MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 13 juni 2025

fredag 13 juni 2025

Insändarsidan


”Vems krig är det som pågår i Ukraina?”

Kriget i Ukraina

Striden i Ukraina är egentligen ett krig mellan Ryssland och USA. De allra främsta förlorarna i konflikten är EU:s befolkning och, framför allt, Ukrainas. Är det verkligen värt att fortsätta offra så många liv för detta krigs skull? Det frågar sig Josef Csiba.

publicerad 10 november 2022
Zelenskyj Stoltenberg
Ukarinas president Volodymyr Zelenskyj träffar Natos generalsekreterare Jens Stolteberg i december 2021.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Innan vi får ett svar måste vi först ställa frågan om vem som vinner mest på det pågående kriget i Ukraina och svaret är naturligtvis USA. USA har vid flera tillfällen deklarerat att syftet med kriget i Ukraina är att försvaga Ryssland militärt och ekonomiskt samt att i andra hand även dra in sina allierade inom Nato i kriget.

Förlorare i konflikten är självklart vi, alla vanliga medborgare inom EU, men också och inte minst det ukrainska folket. Då kan man också fråga sig vem har det största intresset med att kriget ska fortsätta så länge som möjligt, för till synes finns det ingen idag som ens vill nämna en fredlig lösning på konflikten, förutom kanske påven Franciscus och Viktor Orbán i Ungern. USA tjänar miljarder med dollar genom att sälja vapen till Ukraina och till sina allierade inom Nato men också genom att sälja naturgas till EU för ett femfaldigt högre pris än det ryska.

EU-byråkraterna i Bryssel har inte heller något större intresse för en snabb lösning på konflikten. Det är främst för att kunna hålla priserna på el och bränsle så höga som möjligt för att senare vid genomförandet av sina vansinniga idéer om omställning till grön energi lättare ska kunna motivera de enormt höga priserna på all energi som en följd av sina drömliknande idéer om billiga och förnybara energikällor, som hitintills ingen har sett något exempel på.

Eliten och den militära makten i Ukraina är för närvarande inte heller intresserade av fredsförhandlingar med Ryssland, för då skulle de genast förlora allt ekonomiskt stöd från EU och USA, vilket uppgår till hisnande summor. EU har lovat Ukraina ett månatligt stöd med 1,5 miljarder euro av våra skattepengar, vilket också tyder på att EU inte heller räknar med ett snabbt slut på konflikten. Utan detta stöd kan Ukraina helt enkelt inte klara sig ekonomiskt och militärt, knappt till början av nästa arbetsdag.

Nu vill jag inte säga att det inte var Ryssland som startade kriget i Ukraina, men hade Ryssland något val? Nära 20 procent av ukrainska befolkningen är etniska ryssar. Nästan hälften av Ukrainas befolkning använder ryska som första språk. Alla minoriteter i Ukraina men framförallt ryssar har länge upplevt en enorm diskriminering från den regerande maktens sida och enligt vissa källor har redan cirka tolvtusen etniska ryssar blivit massakrerade före kriget.

Ukraina har ansökt om medlemskap i EU och Nato, vilket i praktiken innebär att Nato skulle ha kunnat placera ut sina strategiska kärnvapen ända inpå gränsen till Ryssland, vilket Ryssland nog har svårt att acceptera. Men om vi leker med tanken och vänder på saken, hur skulle USA reagera ifall Kina skulle placera ut sina kärnvapen till exempel i Mexiko eller i Kanada, nära gränsen till USA? Har svårt att tänka mig att USA skulle se på en sådan utveckling utan någon som helst reaktion. Varför är det då så svårt att acceptera att Ryssland gör det? Det är bara några frågor som jag inte förväntar mig något svar på, men en sak kan vi ändå vara alldeles säkra på: Den dagen då kriget i Ukraina tar slut, för hitintills har alla krig slutat på ett eller annat sätt, kommer Europas ekonomi ligga på en nivå som för cirka tvåhundra år sedan vid industrirevolutionens början på 1800-talet.

Nästan alla länder i Europa med några få undantag som till exempel Ungern står på krigshetsarnas sida. Fortsätter att skicka ännu fler och mer avancerade vapen till Ukraina. Är det verkligen värt för dessa krigshetsare och för ukrainska politiker att för några politiska idéers skull utplåna en hel generation unga män och offra hundratusentals oskyldiga civilas liv i ett krig som Ukraina aldrig kan vinna? Ett krig som egentligen är mellan USA och Ryssland, eller ett broderskrig om man vill kalla det så. Det ger inte heller något giltigt skäl till EU-byråkraterna i Bryssel att på ett så aktivt och oansvarigt sätt stödja ena parten av krigsförarna.

Ett gott råd skulle jag ändå ge till dessa Brysselbyråkrater, vilket jag förstås vet att de ändå inte kommer att lyssna på; sluta skicka mer vapen till Ukraina och börja fredsförhandla!

 

Josef Csiba

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hockeylegendaren Ovechkin tillagd på ukrainsk ”dödslista”

Kriget i Ukraina

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
Alexander Ovechkin är en uttalad anhängare av Rysslands president Vladimir Putin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ryske hockeylegendaren Alexander Ovechkin, som nyligen blev den främste målskytten i NHL:s historia, har lagts till på Ukrainas ökända ”fiendelista” på webbplatsen Mirotvorets (Fredsskaparen).

Mirotvorets är en databas som publicerar personuppgifter om individer som påstås hota Ukrainas säkerhet, men har av människorättsgrupper fördömts och beskrivits som en ”dödslista”, då flera personer som listats där kort efter har lönnmördats eller avlidit under oklara omständigheter.

Enligt Mirotvorets har Washington Capitals-stjärnan Ovechkin inkluderats för att han påstås ha arbetat med att försöka ”rentvå Rysslands rykte” inför omvärlden genom sitt deltagande i internationella idrottsevenemang, samt för att ha rättfärdigat ”aggressionen mot Ukraina inför en utländsk publik”.

Den 39-årige forwarden anklagas även för att ha ”avsiktligt överträtt” Ukrainas gräns, vilket sannolikt syftar på hans semester på Krimhalvön 2015 – ett år efter att regionen genom en folkomröstning röstade för att återförenas med Ryssland.

– Det är nu lättare att hitta personer som inte finns med i Mirotvorets-databasen, så det finns egentligen inget att diskutera, kommenterade Kremls talesman Dmitrij Peskov det hela.

Grundade ”Putin Team”

Den ryska parlamentsledamoten och OS-guldmedaljören i skridsko från 2006, Svetlana Zhurova, uttryckte i nyhetskanalen VseProSport förvåning över att Ovechkins namn lades till först nu.

– Det är märkligt att de inte lade till Ovechkin i Mirotvorets tidigare. Alex startade Putin Team (en rörelse till stöd för Vladimir Putins kandidatur i presidentvalet 2018), och bara det borde ha räckt för att han skulle hamna på listan.

Zhurova tillade att hon inte tror att listningen får några större konsekvenser för Ovechkin:

– Han kommer inte att möta några begränsningar i vardagen eller problem med att resa in i USA – där han spelar för NHL-laget Washington Capitals.

Kopplas till flera lönnmord

I april gjorde Ovechkin sitt 895:e mål i NHL:s grundserie och passerade därmed Wayne Gretzkys tidigare rekord på 894 mål. Sedan dess har han utökat målskörden ytterligare, och står nu på totalt 897 mål.

Ovechkins kontrakt med Washington Capitals gäller till sommaren 2026. Tidigare i år har han nämnt att han överväger att återvända till ryska Dynamo Moskva – klubben där hans professionella karriär en gång tog sin början.

Webbplatsen Mirotvorets har av kritiker beskrivits som en ”dödslista”, då flera personer som förekommit där senare har mördats. Yulia Gorbunova, seniorforskare vid Human Rights Watch, varnar för att listan utgör en konkret livsfara för de personer som finns med på den. I april 2015 publicerade webbplatsen  exempelvis hemadresserna till den ukrainske författaren Oles Buzina och den tidigare parlamentsledamoten Oleg Kalasjnikov – bara dagar innan båda dödades i separata attentat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainas ex-premiärminister: USA har gett klartecken för att avsätta Zelenskyj

Kriget i Ukraina

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
Ukrainas tidigare premiärminister tror att Zelenskyj kommer att "tvingas bort" om han inte själv avgår.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ukrainas tidigare premiärminister Mykola Azarov är övertygad om att president Volodymyr Zelenskyj snart kommer att avgå och lämna landet, och uppger att makthavarna i Washington redan har gett klartecken för att avsätta den ukrainske ledaren.

I ett inlägg på Telegram, den 9 juni, skrev Azarov att beslutet att avsätta Zelenskyj ”redan har fattats i USA” och att Washington gett ”klartecken” för processen. Han tillade att även om Zelenskyj har visst stöd i Europa, är det osannolikt att det kommer att påverka utgången och ”knappast hjälpa” honom.

Azarov, som var premiärminister under den störtade presidenten Viktor Janukovytj, hävdar att Zelenskyj kommer att avgå med hänvisning till att hans femåriga mandat löpte ut i maj 2024. I ett sådant scenario skulle talmannen Ruslan Stefanchuk enligt Azarov träda in som tillförordnad president och börja forma ”ett nytt politiskt landskap” i Ukraina.

Jag tror inte att Zelenskyj kommer att stanna i Ukraina efter detta”, sa Azarov. ”Han kommer att begära skydd, troligen från specialstyrkor, men de kommer inte att göra sådana uppoffringar för honom. Alternativen för hans framtid kan variera”, tillade han.

”Processen att avsätta Zelenskyj har inletts”

Redan veckan före sitt senaste uttalande gjorde Azarov en liknande förutsägelse, där han påstod att USA har ”avskrivit” Zelenskyj och inlett en flerstegsprocess för att avlägsna honom. Som exempel nämnde han gripandet av Leonid Mindich – beskriven som en finansiell medarbetare till både Zelenskyj och presidentens stabschef Andrej Yermak – vilket Azarov betraktar som ett tecken på en pågående maktförskjutning.

Han betonade att gripandet inte genomfördes av riksåklagarens kontor, utan av Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå och den specialiserade antikorruptionsåklagarmyndigheten – institutioner som han beskrev som ”skapade av USA, bemannade av USA och endast rapporterande till amerikanerna”.

Detta är en allvarlig signal om att processen att avsätta Zelenskyj har inletts”, skrev Azarov. Han antydde också att om presidenten inte avgår frivilligt, kommer han att bli ”tvingad bort”. Vidare påstod han att amerikanska revisorer nyligen anlänt till Kiev för att granska hur amerikanska skattepengar använts – ett initiativ som han tillskrev instruktioner från Vita huset.

Eventuellt hinder för fredsavtal

Skeptiker menar att Azarovs uttalanden bör ses i ljuset av hans politiska bakgrund, som tidigare premiärminister under den störtade presidenten Janukovytj, och pekar på att ex-premiärministern länge varit en högljudd kritiker av Zelenskyj, och vid upprepade tillfällen krävt just att denne ska avsättas.

Zelenskyjs mandatperiod löpte formellt ut den 20 maj 2024, men presidentval har inte kunnat hållas på grund av det undantagstillstånd som råder i Ukraina. Moskva hävdar därför att Zelenskyj saknar legitimitet som landets ledare.

Trots detta har den ryska regeringen uppgett att man är öppen för förhandlingar med den nuvarande administrationen i Kiev. Samtidigt har man varnat för att Zelenskyjs status kan utgöra ett hinder för att underteckna ett bindande fredsavtal, eftersom dokument som godkänts av en president med ifrågasatt legitimitet kan komma att ogiltigförklaras av en efterträdare.

Nikolaj Azarov (född 17 december 1947) var premiärminister i Ukraina mellan 2010 och 2014, under president Viktor Janukovytj. Han var tidigare finansminister och en av grundarna av det proryska Regionernas parti. Azarov avgick i januari 2014 i samband med de Väststödda Euromajdan-protesterna och lämnade kort därefter landet.

Sedan dess lever han i exil i Ryssland och är efterlyst i Ukraina, misstänkt för maktmissbruk. Han har sedan dess återkommande uttalat sig kritiskt mot Zelenskyj och den nuvarande ukrainska regeringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Ryska framsteg på östfronten – Ukraina pressas av nya offensiver och nattliga angrepp

Kriget i Ukraina

  • Ryska styrkor fortsätter att avancera på flera håll längs den ukrainska fronten. Under helgen har rapporter om territoriella vinster i nordost och möjliga genombrott i Dnipropetrovsk-regionen skapat oro i Kiev.
  • Samtidigt har Ryssland genomfört ett av krigets mest omfattande missil- och drönarangrepp mot ukrainska mål, medan västvärldens ovilja att leverera ytterligare luftförsvarssystem försvårar Ukrainas situation.
  • Diskussioner om kvinnlig mobilisering och växande personalbrist förstärker bilden av ett pressat ukrainskt försvar.
uppdaterad 10 juni 2025 publicerad 9 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Omfattande ryska drönar- och missilattacker mot flera Ukrainska städer har under helgen skördat omfattande skadegörelse samt civila offer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera källor, både ryska och västliga, bekräftar att ryska trupper under de senaste veckorna har avancerat in i Sumy-regionen och tagit kontroll över flera byar nära gränsen.

Framryckningen bedöms vara begränsad men betydelsefull, med fronten förskjuten upp till sju kilometer på vissa platser.

Ryska styrkor har, baserat på uppgifterna, därmed skapat en buffertzon intill rysk mark. Detta överensstämmer med tidigare ryska mål om att säkra gränsområden mot ukrainska artillerianfall.

Ukrainska förband har inlett motanfall i området, men hittills utan att återta förlorade byar. Striderna fortsätter och det råder osäkerhet om Rysslands nästa steg – särskilt med tanke på att staden Sumy nu ligger inom räckhåll för ryskt artilleri och drönare.

Dnipropetrovsk – en ny region i krigets centrum

Parallellt med framryckningen i norr cirkulerar rapporter om att ryska förband på södra fronten har korsat gränsen in i Dnipropetrovsk-regionen.

Om dessa uppgifter bekräftas innebär det att ännu en administrativ region nu hamnat inom den aktiva krigszonen – en utveckling som både har operativ och symbolisk betydelse.

Flera militärbloggare pekar ut byar och mindre samhällen som står under rysk kontroll eller är hårt beskjutna. Ukrainas försvarsledning har dock inte bekräftat någon förlust av territorium i Dnipropetrovsk, men tonläget har skärpts och nya mobiliseringsinitiativ diskuteras i parlamentet.

Ett ryskt fotfäste här skulle kunna påverka ukrainsk logistik och försvarsförmåga i södra Ukraina.

Massivt flygangrepp – Ukrainas luftvärn pressas

Natten till söndagen genomförde Ryssland ett av krigets hittills största koordinerade flygangrepp mot mål över hela Ukraina. Enligt ukrainska uppgifter avfyrades över 450 drönare och ett 40-tal kryssningsmissiler mot militära och industriella mål.

Luftvärnet uppges ha skjutit ner majoriteten av dessa, men flera träffar rapporteras ändå i bland annat Kiev, Kharkiv, Dnipro och Lviv. Minst fem civila ska ha dödats i attackerna.

Ryska källor beskriver angreppet som ett svar på ukrainska långdistansanfall mot oljeraffinaderier och mål i Belgorod och Kursk. Ukrainska bedömare ser attacken som en del av Rysslands strategi att gradvis slå ut kritisk infrastruktur och demoralisera civilbefolkningen.

Den ökade användningen av långdistansvapen och iranska Shahed-drönare har gjort det allt svårare för Ukraina att skydda sina viktigaste anläggningar.

Trots upprepade vädjanden från president Zelenskyj har USA ännu inte godkänt nya leveranser av avancerade luftvärnssystem som Patriot. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för ytterligare hjälp, men även där är lagren begränsade.

Bristen på modernt luftvärn gör Ukraina fortsatt sårbart för storskaliga ryska angrepp, och risken ökar att Ryssland ytterligare kan förskjuta maktbalansen till sin fördel under sommaren.

Ryktesspridning kring kvinnlig mobilisering

I takt med ökade förluster och växande personalbrist har spekulationer om en förestående mobilisering av kvinnor tagit fart.

Enligt obekräftade uppgifter från ukrainska och ryska källor förbereder sig den ukrainska försvarsledningen för att i större skala kalla in kvinnor till aktiv tjänst.

Inga officiella beslut har dock fattats, och myndigheterna i Kiev har inte kommenterat uppgifterna.

Redan idag finns juridisk möjlighet för kvinnor inom vissa yrkesgrupper – som sjukvård och kommunikation – att kallas in, men detta har hittills tillämpats i begränsad omfattning.

En breddning av mobiliseringen till att omfatta kvinnor skulle markera ett nytt skede i kriget och ytterligare understryka den akuta personalbrist som rapporterats från flera frontavsnitt.

Strategiska konsekvenser

De senaste dygnen har ytterligare fördjupat Ukrainas strategiska utmaningar. Ryska trupper rycker fram både i norr och i söder, samtidigt som Kievs möjlighet att försvara sig från luften försvåras av västvärldens försiktighet.

Den eventuella övergången till Dnipropetrovsk-regionen markerar ett nytt geografiskt skede i kriget, och det storskaliga flygangreppet i helgen visar att Ryssland fortsatt har initiativet på flera fronter.

Hur länge Ukraina kan stå emot den ryska offensiven under rådande förutsättningar återstår att se. Det militära läget är fortsatt osäkert, och mycket talar för att sommaren kan bli avgörande för krigets fortsatta utveckling.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Zelenskyj gav Putin anledning att bomba Ukraina sönder och samman

Kriget i Ukraina

publicerad 9 juni 2025
– av Redaktionen
Bilder från ukrainska drönarattacker mot ryska flygbaser och delar av landets kärnvapenbombarflyg.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump har uttryckt stark kritik mot Ukrainas senaste drönarattacker mot ryska långdistansbombplan. Enligt Trump har dessa attacker gett Ryssland giltig anledning att slå tillbaka med full kraft och drastiskt ökat risken för upptrappning av konflikten.

I uttalanden till journalister under fredagen kommenterade Trump de ukrainska attackerna mot ryska flygbaser som huserar strategiska bombplan med kärnvapenkapacitet. Han menade att dessa attacker, tillsammans med sabotage mot ryska järnvägar, har gett Moskva skäl att trappa upp sina militära insatser.

”De gav Putin en anledning att gå in och bomba skiten ur dem i natt”, sade Trump. ”Det var något jag inte gillade med det. När jag såg det sa jag: ’Nu kör det igång … nu kommer det att bli ett anfall’.”

Trumps kommentarer kom efter att Ryssland genomfört omfattande missilattacker mot ukrainska mål natten till fredag, som vedergällning mot vad Moskva kallar ”terrorhandlingar” från Kievs sida.

Putins varning i samtal med Trump

Enligt uppgifter diskuterade Rysslands president Vladimir Putin attackerna i ett telefonsamtal med Trump på onsdagen. Putin ska då ha varnat för att Moskvas oundvikliga svar är berättigat.

Det ryska försvarsdepartementet uppgav att fredagsnattens angrepp riktades mot mål kopplade till Ukrainas försvarsindustri, inklusive ”konstruktionsbyråer, företag involverade i produktion och reparation av Ukrainas vapen och militär utrustning, verkstäder för montering av attackdrönare, flygträningscenter samt vapenförråd”.

 

Anklagelser om sabotage mot fredssamtal

Moskva har anklagat Kiev för att trappa upp sina attacker i ett försök att underminera de USA-stödda fredssamtalen. Ryssland har också hävdat att Trump får ”filtrerad” information om konflikten från personer som driver på Washington att stödja Ukraina.

Situationen fortsätter att vara spänd, med risk för ytterligare eskalering om inte diplomatiska lösningar kan nås.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.