Ofta klagar man på att sjukvårdens skattefinansierade arbetstid är ytterst bristfällig. Tydligen är det dock inte värre än att ett 60-tal anställda vid Falu lasarett kan bedriva klimataktivism mitt på dagen.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Att sjukvården har ont om tid hör vi ofta. Men inte värre än att ett 60-tal läkare och sköterskor nyligen tog sig tid att ställa upp framför Falu lasarett som stöd för biträdande smittskyddsläkaren Gustav Backlund.
De lär visserligen ha gjort det under lunchtid. Men de måste ju äta ändå, och det tog rimligen värdefull tid från deras arbete.
Med fotografering och intervjuer stod de nog en kvart framför entrén. Inräknat att ta sig dit och åter med uppställning och prat tog det säkert totalt en halvtimme.
Denna manifestation tog därför 30 timmars arbetstid mitt på dagen. Vad hände medan de var borta? Hade de reserver som ryckte in? Kom patienter i kläm?
Om detta hör vi inget. Tvärtom sympatiserar media med deras aktion och uppsåt. Det gällde ju att ”rädda planeten”. Den hotas nämligen enligt Backlund av global uppvärmning från människans förbränning av kolhaltiga bränslen.
Som protest mot det ockuperade han med aktivistgruppen Extinction Rebellion vid Volvos utställningshall i Stockholm. Han greps, åtalades och fälldes för olaga intrång enligt gällande lag.
Nu utreder Region Dalarna om han kan fortsätta som biträdande smittskyddsläkare. Det är myndighetsutövning och svårt att förena med lagbrott och politisk aktivism.
Det har nu vuxit från en personlig fråga för Gustav Backlund till en principiell fråga för Sveriges sjukvård. Är den läkare eller sköterska som står framför oss politisk aktivist med civil olydnad (= lagbrott) på sitt program?
Tege Tornvall
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Trots löften om banbrytande klimatlösningar har schweiziska koldioxidjätten Climeworks anläggning på Island inte bara fångat in långt mindre än utlovat – den har dessutom släppt ut mer koldioxid än den tagit upp.
Kritiker menar att hela verksamheten är djupt bedräglig och ett av många exempel på bluffprojekt som skapas i syfte att profitera på den påstådda klimatkrisen.
Climeworks, ett schweiziskt företag som marknadsför sig självt som pionjär inom direktupptag av koldioxid (DAC), har misslyckats med att uppnå sina mål på Island trots stora investeringar och medial uppmärksamhet.
Enligt data från verifieringsbolaget Puro.Earth och företagets egna årsredovisningar har Climeworks sedan 2021 endast fångat cirka 2 400 ton CO₂ på Island – långt under det utlovade kapacitetstaket på 12 000 ton. Dessutom har företagets egna utsläpp från verksamheten överträffat infångningen: Bara under 2023 släppte Climeworks ut 1 700 ton CO₂, alltså betydligt mer än det samlade upptaget.
Climeworks första anläggning, Orca, presenterades 2021 med en kapacitet på 4 000 ton CO₂ per år. I verkligheten har den aldrig nått ens hälften av det målet. Den större anläggningen Mammoth, som skulle kunna fånga 36 000 ton årligen, har efter tio månaders drift endast lyckats samla in 105 ton.
Enligt vd:n, Jan Wurzbacher, kräver Mammoth 5 000–6 000 kWh per infångad ton CO₂ – en process som beskrivs som extremt ineffektiv. För att kompensera Islands totala utsläpp (12,4 miljoner ton 2024) skulle 72 terawattimmar energi behövas – fyra gånger landets årliga elproduktion.
Professor: ”En bluff”
Climeworks isländska dotterbolag har ett negativt eget kapital på 3,6 miljarder isländska kronor (30 miljoner dollar) och är helt beroende av finansiering från moderbolaget. Värdet på Orca-maskinen har dessutom skrivits ned med 1,4 miljoner dollar på grund av underprestation.
Oaktat detta har företaget sålt framtida koldioxidkrediter motsvarande en tredjedel av Mammoths planerade kapacitet de kommande 25 åren – trots att över 21 000 privatabonnenter, som betalat i förskott, riskerar att få vänta i decennier på sina certifikat.
Mark Z. Jacobson, miljöprofessor vid Stanford University, kallar hela DAC-industrin för en stor bluff- och bedrägeriverksamhet.
– Direktinfångning är en bluff, koldioxidinfångning är en bluff, blå vätgas är en bluff och elektrobränslen är en bluff. Det här är alla blufftekniker som inte gör något för vare sig klimatet eller luftföroreningarna.
”Halvmagisk teknik”
Michael de Podesta, en brittisk pensionär som betalat 135 000 isländska kronor för 2,2 ton CO₂-infångning, uttrycker liknande farhågor i sin blogg och efter att ha kollat upp företaget mer noggrant bedömer han att han sannolikt blivit lurad.
”Det här har alla kännetecken på en bluff. Det råder ingen tvekan om att många högt betalda personer reser världen runt för att sälja sina tjänster till storföretag – med löften om att ta bort koldioxidkrediter i framtiden. De använder en halvmagisk teknik som inte fungerar så bra som utlovat (bättre känd som Orca), men som sägs fungera perfekt i en större version (Mammoth)”.
”Jag uppmanas att övertyga mina vänner att gå med i projektet. Svaren är få och fyllda av PR-snack. Climeworks verksamhet ser ut som en bluff och låter som en. Men är det en bluff? Jag vet inte. Jag tror att det skulle kunna fungera, men företagets svar är så ogenomskinliga att det är svårt att säga”, fortsätter han.
Först 2027 vet han säkert om Climeworks faktiskt fångat in de 2,2 ton koldioxid som han betalat för.
Mångmiljonbelopp från USA
Noterbart är också att bolaget har fått eller blivit lovade omkring 800 miljoner dollar i offentliga bidrag, inklusive 625 miljoner dollar från USA:s energidepartement och 5 miljoner dollar från Schweiz. Trots detta ligger kostnaden per infångad ton CO₂ kvar på 1 000 dollar – tio gånger högre än det ursprungliga målet.
På grund av misslyckandena med DAC har Climeworks nu istället börjat satsa på ”förstärkt vittring”, en mycket kontroversiell metod där krossad sten binds med CO₂. Forskare anser dock att detta är ett tecken på desperation för att uppfylla redan sålda krediter.
Sammanfattningsvis pekar kritiker på att Climeworks verksamhet sedan starten varit präglad av överdrivna löften, tekniska brister och ekonomisk oansvarighet. Trots att företaget rankats som ett av världens främsta gröna tech-bolag av Time Magazine, beskrivs dess bidrag till klimatarbetet som marginellt i bästa fall – och i sämsta fall som direkt kontraproduktivt och skadligt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Maj 2025 går till historien som den kallaste på två decennier i Stockholm, med rekordkyla och frost som än en gång utmanar bilden av en global uppvärmning. SMHI rapporterar om rekordkyla men hoppas på en varmare juni
Maj månad har präglats av extrem kyla över stora delar av Sverige, där Stockholm noterade den kallaste majmånaden på 20 år med en genomsnittstemperatur på bara 7,2 °C.
Detta slår det tidigare rekordet från 2005, då genomsnittet var 7,8 °C. Den 10 maj uppmättes -1,3 °C i Stockholm, den kallaste majnatten sedan 2005.
I norra och västra Sverige utfärdade SMHI snövarningar för områden som nordvästra Dalarna, västra Hälsingland, sydvästra Jämtland och Dalafjällen, där det föll mellan 5 och 15 cm snö under sena majdagar.
I skidorter som Vemdalen och Sälen rapporterades besvärligt väglag till följd av snön, vilket skapade problem trots att vintersäsongen borde vara över.
5 grader i mitten av maj, det är fan klimatnödläge!!!
En arktisk luftmassa driven av en förskjuten jetström ligger enligt SMHI bakom det extrema vädret.
Den kalla majmånaden står i skarp kontrast till den ofta upprepade bilden om global uppvärmning, som hävdar att temperaturerna ständigt stiger.
Medan klimatforskare pekar på att extrema väderhändelser – inklusive kalla perioder – kan vara en del av klimatförändringar, ifrågasätter många om den ensidiga fokuseringen på uppvärmning verkligen stämmer.
I sociala medier har diskussionen blossat upp, där flera röster ironiserar över att Sverige verkar ha ”glömts bort” i den globala uppvärmningens tidevarv.
SMHI:s prognos för juni inger visst hopp om en behaglig försommar med förväntade temperaturer på 15–17 °C i Stockholm, i linje med mer normala värden, men efter en majmånad präglad av frost och snö är det tydligt att vädret kan bjuda på överraskningar – en påminnelse om att klimatdebatten är mer komplex än vad som ofta framställs.
För 20 år sen så sa ”Klimatexperterna” att vi inte skulle ha någon snö 2025..
Nu är det snart Juni, och det ska snöa i södra Sverige!
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari kommer kommunerna inte att kunna ta ut "hur höga avgifter som helst" från mark- och fastighetsägare.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En ny utredning föreslår att fastighetsägare kan bli skyldiga att finansiera kommuners ”klimatanpassningsåtgärder”, med kostnader som kan uppgå till hundratusentals kronor.
Förslaget, som överlämnats till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), ger kommuner rätt att exempelvis bygga översvämningsskydd för att skydda ”angelägenheter av allmänt intresse” – och sedan ta ut avgifter från fastighetsägare som anses dra nytta av åtgärden.
Utredaren Johan Hjalmarsson framhåller själv att begreppet ”allmänt intresse” är medvetet brett och luddigt formulerat.
– Det kan vara byggnader som kommunhus och skolor, men behöver inte vara det. Det kommer att behöva finnas en kommunal koppling, men det behöver inte vara en kommunal anläggning, säger han till statstelevisionen.
För att avgiften ska gälla måste dock en ”betydande risk” för skada vid en specifik naturhändelse existera, och denna risk måste elimineras genom åtgärden. En fastighetsägares totala avgift får inte överstiga 10 procent av fastighetens marknadsvärde.
”Kan inte ta ut hur höga avgifter som helst”
Liberalernas klimat- och miljöminister, Romina Pourmokhtari, hävdar i sin tur att förslaget handlar om att hantera den påstådda klimatkrisens direkta konsekvenser:
– På samma sätt som vi har stor respekt och stark vilja att försvara äganderätten i Sverige, följer med äganderätten inte bara friheter utan också skyldigheter. Det här är ett exempel på konsekvenserna av klimatförändringarna som är reella. Inte i framtiden utan idag, och det måste man ha med sig, bedyrar hon.
Hon lovar vidare att kommunerna ”inte kan ta ut hur höga avgifter som helst”.
– Huruvida regeringen kommer att genomföra det här eller inte är ingenting vi kan berätta idag, fortsätter hon och beskriver förslagen som ”intressanta”.
Alla kuststräckor kan inte skyddas
Utredningen föreslår också att staten tar ansvar för att skydda vissa kuststräckor mot översvämningar genom fysiska skydd, och Hjalmarsson medger att man här kommer att tvingas prioritera och välja vad som ska skyddas och vilka samhällen som ska lämnas vind för våg.
– Men det handlar inte om att det här är någonting som förändras över en natt utan det är ju kostnader som kommer att kunna spridas ut under en lång rad år.
Han hävdar att behovet är brådskande och att han ”mött många kommuner som ser behov av att få besked från staten nu”.
Maxtemperaturer på äldreboenden
Utredningen lyfter även behovet av att införa maxtemperaturer i lokaler för särskilt utsatta grupper, som äldre.
– Redan i dag är värmeböljor ett stort problem för äldre i vårt samhälle. Så jag tycker att det är väldigt viktigt att de här frågorna kommer upp i ljuset och att man diskuterar vad vi kan göra, säger Pourmokhtari.
För kommuner kan detta innebära krav på att installera luftkonditionering i äldreboenden.
– Om krav är vägen framåt är det något regeringen kommer behöva titta på. Men insatser kommer krävas, och det görs för lite idag, tillägger ministern.
Utredarens betänkande kommer nu att beredas i Regeringskansliet och skickas ut på remiss enligt gängse rutiner.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Till skillnad från de flesta andra svenska etablissemangspolitiker är SD-ledaren Jimmie Åkesson mycket skeptisk till den klimatalarmistiska retorik som dominerar – och vill att EU ska bromsa sina klimatsatsningar.
Åkesson tror inte att ”klimathotet” i verkligheten är så allvarligt som det ofta utmålas av politiker och i massmedia, och han köper heller inte argumentet att vi måste skynda oss och göra allt vi kan innan det är för sent.
– Jag delar inte uppfattningen att det är så bråttom, säger han till tabloiden Aftonbladet. Istället vill han lägga mer resurser på den militära upprustningen.
– Jag är absolut ingen expert, men alla jag pratar med som på riktigt har satt sig in i vad IPCC:s olika rapporter och scenarier säger, så finns det ingen som helst anledning att ha panik eller klimatångest, eller någonting sådant överhuvudtaget.
Istället för snabba och ogenomtänkta åtgärder som kan få mycket negativa konsekvenser för samhället i stort, argumenterar Sverigedemokraternas partiledare för att vi bör satsa på en långsiktig omställning och elektrifiering.
Att Åkesson avviker från det etablerade narrativet vad gäller klimatfrågan har som väntat inte fallit i god jord hos alla.
Klimatprofessor: ”Väldigt bråttom”
Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet och representerade fram till 2023 Sverige i FN:s klimatpanel IPCC – ett organ som bland annat har till uppgift att sammanställa och presentera forskning kopplad till påstådda klimatförändringar, global uppvärmning och dess konsekvenser.
Klimatprofessorn rasar mot Åkessons utspel och hävdar med bestämdhet att dennes uppfattning går emot IPCC:s rapporter – och till skillnad från SD-ledaren betonar Rummukainen att det är ”väldigt bråttom” att stoppa klimatförändringarna.
– Ja, det är det. Det finns givetvis olika möjligheter för utvecklingen framåt beroende på det vi gör. Det finns möjligheter att begränsa klimatförändringen mellan 1,5 och 2 grader. Om vi inte tar klimatfrågan på allvar så kommer vi hamna på högre siffror.
– Enligt IPCC spelar alla utsläpp roll. Vi ser redan, och påverkas av, effekter av klimatförändringen. Det handlar om stigande temperatur, ökad havsnivå och mer extremer som kraftigare värmeböljor och kraftigare regn. Effekterna ökar snabbt med utsläppen, fortsätter han.
”Går i Putin ledband”
Även Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén upprörs över Jimmie Åkessons kommentarer och menar att han ”fått hela klimatfrågan om bakfoten”.
Helldén gör också upprepade försök att koppla ihop SD-ledaren med Ryssland och Vladimir Putin – detta eftersom rysk gas- och oljeexport påstås gynnas om EU inte storsatsar på ”grön” energi.
– Det skulle stärka de stater som vi nu försöker rusta oss emot. Den politiken han driver är ju verkligen att gå i Putins ledband. Han måste jubla över det som sägs.
– Rysslands enorma export av gas och olja är högre än de bistånd Europa ger till Ukraina. Om EU skulle bromsa klimatarbetet kan Ryssland fortsätta exporten. Det blir Putin som vinner på det, upprepar han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
