Annons:

40 år med AIDS

Författaren Ingemar Ljungqvist blickar på Världsaidsdagen tillbaka på det dödliga HIV-virusets historia och märkliga uppkomst för 40 år sedan.

Publicerad december 1, 2018

Det är nu nästan exakt 40 år sedan som den första patienten med en besvärlig immunbristinfektion dök upp på en mottagning i New York i december 1978. Det skulle efter något år visa sig att det var patient nummer ett i en världspandemi av AIDS. Beteckningen ”aids” kom man överens om först 1981. Andra enstaka anekdoter om tidiga möjliga fall hade ingen epidemi i sitt släptåg. Idag har fler än 60 miljoner människor smittats och fler än 25 miljoner avlidit av sjukdomen.

I den bok jag publicerade 1992, Aids Tabu (Ursprung, utveckling, behandling), redovisades de fakta som krävdes för att förklara viruset HIV och därmed sjukdomens uppkomst. Detta med över 200 referenser som underlag. För övrigt ledde boken till att jag senare fick godkänt på en 10–poängs kurs i biologisk tillämpning 1994 på Göteborgs Universitet och till en Doctor of ScienceOpen International University of Complementary Medicine i Colombo, Sri Lanka 1999. Boken finns fortfarande att låna via fjärrlån på biblioteken, men en mycket bra nutida recension finns tillgänglig här.

I sammanfattning: att utreda hur sjukdomen uppstod var ett detektivarbete. Min slutsats då var att viruset, mest sannolikt, togs fram i ett biovapenlaboratorium i Fort Detrick, åren 1976-1978 och injicerades i samband med testningen av ett nytt vaccin. Då, 1992, tog jag inte ens upp frågan om huruvida detta var ett medvetet försök till massdöd eller om det rörde sig om ett olycksfall i arbetet.

De främsta indikationerna till slutsatsen om att det skulle rört sig om ett människotillverkat virus var:

Annons:
  • Motivet. Amerikansk militär hade upprepade gånger tillkännagett sina ambitioner: ”Inom de närmaste 5-10 åren skulle det troligen vara möjligt att framställa en ny infektiös mikroorganism”. (Utdrag ur budgetäskandena i representanthuset i USA 1969 där militären framställde sina önskemål.)
  • Epidemins upptakt: den startade i New York där egenskaperna hos de första patienterna helt sammanföll med de frivilliga HS män som ställde upp som frivilliga för att testa ett hepatit B vaccin. Detsamma upprepades med ett halvårs mellanrum också i Los Angeles och San Francisco. Starten skedde december 1979.

 

Den afrikanska epidemin startade först 1981. De två länder som rapporterade fall det året var Sydafrika (vit HS-man) och Uganda. Däremot spreds hela tiden vilseledande uppgifter om Afrika som ett aids-inferno. Uppgifterna om debutår är de som respektive nationella hälsobyråer kommit fram till. Här har exempelvis länder i Europa angett följande år; Danmark 1980, Spanien, Schweiz och Frankrike alla 1981 och Sverige 1983. Om således exempelvis en svensk läkare eller forskare påstår att det hela uppstod i Afrika, så är detta mest ett utslag av en annan åkomma – rasism.

  • Virusets släktskap. HIV var för mänskligheten ett nytt virus med lentiegenskaper. Sådana var kända tidigare bara hos fyra djurarter. Visna hos får, CAEV hos getter, EIAV hos hästar och Bovint visna-virus hos kor. Inget av dessa virus kunde dock ensamt stå som upphov till HIV. Däremot skulle de försök som utfördes i stor skala, under åren 1972-78 på rekombinerade virus där gensegment från två eller flera virus fogades samman kunna vara en mycket trolig källa till HIV.

 

De ledande forskargrupperna i USA lanserade istället ett mycket avlägset virus i släktskapet som föregångare till HIV. Ett apvirus som härbärgerades av den gröna markattan.

  • Desinformation. Inom aidsforskningen skedde upprepade gånger rena försöken till forskningsfusk och desinformation. Dessa hade oftast sitt upphov i den amerikanske virologen Robert Gallos skriverier och uttalande. När de underkastas granskning avslöjar de istället att Gallo manövrerade för att dölja sanningen. För den som avslöjat dessa falsarier står det emellertid klart att Gallo och hans överordnade på detta sätt försökte dölja en mycket bister sanning.

 

Efter bokens utgivning har det tillkommit en del nya forskningsrön och vittnesmål som ytterligare förstärker min slutgiltiga teori: att viruset verkligen var framtaget i ett laboratorium – men jag kan nu också kan slå fast att detta gjordes medvetet som ett led i att finna nya biologiska vapen som åtminstone tillfälligt kunde hejda en okontrollerad befolkningstillväxt och då speciellt i tredje världens länder.

Leonard Horowitz

Tilläggen utgörs av den bok, Emerging Viruses, Aids & Ebola, Nature, Accident or Genocide, som skrevs av Leonard Horowitz och utgavs 1996. Förutom att ta upp samma fakta som i Aids Tabu har författaren med utomordentlig dokumentation klarlagt hur de olika företagen försåg såväl Fort Detrick som Robert Gallo med nödvändigt material och där betalaren var den amerikanska militären. Horowitz hade också följt pengarnas spår.

Sue Arrigo

I en mycket välskriven dokumentation har den avhoppade CIA-agenten Sue Arrigo bland annat redogjort för sina möten i Vita Huset där militären redogjorde för sina ”framgångar” att åstadkomma nya livshotande sjukdomar. Bland annat visade de upp huden från en avliden afrikansk aids-patient. Sök på Sue ArrigoWhite TV.

Markattan ersattes av schimpansen

1999 övergav forskningsetablissemanget helt plötsligt grönapeteorin, för att ersätta markatteviruset med ett virus från en schimpans. Bakom publikationen stod främst Beatrice Hahn men också Robert Gallo. Detta virus var onekligen mycket snarlikt HIV.

Men man glömde frågeställningen hur schimpansen kontrakterat viruset ifråga. Man nöjde sig i publikationen i Nature med att i sammanfattningen slå fast att apan ifråga var fångad som unge i Uganda. Vad man inte tog upp lika tydligt var att schimpansen hade ett långt förflutet som försöksdjur och hade dött av hög ålder. Men viktigare var att schimpansen, som hette Marilyn, efter sin död hade blivit placerad i en frysbox på just Fort Detrick. Vad vi fann i det finstilta var att just det experimentvaccin som använts vid hepatit-B försöken först hade testats på just ett antal schimpanser. Att forskningssamfundet inte först försökte söka efter virusets ursprung just där Marilyn förvarats efter sin död, utan med nästintill automatik slog fast, att hon smittats i sin barndom är helt klart en ovetenskaplig inställning.

Peter Duesberg

Men det fanns också en utbredd diskussion inte minst bland aktivister om huruvida HIV var en laboratorieprodukt eller inte. Här gällde det att tillämpa en helt annan taktik eftersom etablerade forskare som Robert Gallo inte längre var trovärdiga. Strategin gick ut på att låta en av Gallo närstående virolog Peter Duesberg stort slå upp teorin att HIV och Aids inte hade något större samband. Förvisso hade Duesberg i sina texter pekat på några av de mekanismer inom sjukdomsförloppet som man dittills inom forskningen inte helt kunnat förklara, exempelvis den extremt långa tiden mellan smittotillfälle och tills kroppen börjar producera antikroppar mot HIV, den så kallade serokonversionen. Han åberopade också Kochs postulat, dvs att en patogen mikroorganism måste kunna framkalla sjukdom i varje varelse den infekterar. Det sistnämnda gäller inte för HIV (dock med vissa undantag; får, häst och schimpans) – och inte heller för många virus. De är tämligen artspecifika när det gäller smittsamhet. Inte desto mindre lyckades Duesberg få många anhängare bland speciellt lekmän – och därmed slutade dessa rikta uppmärksamheten mot ett av de allra största brott som riktats mot mänskligheten. Jag träffade personligen Duesberg vid en alternativ aidskonferens. Mina farhågor gentemot honom stärktes vid det mötet. Exempelvis ställde jag testfrågan till honom om han också uteslöt Visna-viruset som orsaken till fårens Maedi-Visna sjukdom. Hans svar blev ja, Alltså slog det mig att han förklarar den sjukdomens orsak med fårens promiskuösa leverne gärna uppiffat med intagande av allehanda droger som poppers etc. samma ”förklaring” han hade uttryckt för Aids uppkomst.

Hela Duesbergs uppförande under konferensen var förvirrande. Men detta var förmodligen avsikten – att skapa förvirring i en vetenskaplig frågeställning.

Diskussion och debatt

Frågeställningen om HIV var en laboratorieprodukt medvetet framställd för att hejda befolkningsökningen är för de flesta en alldeles för oerhörd frågeställning. Man vill gärna förneka den möjligheten. Men det finns också en annan dimension. Då, när boken var färsk, var det relativt enkelt att nå ut via media. De flesta lokala nyhetstidningar som tillfrågades lämnade gärna stort utrymme. Till och med Sveriges Television gjorde ett stort inslag i sitt nyhetsprogram – flera radioprogram gjorde detsamma. Men efter millennieskiftet har debatt- och diskussionsklimatet allvarligt försämrats. Nu gäller detsamma överlag för lokala tidningar, som för de stora tidningarna när boken kom ut. Dagens Nyheters Karin Bojs var exempelvis på plats vid min premiärföreläsning 1992, men bestämdes sig för att inte skriva någonting. Däremot skrev exempelvis göteborgska Arbetet rättframma referat.

Jämte mig och i den grupp SARA som vi bildade 1990 deltog också filmaren Roy Andersson, som under arbetet med sin kortfilm Någonting har hänt djupdök i aids ursprung. Hans slutord sedan hans debattartikel ”Vetenskapsmannen och vår tid” också refuserats i DN 1989 (artikeln publicerade jag som chefredaktör för 2000-Talets Vetenskap 10 år senare) blev:

Om vi inte får en debatt om ursprunget till vår tids farsot nu, så kanske nästa virus som lämnar laboratoriet smittar luftburet. Inför den möjligheten kan vi bara be att det inte smittar när vi skrattar tillsammans

 

Ingemar Ljungqvist, författare, skribent, lärare

Fakta Världsaidsdagen

Den 1 december, är en dag ägnad åt kampen mot sjukdomen aids. Den firas internationellt.

Dagen instiftades 1988 av folkhälsoministrar från olika länder, vid en internationell konferens om aidsprevention. Den har sedan dess årligen uppmärksammats av olika regeringar och organisationer.

Den officiella webbplatsen är worldaidsday.org.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ny utgåva av ”1984” ges ut – går inte att läsa

Publicerad today 10:48
– av Redaktionen
"George Orwells 1984 - en dystopisk skildring av totalitär övervakning och sanningsmanipulation.

En oläslig utgåva av George Orwells "1984" har getts ut av Dawit-Isaak biblioteket i Malmö. Tanken är att boken ska väcka tankar kring censur under "Banned Books Week".

Böcker har alltid förbjudits eller censurerats för allmänheten på något vis, och det är en företeelse som sker idag i många länder. Även om man idag vanligtvis inte bränner böcker på bål så kan böcker i viss mån begränsas genom att delar av dem censureras, att vissa skolor väljer att inte ta in boken eller så kan försäljningen helt enkelt förbjudas.

Banned Books Week går av stapeln nu mellan 6–12 oktober och i år är temat "Censorship Is So 1984". Just George Orwells böcker har ofta hamnat i fokus för censuren, särskilt den dystopiska samhällsromanen "1984". Därför har nu Dawit-Isaak biblioteket i Malmö, som är med och koordinerar Banned Books Week Sverige, valt att ge ut en specialutgåva av boken. Boken går dock inte att läsa, utan den är inbunden på båda sidor och går inte att öppna.

Det är för att väcka den känslan hur absurt det är när rätten till att läsa det man vill försvinner, säger bibliotekschef Jasmina Dizdarevic Cordero till skattefinansierade SR.

Annons:

Banned Books Week Coalition är ett globalt nätverk med organisationer som syftar till att sprida kunskap om förbjuden litteratur världen över. Banned Books Week Sverige startade 2023, men i exempelvis USA har evenemanget pågått sedan 1982.

Boken har tryckts i 20 exemplar, ett av de kommer att ställas ut under veckan på Brooklyn Public Library i New York City. Malmöbor kommer även att kunna ta del av den vid Dawit-Isaak biblioteket. Under veckan går det även att ta del av en utställning av böcker som är eller varit förbjudna någonstans i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Bond 26”: Färska uppgifter och Amazons blunder

Publicerad oktober 6, 2025
– av Jan Sundstedt
'Bond 26' James Bond
Bondgemenskapen får hålla sig till tåls ytterligare ett par år vad gäller "Bond 26".

James Bond-franchisen är på väg mot en ny era med "Bond 26", och intresset och förväntningarna är givetvis skyhöga. Med Denis Villeneuve bekräftad som regissör och Amazon MGM Studios vid rodret finns både spännande fakta och heta rykten att grotta ner sig i.

Här är det senaste om filmen – inklusive Amazons märkliga censurering av Bond med vapen.

Denis Villeneuve är som tidigare rapporterat låst som regissör för "Bond 26". Enligt uppgifter har han emellertid inte rätt till så kallad "final cut" – vilket ger Amazon sista ordet om filmens utformning.

Produktionen är enligt rykten en fullständig reboot, fristående från Daniel Craigs era och senaste filmen No Time to Die. Fokus lär ligga på en yngre James Bond, möjligtvis i hans tidiga karriär i Royal Navy innan han rekryteras till MI6.

Annons:

Manusförfattaren Steven Knight (Peaky Blinders, Rogue Heroes) är bekräftat ombord men huruvida Knight påbörjat ett utkast har inte gått att bekräfta. Många fans hoppas att Villeneuves samarbete med Knight ska resultera i en karaktärsdriven historia som respekterar Bonds arv.

Denis Villeneuve. Foto: Gage Skidmore from Peoria, AZ, United States of America, CC BY-SA 2.0

Vem får rollen?

Det kanske allra viktigaste – sökandet efter vem som tar på sig det berömda axelhölstret – har enligt parterna inte heller påbörjats.

Envisa rykten samt luddiga uttalanden gör gällande att man önskar en okänd brittisk manlig skådespelare i 30-årsåldern, samt att man insinuerat att det skulle kunna bli en icke-vit aktör – något som dock går stick i stäv med den litterära förlagan från skaparen Ian Fleming.

Namn som Tom Holland, Jacob Elordi och Harris Dickinson har nämnts, men källor betonar att Villeneuve och teamet föredrar en okänd skådespelare för att ge en fräsch känsla. Aaron Taylor-Johnson och Jack Lowden dyker också upp i diskussioner, men ingen är bekräftad.

Det senaste ryktet påstår att den australiske Jacob Elordi fångat Amazons intresse. Om Elordi vinner rollen blir det andra gången efter George Lazenby som en skådespelare med australisk härkomst får rollen.

Premiär 2028?

Inspelningen sägs vara planerad till 2027 med eventuell premiär 2028. Detta skulle i sådant fall göra gapet mellan två Bond-filmer till det längsta i seriens historia – något som gjort många fans närmast förargade.

Även om Denis Villeneuve för närvarande är upptagen med Dune: Part Three börjar hans vision för "Bond 26" sakta att ta form. Enligt insiders siktar han på en mörkare, mer jordnära Bond, med en ton som påminner om hans tidigare verk.

Många fans är dock inte pigga på ännu en film med en grubblande 007, då den tonen kan sägas ha genomsyrat mycket av Daniel Craig-epoken. Många önskar en återgång till just lekfullheten från Connerys och Moores dagar.

Pistolerna som försvann

Den gångna veckan väckte dessutom en oväntad händelse stor uppståndelse inom Bond-gemenskapen, då Amazon plötsligt censurerade bort vapnen från sina Bond-affischer på sin Prime Video-tjänst.

Fansen blev ursinniga och kallade draget "woke" och respektlöst mot franchisens historia. Efter massiv kritik på sociala medier, inte minst på X, ska företaget ha backat från beslutet.

Incidenten har väckt oro för hur Amazon ska hantera "Bond 26". Många undrar om Amazon kommer att anpassa Bond för en modern publik, och hur det i så fall påverkar Denis Villeneuves vision.

Med Denis Villeneuve vid rodret och en tydlig ambition att förnya Bond finns mycket att se fram emot, men också många frågor. Hur kommer hans realistiska stil att balanseras med franchisens ikoniska charm?

Och kan Amazon återvinna fansens förtroende efter affischfiaskot?

För tillfället är "Bond 26" ett projekt i startgroparna, men med en regissör av Villeneuves kaliber och en reboot i sikte är förväntningarna skyhöga – precis som oron för vad Amazon har i kikaren.

63 år av Bond-magi

Som avslutning är det värt att nämna att det i dagarna är exakt 63 år sedan världspremiären av Dr. No den 5 oktober 1962 i London – starten på en saga som fångat hjärtan över generationer.

Med Sean Connery i smoking, en martini i handen och en glimt i ögat föddes en ikon som fortfarande får oss att drömma om äventyr, charm och en värld där gott alltid segrar.

Nu, med "Bond 26" på horisonten, är det svårt att inte känna en pirrande värme inför vad som väntar – en ny Bond, men med samma tidlösa själ. Skål för 007, då som nu!

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Youtuber satsar på egna företag – annonsintäkterna oförutsägbara

Uppdaterad oktober 6, 2025, Publicerad oktober 5, 2025
– av Redaktionen
Jimmy Donaldson, känd som MrBeast, har världens största Youtube-kanal med 442 miljoner prenumeranter.

Alltfler Youtube-profiler minskar beroendet av annonsintäkter och varumärkessamarbeten och bygger istället upp egna affärsimperier. Orsaken är att intäkterna från annonser är oförutsägbara och kan försvinna över natten när plattformen ändrar sina policyer.

Youtube har utvecklats till en gigantisk plattform som bidragit med över 55 miljarder dollar till USA:s BNP och skapat mer än 490 000 heltidsjobb. Men trots plattformens framgång har många av de mest framgångsrika innehållsskaparna insett att det är riskabelt att enbart förlita sig på annonsintäkter, skriver Techcrunch.

Många av de största kanalerna har nu förvandlats till vertikalt integrerade medieföretag med produktlinjer, fysiska butiker och konsumentvarumärken som kan överleva algoritmförändringar. I flera fall växer dessa sidoverksamheter snabbare än själva Youtube-kanalerna.

MrBeast leder utvecklingen

Jimmy Donaldson, känd som MrBeast med 442 miljoner prenumeranter, är plattformens mest aggressiva entreprenör. Hans chokladvarumärke Feastables genererade omkring 250 miljoner dollar i intäkter 2024 med över 20 miljoner dollar i vinst – betydligt mer lönsamt än hans Youtube-innehåll som förlorade cirka 80 miljoner dollar samma år. Den första produkten sålde över en miljon enheter och genererade mer än 10 miljoner dollar inom 72 timmar.

Annons:

Donaldson driver också matvarumärket Lunchly, leksaksserien MrBeast Lab, hamburgerkonceptet MrBeast Burger och analysplattformen Viewstats. Nu planerar han att etablera ett eget mobilnätverk.

Kaffe och energidryck som guldgruva

Emma Chamberlain, med över 12 miljoner prenumeranter, lanserade sitt kaffemärke Chamberlain Coffee 2019. År 2023 nådde varumärket cirka 20 miljoner dollar i intäkter och i januari öppnade den första fysiska butiken. Intäkterna förväntas växa med över 50 procent 2025 och nå mer än 33 miljoner dollar.

Logan Paul skapade tillsammans med KSI energidrycken Prime som passerade 1,2 miljarder dollar i försäljning 2023. Dock har försäljningen minskat kraftigt, särskilt i Storbritannien där intäkterna sjönk med cirka 70 procent mellan 2023 och 2024.

Barnpublik och skönhetsprodukter

Ryan's World, med 13-årige Ryan Kaji som värd, har expanderat sitt varumärke genom leksaker och kläder som rapporterades ha genererat över 250 miljoner dollar i intäkter 2020.

Inom skönhetsindustrin har Michelle Phan grundat prenumerationstjänsten Ipsy och sminkvarumärket EM Cosmetics, medan Huda Kattan byggt Huda Beauty som omsätter hundratals miljoner dollar årligen. Andra kända sminkvarumärken från Youtube-influerare inkluderar Jeffree Star Cosmetics och Tati Beauty, vilket visar att skönhetsbranschen fortsatt är ett attraktivt område för innehållsskapare som vill bygga egna affärsimperier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nick Boström och kampen att övervinna döden

Teknokratins framfart

Trots sitt betydande inflytande är det få som känner till hans namn. Svenske Nick Boström är professorn och transhumanisten som bland annat inspirerat profiler som Bill Gates och Elon Musk.

Publicerad oktober 4, 2025
– av Isac Boman
Nick Boström på TED-talks 2015.

Artikeln publicerades ursprungligen den 3 maj 2022.


Svenske Nick Boström är den relativt dolda profilen som tillhör toppskiktet bland transhumanistiska filosofer. Han använder sig ofta inte av konkreta förutsägelser utan förlitar sig på diverse sannolikhetsteorier där han vidare finner insikter och möjligheter. Boström har sedan 1990-talet varit uttalad transhumanist då han gick med i en rörelse med utopisk syn gällande den accelererande teknologin, som man redan då visste drastiskt skulle förändra den sociala, ekonomiska och biologiska vetenskapen. Hur människan kommer att gå in i ”singulariteten” var något Boström och hans vänner inom rörelsen gärna diskuterade. 

Som enda barn växte Nick Boström, född Niklas Boström, upp i Helsingborg. Det svenska skolsystemet föll aldrig Boström riktigt i smaken och han pinade sig igenom grundskolan. I tonåren kom den drömmande och filosoferande unge Boström över några verk författade av Friedrich Nietzsche och Arthur Schopenhauer och började samla på sig liknande texter och böcker som han ofta läste i en närliggande skog inte alltför långt från sitt barndomshem. Boström har även sagt att det var här han själv började utveckla sina egna tankar kring livet och fann inspiration till att skriva poesi och filosofi, och att det också var här han bestämde sig för att han hade slösat bort alldeles för mycket tid i sitt liv.

Boströms nyfikenhet och intresse för de djupare frågorna i livet, och hur man skulle kunna leva så handlingskraftigt som möjligt, ökade i takt med att han grävde djupare inom konst, litteratur och vetenskap. Boström tjatade på sina föräldrar att få avsluta sitt sista gymnasieår genom hemstudier, vilket de till slut accepterade och tillsammans med skolan ordnade de en läroplan med särskilda prov för sin son. Boströms val av hemstudier resulterade i att han avverkade hela året, alltså två gymnasieterminer, under loppet av endast tio veckor. 

Annons:

Några år senare, som doktorand i Stockholm, studerade Boström den analytiske filosofen W.V Quines arbete om det svåra förhållandet mellan språk och verklighet. Under denna tid hade Boströms intresse mer och mer förflyttats från psykologi till matematik, och vidare till teoretisk fysisk. Internet började växa fram och Boström insåg att filosofin han tidigare blivit inspirerad av började bli föråldrad, vilket resulterade i att han 1995 skrev en dikt som var en avskedsbeskrivning till sitt tidigare jag.

Vad Boström då inte visste var att det fanns ett växande antal människor runt om i världen som delade samma tankar kring den omvälvande förändring internet medförde. Boström gjorde sig känd inom tillhörande kretsar och bekantade sig med många likasinnade i diskussionsgrupper online administrerad av en organisation i Kalifornien, som gick under namnet Extropy Institute. Termen extropi myntades 1967 och används för ”att beskriva livets förmåga att vända spridningen av entropi över tid och rum”. Extropianism beskrivs som en frihetlig stam av transhumanism som försöker styra mänsklig evolution i hopp om att eliminera sjukdom, lidande och död. Extropianerna förespråkade utveckling av artificiell superintelligens för att uppnå dessa mål, och de föreställde sig att mänskligheten skulle kolonisera universum.

1996 fortsatte Boström sina studier vid London School of Economics samtidigt som han blev alltmer aktiv inom Extropy-forumet. Ett år senare grundade han sin första egna organisation, World Transhumanist Association, och började med detta föra ut transhumanistiska värderingar och gav bland annat intervjuer till den brittiska statskanalen BBC. Gränsen mellan Boströms akademiska arbete och aktivism började suddas ut. 

AI, futurism och döden

Nick Boström talar mer än gärna om ämnet ”superintelligens” och lyfter ofta vilka konsekvenser äkta artificiell intelligens kan få. Boström menar att AI kan utgöra faror som överstiger alla tidigare hot från teknik, inklusive kärnvapen, samt att mänskligheten riskerar att utrota sig själv om utvecklingen inte noggrant hanteras och övervakas. Centralt i dessa orostankar är att AI under kort tid kan gå om och överskrida människans intellektuella potential om den når förmågan att kunna utveckla och förbättra sig själv. Boström liknar i dessa framtidsutsikter människor med gorillor; båda primater där den ena arten dominerar planeten, medan den andra får hålla sig långt ute på sin kant.

"Innan utsikten till en underrättelseexplosion är vi människor som små barn som leker med en bomb. Vi har liten aning om när detonationen kommer att inträffa, men om vi håller enheten mot örat kan vi höra ett svagt tickande ljud.”, skriver han.

Några av de kända namn som säger sig ha blivit inspirerade av Boströms arbete är bland andra entreprenören Elon Musk och globalisten Bill Gates. Även futuristen och miljonären James Martin stödjer Nick Boströms organisation Future of Humanity Institute ekonomiskt. Institutet har en filosofisk grund och bland stipendium som delas ut hittar man studier om ett ”mörkt eldscenario” - en kosmisk händelse som skulle kunna inträffa under vissa högenergiförhållanden som skulle mutera vardaglig materia till mörk materia, som vidare skulle kunna radera det mesta av det vi kallar universum. Här har även ämnen som en intergalaktisk maskinintelligens, stödd av ett stort antal sonder, en mer etisk framtid än ett kosmiskt imperium som innefattar miljontals digitala hjärnor.

Kampen för att övervinna döden har varit ett genomgående ämne i Boströms hundratals artiklar han släppt genom åren. 2008 skrev Boström en essä som en uppmaning till handling från en framtida utopi.

”Döden är inte en utan en masslönnmördare. Ta sikte på orsakerna till tidig död - infektion, våld, undernäring, hjärtinfarkt, cancer. Vänd din största pistol mot åldrandet och skjut. Du måste ta vara på de biokemiska processerna i din kropp för att övervinna sjukdom och åldrande. Med tiden kommer du att upptäcka sätt att flytta ditt sinne till mer hållbara medier,” skriver Boström i sin text.

Boström hävdar själv att framtiden kan studeras med samma noggrannhet som det förflutna, även om slutsatserna kommer att skilja sig markant. Som en liknelse menar han att det exempelvis kan vara svårt att säga var en resenär befinner sig om en timme, men efter fem timmar kan man vara någorlunda säker på att resenären förhoppningsvis nått sin destination. På samma sätt menar Boström att den långsiktiga framtiden för mänskligheten är relativ lätt att förutse, men det är svårare att kalkylera exakt när de stora tekniska genombrotten på riktigt kommer att slå igenom.

Foto: Future of Humanity Institute/CC BY-SA 4.0

Nick Boström är professor vid Oxford University och grundare av Future of Humanity Institute. Han har en bakgrund inom filosofi, teoretisk fysik, beräkningsneurovetenskap, logik och artificiell intelligens. Hans bok "Superintelligens: De tänkande maskinernas tidsålder" är en av New York Times bästsäljare.

Boström har listats på Foreign Policys topp 100 ”Globala tänkare” två gånger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.