Den här artikeln publicerades för 8 år sedan

https://nyadagbladet.se/kultur/den-nationella-fragan-och-kriget-mot-polen/

Kultur

Den nationella frågan och kriget mot Polen

De globala mediernas hatfyllda galningar kräver att vi skall låtsas som om ett lands kultur och identitet vore något helt skilt från det folk som bildat den. Polen måste liksom varje annan nation avgöra om det skall göra motstånd eller dö. Det skriver amerikanen James Kirkpatrick.

publicerad 21 november 2017

Foto: Maja Ruszpel

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Jag gömde mig i mitt badrum för antisemitiska marschdeltagare i Polen – år 2017

skrek Sam Rubin i Forward (den 13 november 2017), detta som reaktion på tiotusentals polska patrioter, som hedrade sitt lands självständighet i en marsch lördagen den 13 november. Det behöver nog inte sägas att trots den till klick lockande rubriken och det ritualmässiga åberopandet av det innevarande året jagades Rubin inte in på sitt badrum av några nazister. Även om han låtsades vara reporter, kunde han egentligen inte rapportera om något han sett, eftersom han ”var för rädd för att titta ut genom fönstret”. Han rentav drog gardinerna för fönstren, släckte ”varenda ljusstrålande apparat” och flydde till det ”fönsterlösa badrummet”.

Således handlade Rubins artikel egentligen inte alls om en polsk nationalistmarsch utan var bara ett oavsiktligt komiskt reportage om hans egna neuroser. Men han var inte ensam. Polska patrioter behöver handla snabbt för att värna sin självständighet mot det som kan vara ett ännu större hot än de otaliga främmande arméer som deras folk överlevt i det förgångna.

På det egendomliga sätt att samordna sig, som de internationella mainstreammedierna uppvisar, har de exploderat i förtrytelse över att Polen högtidlighåller sin existens. Dessa mediers reaktion visar att hatet sannerligen är i tilltagande – men inte något hat hos polacker mot judar eller minoriteter, utan hatet hos journalister som är fast beslutna att se till att icke en enda fungerande västerländsk nationalstat skall överleva detta århundrade.

I nästan vilket annat land som helst i världen skulle en marsch för firandet av nationens självständighet tas som något för givet. Och Polen utgör inte något hot mot sina grannar och ägnar sig inte åt territoriell revanschism. Givet det vansinniga hyckleri vad gäller etniskt hat, som de amerikanska mainstreammedierna ger prov på gentemot Ryssland, skulle man ju föreställa sig att de borde hylla polsk nationalism på samma sätt som de mestadels hyllade ukrainsk nationalism (som också den ofta var lierad med ”högerextrema” element) efter Majdan-händelserna. Men den polska marschen föranledde en uppseendeväckande myckenhet av kritik och hån från utländska journalisters sida – vilket visade att dessa var samma andas barn som de kommunistiska kommisarierna, som förtryckte den polska nationen så många år:

Brittiska Guardians Paul Mason tjöt löjeväckande att ”60 000 nazister genomförde en marsch för att fira landets självständighetsdag” [This weekend’s march in Poland proves the far right isn’t going away without a fight, Guardian, den 13 november 2017] (Det vore intressant att få se Mason läxa upp en polsk självständighetsfirande patriot för att vara ”nazist” och skåda vad som sedan skulle hända.)

Irish Times riktade liknande kritik mot hela Centraleuropa, varvid tidningen högdraget gjorde gällande: ”Den polska regeringens retorik tenderar att röra samman flyktingar, terrorism och Islam till ett inbillat hot mot polska värden. Liknande tankegångar kan man få höra i Ungern, Österrike och Tjeckien.” [Racism in Poland: threat to liberal order, Irish Times, den 14 november 2017]. (Glöm för all del inte Slovakien, liberaster!)

Shree Paradkar i Torontotidningen Star [Skicka henne en hälsning!], som är ”ras- och genusredaktör”, lutade sig mot slagordet ”Aldrig mer” och hånade Polen såsom det där ”vitaste, mest katolska av europeiska länder” i en spalt som fördömde ett ”massivt fascistmöte” [Massive fascist rally in Poland shows how the far right has perverted the word ‘patriotism’: Paradkar, Toronto Star, den 13 november 2017] Det förvånar knappast att denna medlem av den parasitära klassen, som gör anspråk på rätten att definiera vad patriotism är, är en invandrare i Kanada som vill ha en diskussion om huruvida man inte borde avlägsna statyer av landets förste premiärminister sir John A. Macdonald.

Det rådde även åtskillig förvirring om hur händelsen skulle beskrivas. CNN hävdade absurt att ”tiotusentals nationalistiska protesterande störde evenemangen på Polens självständighetsdag”, som om nationalisterna på något underligt vis försökte sabotera firandet i stället för att genomföra det [Nationalist protesters disrupt Poland independence day events, av Matthew Day, den 13 november 2017].

De enda, som tycktes vilja hejda firandet, var i själva verket antifa, som protesterade mot marschen. En av dem som protesterade, en viss Andy Eddles, krävde att få veta varför nationalisterna ”hade fått tillstånd att demonstrera denna dag”, en förmäten fråga med tanke på att Eddles tydligen inte ens är polack utan en brittisk man, som bor i ett land som ej är hans eget [Poland marks independence day with rallies, Gulf Times, den 12 november 2017].

De flesta reportrar erkände att de flesta av dem som marscherade inte var ”nazister”. Men likväl hyperventilerade de alltjämt om ett och annat plakat eller slagord som inte behagade dem. Men också dylika, som de såg som ”stötande”, är det bara för dem som hatar själva tanken om att de europeiska folken skall behålla kontrollen över sina hemländer. Så till exempel hänvisade otaliga artiklar till ett slagord som lydde ”Ett vitt Europa av brödranationer” [Declaring ‘White Europe’ and ‘We Want God,’ 60,000 join far-right march on Poland’s Independence Day av Vanessa Gera, Associated Press, den 12 november 2017]. Men år 1939 skulle detta ha betraktats såsom uttryck för en känsla av idealistisk internationalism, varvid ”ett vitt Europa” skulle ha ansetts i sammanhanget självklart, alldeles som ”vit amerikan” var det för den generation som grundade Förenta staterna och år 1790 skrev dess naturalisationsakt.

Men det fanns en mer bestämd agenda bakom de konventionella mediernas reaktion. Såsom den instinktivt antivita Anne Applebaum och många andra hävdade, var det inte bara det att alla de som marscherade var ”högerextrema”, utan även att partiet för lag och rättvisa, som till sin inriktning är nationalkonservativt, ”välkomnade och uppmuntrade lördagens marsch såsom en ’patriotisk handling’, trots att partiet visste vilka som stod bakom den.” [Anne Applebaum: Neo-fascists in Poland suddenly feel enabled and encouraged, Salt Lake City Tribune, den 13 november 2017]

Således är denna internationella massmediekampanj en väldig övning i låtsad oro, ett försök att få Polens regering att slå högerut för att undergräva sin egen koalition. Slutmålet är naturligtvis att tvinga Polen att acceptera massiv muslimsk invandring, knäcka det östeuropeiska motståndet mot den politik som drivs av Tysklands regering och andra antivita västeuropeiska regeringar och förvandla Polen till blott en provins i EU från att ha varit en självständig nationalstat.

Och kampanjen fungerar. Efter några dagars mediehysteri var president Andrzej Duda tillräckligt knäckt och upprepade pliktskyldigt det utslitna slagordet om att ”det inte ges något utrymme för främlingsfientlighet” i Polen. Han syntes också ha ställt sig bakom åsikten att Polen skulle vara en principnation och hävdade att det inte spelade någon roll varifrån en människa ledde sitt ursprung [Polish president sharply condemns weekend nationalist march av Vanessa Gera, Associated Press den 13 november 2017].

Men om detta är sant, varför då motsätta sig muslimers invandring, om de på något sätt kan bli precis lika polska som alla andra? För den delen: varför alls fira självständigheten, om Polen bara är ett stycke mark som alla andra och inte ett särskilt folks hemland?

Polen måste liksom varje annan nation avgöra om det skall göra motstånd eller dö

Ett sätt att framställa saken, som journalister gärna och mycket använder, är att Polen i egenskap av att vara ett land, som erövrades av Wehrmacht i andra världskriget, inte har någon rätt att vara nationalistiskt.

Martin Sandbu stönar:

”Att denna [marsch] skulle ske i Polen är särskilt nedslående. Det är ett land, som har vunnit oerhört på att återvända till den västliga familjen efter fyra årtionden bakom järnridån. Och det är ett land, vars storlek innebär att det kunde inta sin rättmätiga plats bland Europas ledande makter, om det stadigt höll en europeisk kurs.” [Poland leads the way in normalizing the far right, Financial Time, den 13 november 2017]

Men det är just därför att Polen vill förbli europeiskt, som det hatas så mycket av mainstreammedierna och EUs antieuropeiska ledarskap. Ja, det är faktiskt ett steg bortom även Orwells nyspråk att ordet ”europeisk” numera används att beteckna en avsiktlig politik för att byta ut kontinentens inhemska befolkning mot tredje världen och underlätta islamiseringen av det som en gång var kristenheten. Och att åberopa Polens historia av främmande ockupation som ett knep att få polackerna att skämmas, så att de ger upp sin självständighet – det är bara oanständigt.

Polen måste liksom varje annan nation avgöra om det skall göra motstånd eller dö. Det finns inget annat val: den globalistiska eliten och dess tjänare i pressen kommer inte att tillåta något dylikt. Den nationella frågan kommer att behärska västländernas politik under de närmaste årtiondena. Och hur varje nation svarar kommer att bestämma huruvida den nationen och det folket skall fortsätta att finnas till. I själva verket kommer det att bestämma huruvida den västerländska civilisationen skall fortsätta att finnas till.

De globala mediernas hatfyllda galningar kräver att vi skall låtsas som om ett lands kultur och identitet vore något helt skilt från det folk som bildat den. Polens president har redan visat svaghet, när han i stället borde ha trotsat detta absurda krav. Det vore bättre om han visade mod. Ty om han förlorar detta ideologiska slag, så betyder det att slutet för Polens nationella suveränitet och europeiska identitet kommer snabbare än han torde ana.

Detsamma gäller varje ledare för varje västerländsk nation, även president Donald Trump och Amerikas förenta stater.

James Kirkpatrick

Om författaren

James Kirkpatrick är en amerikansk skribent, som själv betecknar sig som en ”veteran från kringfartsleden och en flykting från Conservatism Inc.”, det vill säga från den officiellt knäsatta ”konservatismen” och dess tongivande medier. Hans alster kan läsas på hemsidor som vdare.com och unz.com

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/kultur/miraklet-i-fralsarens-land/

Kultur

Miraklet i Frälsarens land

Den multipolära världen

Isac Boman

På bara några år besegrade El Salvador den brutala gängkriminalitet som hade plågat landet i decennier. Presidenten Nayib Bukele har av sina globalistiska motståndare anklagats för att vara "odemokratisk", men hos salvadoranerna själva har han i det närmaste uppnått folkhjältestatus och går nu i bräschen för en Bitcoin-revolution.

publicerad Idag 9:09

– av Isac Boman

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

El Salvador, bokstavligen ”Frälsaren” eller med andra ord ”Frälsarens land”, blev formellt ett självständigt land år 1842. Frigörelsen för det latinamerikanska landet kom efter ett inbördeskrig i det relativt nybildade landet Centralamerikanska federationen som år 1823 hade frigjort sig från det mexikanska kejsardömet, ett Mexiko som bara två år tidigare, år 1821, hade utropat sig som självständigt från den spanska kronan.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 1 februari 2025.

Namnet till trots skulle den lilla nationen samtidigt få vänta tålmodigt på sin frälsning. El Salvador skulle komma att domineras av korrupta krafter och har i modern tid mer än något annat varit känt som en del av Centralamerikas så kallade ”bananrepubliker”, inte bara på grund av närvaro av USA-baserade företagsjättar där landet gick så långt som att anamma den amerikanska dollarn som sin egen valuta, utan även för att El Salvador under lång tid blivit känt som ett alldeles särskilt näste för brutala och bokstavligen djävulsdyrkande kriminella gäng, som MS-13 och Barrio 18 som fortfarande har en stark närvaro även i den organiserade kriminella världen.

Dessförinnan var landet främst förknippat med det utdragna inbördeskrig som härjade där under 13 långa år mellan 1979 och 1992 i en av Kalla krigets många proxykonflikter mellan pro-amerikanskt och pro-sovjetiskt inriktade krafter i landet.

Två år efter det salvadoranska inbördeskrigets utbrott föddes Nayib Bukele år 1981 i huvudstaden San Salvador. Fadern, Armando Bukele Kattán, var en framstående palestinskättad affärsman och muslimsk ledare som såg till att hans förstfödde son började studerade juridik vid Centralamerikanska universitetet i El Salvador. Nayib fullföljde dock aldrig sin examen, utan gav sig istället in i näringslivet. Enligt honom själv skulle denna erfarenhet låta honom utveckla två förmågor som han senare beskrivit som avgörande för sin politiska bana – att kommunicera och leda med tydlighet.

Bukeles politiska karriär började på allvar år 2012 när han valdes till borgmästare i Nuevo Cuscatlán, en liten kommun utanför huvudstaden San Salvador. Hans framgångar där – inklusive ekonomiska reformer och sociala program – ledde till att han 2015 blev borgmästare i huvudstaden San Salvador. Under denna tid profilerade han sig som en samtidigt pragmatisk, frispråkig och visionär ledare.

Trots de enorma risker som var förknippade med att utmana det politiska etablissemanget, som var fullständigt infesterat av gängkriminalitetens tentakler, kom Bukele att alltmer öppet kritisera dem för att ha förstört landet och för att ha förrått sina väljare.

2017 blev Bukele utesluten ur sitt dåvarande parti, FMLN, efter interna konflikter och grundade då sitt eget parti Nuevas Ideas, ”Nya Idéer”, som skulle bli plattformen för hans vågade kampanj att aspirera på presidentposten med budskap om att förnya och modernisera landet. Trots svåra hinder, som lades ut i vägen av politiska motståndare, lyckades Bukele till sist vinna valet 2019 med en historisk marginal, och blev så den förste presidenten sedan 1992 som inte tillhörde de två dominerande partierna, det socialistiskt inriktade FMLN eller det mer borgerligt-konservativt profilerade ARENA.

”De kunde döda vem som helst”

Svårigheterna var dock inte över trots valvinsten för den salvadoranske presidenten, där hans motståndare inte skydde några medel för att stoppa honom. Dessa kontrollerade fortfarande Högsta domstolen och 90 procent av den lagstiftande församlingen.

– Jag var tvungen att lägga in mitt veto mot allt, och de upphävde mina veton och godkände de lagar jag lagt in veto mot, förklarar Bukele om den första tiden i en intervju med den amerikanske journalisten Tucker Carlson.

Den enda lösningen Bukele såg var att även vinna en majoritet i landets kongress, något han också skulle komma att lyckas med. Idag är det bara valdomstolen som kontrolleras av den liberala oppositionen och som utan framgång försökte få presidenten åtalad och fängslad, något som enligt Bukeles egen bedömning misslyckades endast på grund av etablissemangets rädsla för en storskalig folklig revolt om han skulle avsättas.

Till Carlson berättar Bukele vidare att hans första prioritet var att fylla sitt vallöfte att en gång för alla ta itu med den organiserade brottsligheten.

– Man kan inte göra någonting om man inte har fred. När man väl har uppnått det kan man kämpa för de andra sakerna, som infrastruktur, välstånd, välbefinnande och livskvalitet. Men man måste börja med fred, och i fallet El Salvador var vi bokstavligen världens mordhuvudstad, konstaterar Bukele.

En av de första åtgärderna han genomförde var att fördubbla antalet soldater i landets armé, förse dem med modern utrustning och sedan sätta in dem systematiskt för att bekämpa den organiserade brottsligheten med en bestämdhet som tidigare saknats. Gängen uppskattade av förklarliga skäl inte detta utan försökte slå tillbaka – bland annat i en mordvåg där man dödade 87 människor i det lilla landet på bara tre dagar.

– De kan döda vem som helst, och om staten ger sig på dem har staten inte för avsikt att döda eller skada någon annan än gängmedlemmarna. Så du har 70 000 mål, som var de 70 000 gängmedlemmarna, men de har 6 miljoner möjliga mål (landets befolkning). Så det var nästan en omöjlig uppgift, säger presidenten.

El Salvadors nya högsäkerhetsfängelse CECOT, Centro de Confinamiento del Terrorismo – eller ”terroristfängelset” på svenska, huserar de allra grövsta gängmedlemmarna med kapacitet för 40 000 fångar. Livet i fängelset är ytterst strängt, där den enda fritiden består av enkel motion och gudstjänster av präster.

Även oberoende analytiker pekar på att El Salvador idag är ett helt annat land än vid Bukeles tillträde och att det enligt landets officiella statistik kommit att bli det minst brottsdrabbade på de amerikanska kontinenterna, även inräknat Kanada och USA.

– Vi är säkrare än något annat land i västra hemisfären. Om jag hade sagt det för fem år sen hade de sagt att jag var galen, eller hur?

Bukele själv betonar att hans regering inte haft tillgång till några magiska recept, utan att man har kunnat lösa problemet med gängbrottsligheten för att man haft den politiska viljan och beslutsamheten att faktiskt göra det.

– Det kommer alltid att finnas brott, människor som bryter mot lagar, men våldsbrott, människor som mördar och våldtar varandra, är ett frivilligt beslut som en regering fattar. Varför skulle en regering välja att tillåta detta? frågar han sig.

Massivt stöd hos folket

Politiskt har Bukeles El Salvador även brutit mönstren vad gäller covidpolitiken, där man från statligt håll valde att uppmuntra sund kost och motion och heller inte påtvinga befolkningen de kontroversiella covidvaccinerna med några covidpass. Som ett av få länder erbjöd man även preparatet hydroxiklorokin som ett alternativ till behandling för covid, något som Bukele bland annat hänvisade till att de flesta världsledare själva använde sig av.

Fokus för Bukeles politik har i övrigt varit att driva på för ekonomiska reformer och han har som ett led i detta gjort El Salvador till det första landet i världen där Bitcoin accepteras som lagligt betalningsmedel – vilket gör att det ska accepteras som giltigt betalningsmedel för alla former av skulder och transaktioner. Entusiaster för den nya kryptoekonomin samlas nu i El Salvador, som av många bedöms kunna bli en ny ”tigerekonomi” i Amerika.

I västmedia har Bukele framförallt porträtterats som något av en ”diktator” som förkastat ”mänskliga rättigheter” i samband med massarresteringarna av misstänkta gängmedlemmar och perioder av långvarig militär övervakning av särskilda områden i landet. Både inhemska och internationella kritiker har riktat anklagelser mot presidenten för att försöka centralisera makten, bilda en polisstat och undergräva så kallade demokratiska institutioner och principer.

I samband med att han 2024 återvaldes med en spektakulär jordskredsseger, med hela 84,6 procent av rösterna, bemötte han denna kritik i det uppmärksammade tacktalet till befolkningen med att han satte deras rättigheter före organiserade kriminellas.

– Vi är det säkraste landet på den amerikanska kontinenten, och vad sa de till oss? ”Ni kränker mänskliga rättigheter.” Vems mänskliga rättigheter? De hederliga människornas rättigheter? Nej. Kanske har vi prioriterat de hederliga människornas rättigheter framför brottslingarnas rättigheter. Det är allt vi har gjort, och det är det ni säger är en kränkning av mänskliga rättigheter, deklarerade Bukele.

Bukele med sin hustru Gabriela Roberta Rodríguez de Bukele. Foto: Casa Presidencial El Salvador

I en ironisk replik till liknande epitet som riktats mot honom har han själv bland annat benämnt sig på Twitter/X som ”World’s coolest dictator” – ”världens coolaste diktator”. Presidenten har också i övrigt blivit känd för sitt flitiga användande av sociala medier, särskilt X, som han använder för att kommunicera direkt med folket, och ibland för att rådgöra med allmänheten i samband med sitt beslutsfattande.

Denna digitala närvaro har gjort honom mycket populär också bland yngre generationer som ofta betraktar honom som en modern ledare av en helt annan typ än det politiska etablissemang som tidigare styrde landet.

Varningen till Väst

Bukele uttrycker personlig kritik till den mjuka synen på brottslingar i Västvärlden, och som han själv betraktar El Salvador som varande en del av, där han pekar på att dessa ofta betraktas som individer med rättigheter som måste skyddas – även om de är våldsamma mördare och organiserade gängmedlemmar. Denna inställning leder enligt Bukele i slutändan till en punkt då själva civilisationen börjar raseras.

– Den västerländska civilisationen har nått sin topp. Vi kan alla vara överens om att vi är på väg ner och att det sker för att vi inte underhåller civilisationen på rätt sätt, säger han och förklarar att vi inte längre strävar efter att göra saker så bra och storslaget som möjligt.

– Demokratin fungerar, men om man inte underhåller den kommer den att falla sönder som en mur. Så vad vi har just nu är en enorm erosion av den västerländska civilisationen, sammanfattar Bukele.

Han pekar på att regeringar idag mest tycks vara intresserade av att blidka enskilda väljargrupper för att få deras röster – exempelvis genom att ge dem stora summor pengar eller andra frikostiga löften, och att man inte längre tycks bry sig om vad som är bra för nationen som helhet.

– Det kan inte fortsätta. Det är som om någon äter för mycket. Man kan vara lite fet, eller hur? Det är okej. Men om någon är sjukligt fet, kommer någon att komma och säga att du måste sluta, eller hur? Eftersom ditt hjärta inte klarar av det längre.

US taxpayers should know that their government is using their money to fund communist movements against a democratic elected (and with a 90% approval rating) government in El Salvador.

It’s not working though

The people of El Salvador won’t go back to that terrible past. pic.twitter.com/xPa3YA9xdO

— Nayib Bukele (@nayibbukele) December 12, 2021

Ett fokusområde för den frispråkige presidenten, efter att gängen nu besegrats, är att attrahera investerare och turister till landet – snarare än att vara en fristad för mördare och våldsbrottslingar. ”Det finns tillräckligt med pengar så länge ingen stjäl dem” är ett av många liknande citat som sammanfattar Bukeles syn på landets framtid och gjort honom så populär bland den egna befolkningen.

Bukele publicerar ofta bilder som visar hur landets militär och polis bekämpar den organiserade brottsligheten. Foto: Nayib Bukele/FB

Många menar också att framgångarna är ett uttryck för vågen av en ny generation nationalpopulistiska ledare i en närmast global revolt mot det globalistiska ”regnbågsimperium” som präglats av genusideologi, demografiska omvälvningar, daltande med våldsbrottslingar samt ett enormt gap mellan det politiska etablissemanget och befolkningen i stort.

Den salvadoranske presidenten har heller inte varit blyg för att uttryckligen kritisera inflytelserika globalister som George Soros och andra som han menar drivit på för denna typ av utvecklingslinjer i Väst, och fortfarande har en alltför stor makt över politiken i många länder.

I sitt segertal till folket 2024 formulerade Bukele även vikten för små nationer att vara vakna för den globala politikens aktörer, där El Salvador bara är ett exempel på många nationer som fått lida i kölvattnet av olika falanger av globalistiskt inriktade aktörer och stormakter.

– Inbördeskriget i El Salvador, som officiellt dödade över 85.000 salvadoraner och tvingade över 1 miljon människor på flykt, sponsrades av två olika makter. Det fanns en konflikt mellan väst och Sovjetunionen, och de ville slåss, men inte på sin egen mark. De ville inte tillhandahålla kanonmat. Så de bestämde sig för att strida på andra platser runtom i världen, och en av de platser de valde att strida på var här i El Salvador. De lurade oss. De sa åt oss att döda varandra och vi gjorde som de sa.

Bukele avslutade med att tillägga sin uppfattning att det nu finns mäktiga spelare på den globala arenan som fruktar det exempel El Salvador redan har visat.

– Vi kommer att fortsätta att göra det omöjliga, och El Salvador kommer att fortsätta att sätta ett exempel för omvärlden.

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/kultur/fagersta-historien-om-stalets-stad/

Kultur

Fagersta – Historien om stålets stad

publicerad Igår 7:01

– av Sofie Persson

Montage. Foto: Riksantikvarieämbetet / Pål-Nils Nilsson, Okänd/CC BY 2.5 SE

Fagersta Bruk omkring år 1910 och 1960.

Sofie Persson
sofie.persson@nyadagbladet.se

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

I en kortfilm av Rune Lindström berättas historien om hur västmanländska Fagersta utvecklades under början av 1900-talet. Här värnar man om familj och traditioner och lägger stor stolthet i arbetet.

Det var på patronernas tid, berättar Lindström, som solen sken över blommor och träd i bruksorten Fagersta. Kolbäcksån flöt som en ”vallvisa” ut ur ”dalaskogarna mellan gröna hagar och blåa klackar” och vid de ”nötta trapporna, där syrenerna slår ut varje vår, dröjer det ännu kvar en still melodi ur det förgångna”.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 1 januari 2025.

I Fagersta blommade arbetet under tidigt 1900-tal. I stadens skyar pekade fabrikens skorstenar högt i himlen och vittnade om en strålande industri. Stålindustrin var, och är än idag, en viktig del av staden och många arbetade där. Fagersta Bruks gjorde sig känt över hela landet och expanderade under början av 1900-talet då det blev moderbolag åt andra järn- och stålföretag. Stålet exporterades över hela världen och industrin blomstrade.

”Detta är sagan om järnet, det tunga arbetets saga, kampen med elden, stenarna som blir bröd”, säger Lindström.

Trots att Fagersta är en industristad och att mycket kretsar kring det dagliga arbetet beskrivs staden som mycket mer än så. Lindström ger en målande bild av hur stadens helhet kan ha uppfattats:

”Trots den moderna tidens hetsiga puls som eggande vilar över industrisamhällets vardag är Fagersta likväl en blommande jätteidyll av hem vid hem. Under bruksgatornas yviga lönnar och lindar sover friden och hemtrevnaden sin idylliska brukssömn”.

Torgmarknad i Fagersta 1910. Foto: Okänd

Det dagliga livet

Staden utvecklades och allt fler butiker öppnades upp. På fritiden kunde Fagerstabor exempelvis besöka Fröken Johansson om man ville försjunka i böckernas värld. I ”den vackra bruksgården” gick det också att besöka biblioteket som ABF inrett.

”Här letar man sig fram bland hyllorna fram till visdomens brunnar och flitens lampor lyser i läsrummets frid. Här kan man för en stund glömma vardagsmödan och blicka in i nya världar”, beskriver Lindström biblioteket.

I Västanfors kyrka samlades medborgare, familjer och vänner för fridsamma gudstjänster. Den vitmenade kyrkan står på en udde vid Kolbäcksån och här har ”många själar druckit frälsning och frid”.

Västanfors kyrka uppfördes från början som en träkyrka år 1642, men förstördes genom ett blixtnedslag 1675. I början av 1800-talet påbörjades ritningar för en ny kyrka, som sedan invigdes år 1830.

”Många generationers blickar har vandrat upp på den gamla altartavlan som en gång räddats ur rök och brand när det gamla träkapellet brann ner”, berättar Lindström.

Barnen gick i skolan i ett ”hypermodernt skolhus”. Fysisk aktivitet beskrivs som en viktig del av uppfostran där ”dess ungdom härdas i fysisk fostran till dugliga samhällsmedborgare”, berättar Lindström. Sporten i sig är en viktig del av Fagersta och beskrivs börja redan i gymnastiken i skolan. Fotbollen drevs framåt och bandyn beskrivs som framgångsrik.

Staden utvecklas

Lindström menar att det är den förre bruksdisponenten, Axel Fornander, som är en av de som verksammast bidragit till stadens utveckling.

Ur skogsdunkelt har den nya staden vuxit upp, berättar Lindström. Gemensamt bygger man sakta upp staden med nya hus och byggnader, där egenintressen fått ge vika för det gemensamma målet. Lindström beskriver byggandet med en stark stolthet, där ”inte ett momentumet kan vara skönare än svensk vilja och svenska arbetares strävan än dessa tusen svenska hem”, som han menar byggdes under den här perioden.

I den gamla sockenstugan tar sedan politiker plats för att besluta om samhället. Stadens fäder sitter och följer förhandlingarnas gång samtidigt som kommunalfullmäktigeordföranden klubbar igen beslut.

”Det är alla män som nedlagt tid och möda på samhällets fotväxt”, berättar Lindström.

Under en lång tid var Strömsholms kanal ortens enda förbindelse med yttervärlden. Men sedan byggdes tågstationen i Västanfors några kilometer från centrala Fagersta och beskrivs som en av landets viktigaste järnvägsknutar.

”Eldarna ska aldrig slockna”

Lindströms film om Fagersta vittnar om en kraftfull tro på samhället och medborgaren, särskilt lägger man stor vikt vid familjen och att just den är ett dragplåster för att samhället ska fungera.

”I goda hem och genom ärliga makars gemensamma tro och trohet på hemmets och familjebandet vilar dock hela vårt folks öde”, säger Lindström.

Där man litar på att den enskilde drar sitt strå till stacken och hjälper till att bygga upp samhället, snarare än att förstöra det. Det är andra tider där det finns en markant kärlek till orten och människorna som varit med och byggt upp den, och även en tro på framtiden och stadens fortsatta utveckling.

”De gamla eldarna i järnbärarland ska aldrig slockna, men nya lågor ska tändas. Elden från fäderna ska väckas på nytt och brinna klar och ljus”, avslutar Lindström.

Sofie Persson
sofie.persson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/kultur/sa-fungerar-psykopater/

Kultur

Så fungerar psykopater

Psykopater finns ibland oss och påverkar även stora skeenden i politiken, till enorm skada för samhället. I en text baserad på Jüri Linas kommande bok ”Psykopaternas herravälde” får vi en glimt av psykopaten i närbild.

publicerad 17 juli 2025

Foto: mhouge/Pixabay

Jüri Lina menar att psykopaterna dominerar politiken.

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Psykopati är en medfödd personlighetsstörning. Psykopater har ett antisocialt beteendemönster som orsakar enorma skador för samhället. Framgångsrika psykopater är samtidigt så pass skickliga att de ofta går fria trots att vissa av deras brott är ytterst grova.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 1 maj 2021.

Det finns inte så många psykopater i världen. Ungefär en procent av USA:s befolkning är psykopater. Även i de amerikanska fängelserna är de överrepresenterade, med 15–20 procent. De tros också vara starkt överrepresenterade hos exempelvis ideologiska sektledare och parlamentsledamöter.

Psykopatiska brottslingar är inte galna utan begår sina brott kallt beräknande. De är överväldigande och har ofta även en otrolig övertalningsförmåga. De saknar empati och förmåga att behandla andra människor som tänkande, kännande varelser. De manipulerar på ett patologiskt sätt. De har ett behov av spel och utnyttjar skickligt våra svagheter.

Det finns ingen känd behandling för att bota psykopati. Erfarenheter från amerikanska fängelser antyder snarare att behandlade psykopater i ännu högre grad blir återfallsförbrytare.

Även barn till kärleksfulla föräldrar kan bli psykopater. Många är våldsamma psykopatiska monster. Dr Martin Smedley från London tror inte att man kan uppfostra barn till psykopater men andra experter håller inte helt med om det. Fattigdom förvandlar inte personer per automatik till psykopater och ej heller till socialister, trots att de är misshandlade av livet. Barn till psykopater behöver inte heller själva bli psykopater. Oftast har psykopati en biologisk orsak, vilket beror på ett funktionsfel i hjärnan. Neurologen James Fallon vid UC Irvine School of Medicine lyckades isolera den gen som orsakar psykopati – MAOA-L. Andra forskare har spårat denna gen tillbaka till neandertalarna.

Psykopatiskt beteende kan också bero på ett traumatiskt slag mot huvudet, särskilt i barndomen. Forskare, däribland dr Antonio Damasio och hans kollegor vid University of Iowa, har upptäckt att skador på en viss del av framhjärnan kan orsaka allvarliga försämringar av det sociala och moraliska beslutsfattandet och orsaka anmärkningsvärda förändringar i personligheten. Även om intellektet kanske inte påverkas kan skadan förändra en flitig person till en oansvarig drummel. Forskning har visat att effekterna är ännu mer synliga om skadan inträffat i mycket unga år (Nature Neuroscience, oktober 1999).

Två eller fler personer som har psykopatiska drag, kan påverka andra som ingår i deras närmaste krets (företag, parti, terroristgrupp eller religiös sekt) så att de tar efter det psykopatiskt avvikande beteendet. Dessa personer har vanligtvis sinsemellan nära känslomässiga band, tillhör vanligen samma familj, grupp eller sekt, och lever isolerade från andra.

I allmänhet är det den ledande personen ”den primära psykopaten” som har en äkta beteendestörning. De andra har påverkats av dennes dominerande stil som gör att ”inducerad psykopati” kan uppstå, i likhet med inducerad psykos (Folie à deux). Om de störda personerna separeras, kvarstår beteendeavvikelser hos den som är psykopat, medan de andra kan bli symptomfria.

Vilka egenskaper kännetecknar en psykopat?

Den kanadensiske psykologiprofessorn Robert Hare var pionjär inom ämnet kriminalpsykologi och professor på University of British Columbia, där hans studier handlade om psykopater. Hare har sammanfattat en testlista på 20 punkter över de viktigaste psykopatiska egenskaperna. Denna har blivit en värdefull måttstock för bedömning av psykopater. Om man samlar in 30 poäng av 40, kan man enligt Hares test med hög sannolikhet bedömas vara psykopat.

Psykopaten är talför och ytligt charmig, har förhöjd självuppfattning, har ett påträngande behov av spänning. Han är patologiskt lögnaktig, bedräglig och manipulativ. Psykopaten saknar ånger- och skuldkänslor, är känslokall och har bristande förmåga att hysa medkänsla.

Psykopaten har därtill stort behov av att förvränga verkligheten och är immun mot sanning och fakta. Gäng ger stora möjligheter för psykopater. I en regering, ett bolag eller en frimurarloge utgör detta det kamouflage som psykopaten behöver.

Psykopaten är en professionell bedragare och dras till det politiska livet för dess stora möjligheter att manipulera och dominera andra människor.

En psykopat kan endast ibland stå för sina handlingar och förringar eller förnekar som regel följder för andra människor. En psykopat är inte intresserad av andra människors känslor. De tycker om att göra narr av andra. De dödar och stympar med inlevelse. Psykopater är stolta över att kunna ljuga på ett ”professionellt sätt”, de är mytomaner. Det som psykopaterna anser vara rätt, oavsett vilka sagor det kan handla om, tvingas andra att tro på.

De agerar rovdjur och föreställer sig att de som inte är med i spelet är byten.

”Psykopater är samhällets vilddjur och de charmar, manipulerar och beter sig hänsynslöst på väg genom livet.”, skriver Robert Hare i ”Psykopatens värld”(s. 13.).

Deras aggressiva vandalism leder till revolutioner och krig och vållar därmed mycket sorg och lidande.

Deras beteendeproblem börjar i tidig ålder. Dr Smedley anser att man bör försöka upptäcka tecken på psykopati eller personlighetsstörning hos barn, så att man borde ingripa så snart som möjligt. När de når vuxen ålder, fungerar inte längre någon terapi.

Bland andra kännetecknande egenskaper är deras sexuella beteende promiskuöst. De saknar realistiska, långsiktiga mål, trots att de planerar långt i förväg. De är impulsiva och ansvarslösa och tar inte ansvar för sina handlingar. De har oftast många kortvariga äktenskapslika förhållanden.

De visar upp en ovanlig kriminell mångsidighet. Många psykopater är framgångsrika affärsmän, akademiker, politiker och ofta även frimurare. Redan under sina unga år begår de som regel olika brott.

Psykopaten kan vara charmerande. Han berättar fantastiska historier, talar på ett medryckande och sympatiskt sätt. Han kan säga rätt sak vid rätt tillfälle och med rätt tonfall, samt med en övertygande mimik. De är duktiga skådespelare genom att vara otroligt lömska och sluga.

En typisk psykopat är känsloblind, det vill säga att man inte kan lära dem medkänsla. Det är slöseri med tid. Psykopater har svårt att bearbeta, förstå och ta till sig emotionellt material, enligt flera hjärnbilder. Skillnaderna är slående på hur psykopaterna reagerar på känsloladdade ord. I psykopatens hjärna är aktiviteten mindre och det syns i det limbiska systemet, vilket är viktigt vid bearbetning och alstring av känslor. Problemet syns speciellt tydligt i amygdala, som är en nervsamling i tinninglobens djup mitt i hjärnan och är avgörande för känslor och känslomässig inlärning. Den är också viktig för framkallande av fruktan.

Vid möte med sorgsna människor aktiveras amygdala. Hos psykopater har konstaterats att amygdala fungerar dåligt. Detta betyder att psykopater har hjärnskador; hjärnbarken fungerar inte som den ska. Psykopater saknar kontrollmekanismer. Friska hjärnor har mängder av nervtrådar mellan amygdala och hjärnbarken. Psykopatens hjärna saknar många av dessa.

Psykopaten vill inte arbeta eller bygga upp någonting. Han vill helst förstöra och härja.

De värsta lögnarna är de som håller sig på gränsen till sanningen och anklagar andra för sina egna brott.

Psykopater är teatraliska. De använder en roll som offer för att väcka medkänsla för att utnyttja detta och därigenom kunna agera i sina egna intressen. Psykopaten ångrar sig inte.

Psykopaten är samvetslös och utan känslor för andra människor. Han tar vad han vill och gör som han tycker och bryter mot alla normer.

När psykopaten tycks förstående, medkännande och deltagande är det ingenting annat än ett manipulerande av oss att känna förtroende och lita på honom. Psykopater är mycket förslagna och beräknande.

Psykopati är planerad ondska och när man påstår att psykopater saknar långsiktiga realistiska mål, menar man mål sett ur ett mänskligt perspektiv. Det kan poängteras att psykopater aldrig får bedömas efter mänskliga mått. Bakom charmen, det leende ansiktet och den intensiva blicken finns rovdjuret som planerar sin attack. Psykopaten fylls med välbehags- och lustkänslor av att vinna trots att andra lider skada. Man kan säga att hjärnans belöningssystem får en kick. Häri ligger förklaringen till psykopaters omvända känsloliv. Behovet av att alltid vinna, innebär också att psykopaten uppfattas som påstridig, arrogant och dominerande.

De är alltid på hugget att snylta på någon, lura och bedra. Psykopater saknar ansvarskänsla. Det medför att när något inte passar psykopaten, lämnas detta vind för våg, helt plötsligt, ofta utan föregående varning. Det gäller vilken syssla som helst, till vardags eller i arbetet. Det gäller uppdrag och åtaganden. Det gäller även relationer. Psykopater har inga vänner. De är trolösa mot sina medarbetare och det motsatta könet.

De karakteriseras av total avsaknad av självkritik och ödmjukhet. Psykopaten är en mytoman, som har onda avsikter. Allt han/hon företar sig skall gagna honom/henne på något sätt. Han är fullständigt hänsynslös i sin egoism och lögnerna står ständigt i dennas tjänst. Dessa lögner har ett alldeles speciellt syfte, nämligen att indirekt och på ett mycket försåtligt, listigt och svårgenomskådligt sätt framhäva den egna förträffligheten och därmed kommer åhöraren att få en falsk bild av psykopaten såsom varande en ärlig, skötsam och genuin människa, fast sanningen är den rakt motsatta.

Psykopaten förtalar gärna och saknar helt förståelse för ordet ”moral” och vet inte riktigt vad ordet som sådant egentligen betyder. Han kan ta ordet i sin mun, vet hur det ska brukas, men begriper inte riktigt innebörden.

Psykopaten är själv mycket medveten om vilka ord som öppnar dörrar. Hans lögner ändras från stund till stund och är sällan identiska vid två olika tillfällen. Psykopaten har en hel arsenal av lämpliga lögner, ett helt skafferi av historier att ösa ur för att påverka andra. Det är dock inte så att han alltid och hela tiden hittar på nya lögner. De återanvänds, men alltid i ny tappning enligt ett framgångsrikt recept.

I dagens läge finns tekniska möjligheter att relativt lätt avslöja psykopater, eftersom deras hjärnskador och andra biologiska avvikelser syns på magnetröntgenbilder. I ett normalt välfungerande samhälle borde det finnas ett offentligt krav på alla politiker att låta skanna sina hjärnor med magnetröntgen (magnetic resonance imaging, MRI). Eftersom vi inte lever i ett normalt samhälle, förblir detta tillsvidare dock endast ett önsketänkande och psykopaternas herravälde fortsätter ännu att skörda stora offer med astronomiska kostnader för samhället som följd.

Psykopater i samhället och politiken

Dessa psykiskt störda personer dominerar politiken. ’I exempelvis socialistiska sammanhang har psykopater utnyttjat arbetarna som redskap och måltavla, och även tränat sina vänsteranhängare till att agera tankepoliser åt det internationella frimureriet. Efter att genom en blodig våldsorgie ha skaffat sig kontroll över det franska samhället år 1789, planerade frimurarpsykopater att förverkliga sina socialistiska utopier även på andra håll. Deras primitiva socialism är en form av manipulation för att bedra och förtrycka människor och komma över andras tillgångar.

Även i det samtida samhället har man beklagligen skaffat sig en armé av nyttiga idioter, som saknar grundläggande kunskap, andlig insikt och förmåga att tänka logiskt och självständigt. Den verklighetsfrånvända dogmen ”allas lika värde” är ett annat modernt marxistiskt inspirerat påhitt som möjliggör för psykopater att härja fritt.

Lenin, Trotskij, Stalin och Mao Zedong är fruktansvärda exempel som uppvisar tydliga psykopatiska drag under denna ideologiska täckmantel, men psykopatin är inte knuten till en enskild ideologi utan har av allt att döma präglat exempelvis många klanledare för de ökända bankdynastierna Rothschild, Morgan och Rockefeller. Tidningsmagnaten Robert Maxwell (egentligen Jan Ludvig Hoch, 1923–1991) är ett annat exempel på en person med narcissistiska egocentriska drag och som inte brydde sig om någon i sin omgivning, men med en otrolig förmåga att manipulera och förföra folk. På typiskt psykopatiskt manér agerade han ”känsloterrorist”.

Psykopaterna känner till normerna, inklusive lagarna, men om dessa står i vägen för hans vilja, överträds de lika lätt som om de inte fanns. Psykopaten spelar alltid teater för att nå sina mål. Att dupera och manipulera förorsakar omgivningen stor skada, vilket psykopaten är helt medveten om, och road av. Detta framkallar aldrig någon skam, aldrig ånger och aldrig dåligt samvete.

En liten grupp psykopater kan utgöra stor fara. Dessa kan roa sig med att ständigt sätta skräck i andra med affektiva utbrott av ursinne, som övergår i rå misshandel. Inte ens då är dessa affekter förankrade i äkta ilska. De har perversa lustar. De är notoriska återfallsförbrytare. Att hysa känslor för andra är för dem helt omöjligt.

Psykopater tar alla chanser att låta andra betala för sig själva. Parasiterandet sker i såväl liten som stor skala, allt efter möjligheterna vid varje givet tillfälle. Psykopater är de mest durkdrivna, hänsynslösa och förslagna opportunister, som tar alla chanser att sko sig på andra och på vilket sätt som helst. Det saknar betydelse om det är offrets ”sista krona som ryker” och om offret får betalningsanmärkning, blir vräkt eller vad som helst. Psykopater bryr sig inte om konsekvenser, normer och lagar. De är beräknande med ett behov av att vinna varje strid som uppstår. Alla människor är ett slags fiender som skall kontrolleras och utnyttjas.

De bygger inte sin karriär på kompetens utan på manipulation, dupering och hot och de använder andras arbeten som om det vore deras egna. Psykopaten vill alltid ha något av andra, oavsett om den har rätt till det eller inte. Hos psykopaten kommer ett slag som en blixt från en klar himmel, men det är inte impulsivt, det är en beräknad handling. Det handlar om medvetenheten om att ett sådant slag träffar säkrare och hårdare just för att det kommer oväntat.

Eventuella förpliktelser bortser psykopater från, därför att förpliktelser innebär att ge något av sig själv till andra. Det är skälet till att psykopater alltid är ansvarslösa. De ser bara sina egna behov, precis som väldigt små barn. Allt som inte leder till det egna tillfredsställandet saknar betydelse.

I alla dispyter med en psykopat förnekar denne att den har någon som helst skuld till den uppkomna situationen. Alla psykopater begår brott, men få straffas. Psykopaten vill dupera och manipulera offret eller skrämma det från vettet, för att mäta sina krafter mot offrets och för att vinna kampen. Mänskligt lidande betyder ingenting för psykopaten, bara idéerna är något värda. Deras idéer konfronteras dock aldrig med verkligheten. Psykopater uppvisar lågt moraliskt beteende även i det lilla, betalar inte igen lån, fuskar etcetera.

De tar ofta åt sig äran för vad andra skapat och knycker idéer utan att redovisa varifrån de kommer. De är otacksamma och utnyttjar andra för sina egna syften. De ”kliver över lik”. De är duktiga på att svänga sig med fina ord. De är motsägelsefulla. Deras teorier är ofta ett sammelsurium av motsägelsefulla påståenden. Marxismen är i många olika avseenden ett praktexempel på det sistnämnda.

Deras teorier gäller aldrig dem själva. Exempelvis det ideologiska slagordet om proletariatets diktatur, där alla solidariskt skall dela på allt, gäller inte ledarna. De kan unna sig vilket lyxliv som helst. I Kampuchea betraktade röda khmererna alla högutbildade som en fara för samhället, och sköt dem som man lyckades fånga. Khmerernas ledare var högutbildade, men själva var de ingen fara för samhället.

De tar sig rätten att spela gud. En psykopat kan tortera ihjäl andra, utan att känna vare sig skuld eller medkänsla. Ett av de allra värsta exemplen på en psykopat är utan tvekan Mao Zedong. När Mao var 24 år, skrev han: “Det finns givetvis andra människor i världen, men de är bara till för mig”.

Om Mao kan man säga: som människa var han ynklig, men som monster var han storartad. Lenin, Trotskij, Mao, frimurarledaren Albert Pike var medlemmar i ett ondskans brödraskap, där vanliga människors enda berättigande ligger i att de kan tjäna psykopatens syften.

Dessa människor, som av olika skäl hamnat i maktposition, utgör en i och för sig liten minoritet, men genom sin förmåga att dupera, charma och skrämma människor, har de tillskansat sig inflytande som inte på något sätt avspeglar folkmajoritetens vilja. De utgör i själva verket demokratins dödgrävare.

Problemet förvärras av att alltför många normala människor är för fega för att säga ifrån. Alltför få i Sverige vågar stå upp för sanningen på bekostnad av sin popularitet. De flesta upprepar vindflöjelmässigt de rätta åsikterna som en trollformel. Sedan finns det en liten skara personer som aktivt vågar gå mot strömmen, men de är alltför få.

Vi vägleds av brottslingar, som är utstuderade psykopater. I deras egen officiella propaganda är de samtidigt andligen högt utvecklade och goda människor som vill bli ännu godare.

Dissidenterna, de oliktänkande, har förmågan att se samband och genomskåda de psykiskt störda makthavarnas orealistiska utopier och lögner. De som djupare och mer ingående beskriver verkligheten utsätts ofta samtidigt för smutskastning, hot och repressalier för att de försöker tala sanning. I dagens värld hyllas endast de som ljuger. För psykopaten är sanningssägare alltid ett allvarligt hot. De drömmer om att alla med ”felaktiga” åsikter inte ska få komma till tals eller i varje fall marginaliseras på olika sätt.

Den svenske filosofen Lars Adelskogh har betonat: ”Folkets okunnighet är de styrandes styrka”. Ju mindre kunskap vi besitter om psykopatin och dess uttryck inom olika sammanhang i samhället, desto större är deras makt. Det omvända gäller samtidigt – ju mer kunskap om ämnet folket har, desto mindre blir deras makt.

Texten är baserad på ett utdrag från Jüri Linas kommande bok – ”Psykopaternas herravälde”

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/kultur/vikingen-som-upptackte-amerika/

Kultur

Vikingen som upptäckte Amerika

I stora delar av världen kopplas den europeiska upptäckten av Amerika fortfarande ihop med den italienske sjöfararen Christofer Columbus. Faktum är dock, som är mer känt i Norden, att europeiska upptäcktsresande satte sina fötter på den nya världens stränder mer än ett halvt årtusende tidigare. Leif Eriksson var pionjären från Grönland som ledde expeditionerna över Atlanten till dagens Kanada - det nordmännen kallade Vinland.

publicerad 17 juli 2025

– av Markus Andersson

Målning: Hans Dahl (1849-1937)

Leif Eriksson landstiger i Amerika.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Enligt källorna föddes Leif Eriksson omkring år 970 på Island som son till Erik Röde – en norsk upptäckare som bland annat grundade den första nordiska bosättningen på Grönland. Under Leifs barndom och uppväxt var stora delar av världen fortfarande mystisk och outforskad men enligt Grönlänningasagan ska islänningen Bjarni Herlofsson redan 986 ha råkat ut för dimma och kommit ur kurs när han skulle segla från Island till sin far på Grönland. Enligt legenden siktade han tre okända länder som han kallade Helluland, Markland och Vinland – vilka långt senare identifierats som delar av östra Kanada. Han gick dock aldrig iland utan fortsatte istället sin färd mot Grönland, där han ska ha berättat om sina upptäckter.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 8 juni 2024.

Enligt sagan ska samme Bjarni 15 år senare ha sålt sitt skepp till just Leif Eriksson, som satte ut med 35 män för att söka efter det land islänningen beskrivit. Eriksson följde den beskrivna rutten och nådde slutligen Nordamerika – men först sannolikt den ö som idag kallas Baffin Island – eller Labradors norra delar.

Eriksson fortsatte utforskandet av den nya kontinenten och satte upp vinterläger i ett mildare klimat, samtidigt som han skickade ut sina män att utforska omgivningarna. Enligt legenderna upptäckte man att där växte vinrankor och druvor – varpå platsen passande nog också fick heta Vinland. På platsen byggde också Eriksson och hans besättning en mindre bosättning, Leifsbudir, som senare kom att nyttjas av andra nordbor som följde i hans spår.

Själv återvände Eriksson till Grönland efter övervintringen – enligt källorna med en last bestående av bland annat timmer och vindruvor. På vägen hem passade han dessutom på att rädda en skeppsbruten isländsk besättning – något som kan ha varit skälet till att han också fick smeknamnet ”Leif den lyckosamme”.

Staty över Leif Eriksson i Minnesota. Foto: Mulad

Eriksson återvände aldrig till den nyupptäckta kontinenten utan dog som hövding på Grönland mellan 1018 och 1025. Hans upptäckter blev dock mycket betydelsefulla och andra nordbor valde snart att söka upp de landområden han och hans besättning beskrivit. Leif Erikssons bror Torvald ska exempelvis senare ha seglat till det nyupptäckta landet, men snart hamnat i konflikt och dräpts av vad man vid tiden benämnde som ”skrälingar” – alltså indianer eller inuiter. Enligt Erik Rödes saga seglade också Torfinn Karlsämne tillsammans med 160 män och kvinnor, boskap och förnödenheter och satte upp läger vid just Leifsbudir och försökte där bygga upp ett samhälle. Efter olyckor och konflikter (interna såväl som med urinvånarna) övergavs dock slutligen planerna på en permanent nordisk bosättning i Nordamerika.

Hur mycket sanning det ligger i sagorna är idag svårt att säga med säkerhet. Det står dock definitivt klart att nordbor mellan år 990 och 1050 faktiskt bosatt sig i Nordamerika. Vid L’Anse aux Meadows, i de norra delarna av kanadensiska Newfoundland, upptäcktes redan på 1960-talet rester efter en vikingabosättning där bland annat minst åtta husgrunder, verktyg, metallrester, synålar och rester av en smedja påträffades. Det kunde också bedömas att bosättningen använts endast ett par år innan den övergivits – vilket också stämmer väl överens med de nordiska sagorna.

Rekonstruktion av vikingabosättning i L’Anse aux Meadows. Foto: Dylan Kereluk/CC BY 2.0

När fransmännen koloniserade Nordamerika på 1600-talet fick de höra en indianlegend där det berättades att det långt bort i norr funnits ett kungarike där blonda män satt på stora rikedomar av guld och pälsverk – men att det var nästan garanterat dödsdömt att försöka ta sig dit. Det har åtminstone lyfts fram hypoteser om att berättelserna haft sitt upphov i verkliga möten med nordmän hundratals år tidigare.

Även om Leif Eriksson och de nordiska upptäcktsresandena kanske inte orsakade någon långsiktig större förändring för den nordamerikanska kontinenten, har de definitivt bidragit till vår förståelse för världens utforskning. Vikingarnas upptäckaranda och sjöfartskunskaper var exceptionella och deras resor utvidgade världsbilden i Europa långt före renässansens upptäcktsresor.

Leif Erikssons upptäckt av Amerika. Målning: Christian Krohg (1893)

Dagen för Leif Erikssons landstigning i den nya världen, 9 oktober, firas idag i delar av USA med Leif Eriksson-dagen, som en hyllning till vikingarnas bedrift och de nordiska bidragen till världens historia. Firandet är heller inte bara ett erkännande av Erikssons prestationer utan också av utbytet och mötet mellan två världar.

Även om det fortfarande finns många obesvarade frågor om Erikssons tid i Vinland har hans arv på många sätt levt kvar. Intresset för vikingarnas resor och deras kultur har blivit ett område för såväl akademisk forskning som populär fascination över Leif Erikssons upptäckaranda, som drev honom och hans besättning hela vägen över Atlantens stormiga hav till platser där inga européer tidigare satt sina fötter.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

lördag 19 juli 2025

Isac Boman

Tipsa oss!

Följ NyD!

Morgondagens dagstidning!

Kontakta oss

Utgivare

N

Morgondagens Dagstidning

Nyheter

Övrigt

Mer

Nyhetsbrev

Ladda ner NyD:s mobilapp

Följ NyD på sociala medier!

© 2012-2025 Nya Dagbladet

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

lördag 19 juli 2025

Den nationella frågan och kriget mot Polen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

Miraklet i Frälsarens land

Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

”De kunde döda vem som helst”

Massivt stöd hos folket

Varningen till Väst

Fagersta – Historien om stålets stad

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

Det dagliga livet

Staden utvecklas

”Eldarna ska aldrig slockna”

Så fungerar psykopater

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

Vilka egenskaper kännetecknar en psykopat?

Psykopater i samhället och politiken

Vikingen som upptäckte Amerika

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

Tipsa oss!

Följ NyD!

Morgondagens dagstidning!

Kontakta oss

Utgivare

N

Morgondagens Dagstidning

Nyheter

Övrigt

Mer

Nyhetsbrev

Ladda ner NyD:s mobilapp

Följ NyD på sociala medier!

© 2012-2025 Nya Dagbladet

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!