldens uppgång och mångfald som ideologi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.