Årets valfrågor skiftar kvickt mellan säkerhetspolitik, energipolitik, social rättvisa och välfärdspolitik. Vad sju riksdagspartier glömmer är att klimat- och miljöpolitiken bär på problemformuleringar och svar till flera av vår tids mest aktuella samhällsutmaningar. Lokala som globala.
Säkerhetspolitik är klimatpolitik. Över en miljard klimatflyktingar är ett faktum år 2050. Oroligheter till följd av massmigration och livsmedelsförsörjning kommer utnyttjas av auktoritära länder för att destabilisera vår del av världen. Länder som Belarus och Turkiet använder redan idag flyktingar som vapen i sin säkerhetspolitiska strategi gentemot Europa. Torka och miljöskadlig övergödning kommer allvarligt drabba livsmedelsproduktionen. Detta sker redan, samtidigt som väldigt få på lokal nivå tänker på vår skånska jordbruksmark som kommer vara bördig under lång tid framöver så länge den skyddas. Dessa säkerhetspolitiska oroligheter kan bara dämpas om vi raskt bromsar växthusgasutsläppen för att undvika ytterligare global uppvärmning.
Energipolitik är klimatpolitik. Dagens energipolitik har allt att göra med klimatfrågan, medan klimatfrågan i sig är större än så. Tyvärr får de andra riksdagspartierna det att låta som att klimat och energi är samma sak. Det blir tydligt inte minst i TV-debatterna. Sverige kan minska utsläppen i norra Europa genom att konkurrera ut el från kol och gas med förnybar energi. Det hinner vi göra på bara en mandatperiod – bara om viljan finns. Kärnkraft som tar 16 år att bygga minskar inte utsläppen i tid för att ta oss närmare klimatmålen. Men det gör förnyelsebara kraftslag i samklang med vätgaslagring.
Dagens energipolitik har allt att göra med klimatfrågan, medan klimatfrågan i sig är större än så.
Social rättvisa är klimatpolitik. Vissa höjda röster hävdar att satsningar på klimat och miljö underminerar social rättvisa. Det är ett korkat, och direkt farligt antagande. För utan en fungerande klimat- och miljöpolitik kommer vi aldrig uppnå reell social rättvisa. Och utan social rättvisa kommer vi aldrig kunna genomföra en rättvis grön omställning. Det är därför Sverige måste respektera rättviseaspekten i Parisavtalet och gå före i omställningen till nettonoll utsläpp. Vi har en utsläppsskuld att betala för decennier av ohållbart leverne på bekostnad av fattiga länder och framtida generationer. Men för att Sveriges gröna omställning ska fungera behöver politiken också stötta svenska folket i den mån som behövs. När det exempelvis är höga drivmedelskostnader ska de hushåll som drabbas få den stöttning de behöver.
Välfärdspolitik är klimatpolitik. Den gröna omställningen är nyckeln till Sveriges framtida välfärd. Här ingår allt i vårt gröna folkhem. En väl fungerande välfärd i form av sociala trygghetssystem och en högkvalitativ sjukvård är centralt för att stärka Sveriges motståndskraft mot en intensifierad klimat- och miljökris.
Vi vädjar till väljarna att se detta val i sitt rätta ljus och inse vad alla de stora valfrågorna grundar sig i. Rösta på det parti som ser helheten och lyssnar på forskningen. Vi vädjar särskilt till Sveriges fantastiska studenter. Genom vår moderna historia har det varit just universitetsstudenter som stått på barrikaderna för den framåtsträvande förändring som samhället vill se.
Årets största valfråga är klimatet.
Felicia Olsson, språkrör Gröna Studenter
Sigurður Andersson, språkrör Gröna Studenter
Markus Barnevik Olsson, klimatpolitisk talesperson Gröna Studenter
Ella Berndes, språkrör Gröna Studenter Lund och Malmö
