MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 12 februari 2025

onsdag 12 februari 2025

Sverige får ny regering genom ”Tidöavtalet”

Valet 2022

publicerad 14 oktober 2022
– av Jan Sundstedt
Tidöavtalet innebär att Kristersson och M bildar regering med stöd av SD och Åkesson.

Efter 33 dagars förhandlingar, möten och mangel står det nu klart att Sverige nästa vecka får en ny regering. Strax efter klockan 10 idag presenterade SD, M, KD och L det som döpts till Tidöavtalet, uppkallat efter slottet där lejonparten av regeringsförhandlingarna ägt rum.

Vi har enats om en överenskommelse som vi tycker är bra för Sverige, uttryckte Ulf Kristersson (M) i samband med presskonferensen.

Det som såg ut att kunna bli en långbänk i paritet med 2018 års val blev i förmiddags klart. Det ”blågula” blocket bestående av M, KD och L bildar regeringsunderlag med stöd av SD.

Företrädare för konstellationen höll strax före lunchtid dels en gemensam och dels individuella presskonferenser där avtalet i huvudsak presenterades.

Det kommer att bli en trepartiregering med Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna, kommenterade Moderaternas partiledare och statsministerkandidat Ulf Kristersson.

Förhandlingarna har enligt moderatledaren fokuserat kring sju samarbetsprojekt. Resultatet av förhandlingarna har fått epitetet ”Tidöavtalet”.

Vi har enats om en överenskommelse som vi tycker är bra för Sverige. Sverige har allvarliga problem. Vi har kriminaliteten, invandringen, energipolitiken, vårdköerna, oordningen i skolan och oro för landets ekonomi, säger Ulf Kristersson.

Samarbetsprojekt

Avtalet är på omkring 55 sidor där partierna har enats om sju stora ”samarbetsprojekt”. Dessa är i korthet:
– Tillväxt och hushållsekonomi
– Kriminalitet
– Migration och integration
– Klimat och energi
– Skola
– Hälso- och sjukvård
– Demokrati och kultur

SD vinnare

Regeringen kommer att samarbeta med SD, som dessutom får ett eget samordningskansli med politiska tjänstemän i regeringskansliet.

Vi hade gärna sett en majoritetsregering där vi ingått. Nu när vi inte ingår är det oerhört viktigt för oss att vi får en sakpolitisk överenskommelse, säger Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson under presskonferensen.

Sverigedemokraterna kan i ett initialt skede ses som avtalets stora vinnare. Partiet får ett enormt stort inflytande på den kommande regeringen under Ulf Kristersson.

Sverigedemokraterna har fått igenom en rad skärpningar på företrädesvis migrationsområdet. Begränsade rättigheter i asylprocessen, tillfälliga uppehållstillstånd som standard och kraftigt skärpta krav på medborgarskap var några av skärpningarna som presenterades.

SD har även fått igenom sitt krav på en reviderad tandvårdsreform:

En utredning tillsätts för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras. Utan att det påverkar rätten till tandvård som inte kan anstå ska de ekonomiska särregler som finns för tandvård för asylsökande och vissa personer utan uppehållstillstånd ses över med syfte att tas bort”.

Utöver detta har partiet redan erhållit andre vice talmansposten samt att Björn Söder utsetts till ordförande för den svenska delegationen av OSSE.

Busch markerar mot MP

Vindkraften kommer vara en viktig del av energimixen men det kommer inte att vara basen, yttrade kristdemokraternas partiledare tydligt.

En kommentar som kan ses som en kraftig markering gentemot Miljöpartiet. Under valrörelsen syntes Ebba Busch ofta i klinch med MP, som KD-ledaren anklagade för att ha ”raserat Sveriges möjlighet till trygg energiförsörjning”.

Enligt Ebba Busch Thor avser den kommande regeringen att lägga fokus på utbyggnad av kärnkraften.

Johan Pehrson möjlig skolminister

En annan vinnare kan på sätt och vis anses vara Liberalerna med partiledare Johan Pehrson i spetsen. Han såg först till att hålla partiet kvar i Riksdagen och nu har man efter hårda förhandlingar fått igenom en plats i kommande regering.

Johan Pehrson lovade under presskonferensen bland annat en ny friskolelag som ska förbjuda vinstuttag för alla friskolor som inte presenterar starka resultat.

Många ser liberalernas partiledare som ny skolminister men om detta var Johan Pehrson idag förtegen.

A-kassan

På ekonomiområdet ska det tidigare utlovade bidragstaket införas. A-kassan kommer däremot att behållas på dagens nivå.

Det sistnämnda är något som Ulf Kristersson anser vara en ”entydig och djup förlust för Moderaterna”. Att a-kassan tillsvidare enligt avtalet blir kvar på dagens nivåer är ännu en framgång för SD, som kraftfullt hållit fast vid detta under förhandlingarna.

Klockan 11 på måndag väntas en statsministeromröstning ske i riksdagen. Innan dess ska förslaget bordläggas två gånger.

Om Kristersson röstas igenom i riksdagen ska han avge sin regeringsförklaring vid klockan 9.30 dagen efter. Samma dag klockan 13 sker ett regeringsskifte i Stockholms slott.

I så fall har Sveriges 53:e regering tillträtt, säger talman Andreas Norlén.

Liberalerna kan uteslutas ur EU-grupp efter SD-samarbete

Valet 2022

publicerad 19 oktober 2022
– av Redaktionen
Renew Europe-ledaren Stéphane Séjourné och Karin Karlsbro (L).

Den vänsterliberala EU-gruppen Renew Europe tar inte lätt på att svenska Liberalerna har valt att samarbeta med Sverigedemokraterna. Därför kan EU-parlamentarikern Karin Karlsbro nu komma att kastas ut ur gruppen.

– Ett parti som är medlem i min grupp har skrivit på ett avtal som gör det möjligt för regeringen att regera med stöd från extremhögern, sa den franske politikern Stéphane Séjourné, som leder gruppen, under en pressträff på onsdagen.

Séjourné företräder det franska vänsterliberala partiet En Marche! och var tidigare rådgivare till Frankrikes nuvarande president Emmanuel Macron när denna var finansminister.

Han hävdar att han har viss ”förståelse” för att blockpolitiken i Sverige gjort regeringsbildningen ”speciell” – men att han ändå inte kan acceptera att L regerar med stöd av SD.

– Jag erkänner att de svenska liberalerna blockerade extremhögern från att komma in i regeringen. Men jag beklagar avtalet och riktningen det tar. Det finns alltid andra alternativ: från en proeuropeisk regering till nyval. En regering med extremhögern kan inte ha vår välsignelse, deklarerar Séjourné.

I praktiken innebär ett uteslutningsärende att Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro kastas ut från Renew Europe, och detta kräver att minst två tredjedelar av gruppens 103 medlemmar röstar för en uteslutning.

Karlsbro hävdar själv i Svenska Dagbladet att hon ”har gruppens förtroende” – och detta eftersom hon varit mycket engagerad i frågor som rör hbtq, jämställdhet och rättsstaten.

– Jag känner mig trygg i att Liberalerna står trygga i värderingar om rättstatens principer och mänskliga rättigheter och jag känner ett stort stöd i gruppen där många tycker att jag är en trovärdig liberal, säger Karin Karlsbro.

Senare under dagen förväntas det bli klart om ett uteslutningsärende mot Karlsbro kommer att öppnas eller inte. Det kan också bli tal om andra ”straff” – exempelvis att hon inte får delta på alla Renew Europes aktiviteter och möten.

Oro för nedläggning av myndigheter

Valet 2022

publicerad 18 oktober 2022
– av Sofie Persson
Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten i augusti 2022.

Den nya regeringen har tidigare uttryckt att vissa myndigheter bör läggas ner och trots att det ännu inte är klart vilka myndigheter som försvinner märks det redan nu en tydlig oro hos personalen.

Jag sticker inte under stolen med att det finns en oro bland medarbetare på myndigheten, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

Idag finns det 344 myndigheter under regeringen, en siffra som nästan halverats sedan millennieskiftet. Under valrörelsen har partierna som nu kommer att leda Sverige uttryckt att man vill stänga ner ytterligare myndigheter.

Moderaterna har uttryckt att man vill ha en generell minskning av myndigheter och Liberalerna menar att ”statliga nämnder med få ärenden bör omorganiseras”. Kristdemokraterna vill se en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Vattenmyndigheterna på länsstyrelsenivå samt även Arbetsförmedlingen.

Sverigedemokraterna har i sin tur tryckt på för en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten, men också Diskrimineringsombudsmannen och Statens medieråd, enligt en enkät som Altinget gjorde i augusti i år. Även Delegationen mot segregation (Delmos) har varit ett samtalsämne, men den myndigheten har redan varit under avveckling sedan 2021 och kommer att stängas ner nu i december.

Nu vittnar medarbetare inom flera av de utpekade myndigheterna att det finns en stor oro för framtiden. Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, menar att det finns en stor oro för vad som kommer hända med myndigheten, speciellt med tanke på dess historia.

Jag sticker inte under stolen med att det finns en oro bland medarbetare på myndigheten. Med tanke på vår historia så är det klart att det finns en oro för vad som ska hända med verksamheten, säger Ag till Bonniertidningen DN.

Jämställdhetsmyndigheten skulle läggas ner redan 2018, efter att en riksdagsmajoritet beslutat om det. Däremot räddades myndigheten strax därefter av Januariavtalet.

I det så kallade Tidöavtalet, som den nya regeringen formade, står dock inte någonting om att myndigheter ska slopas, men i avtalet tog man däremot upp att man ska slopa enprocentsmål för internationella bistånd och istället ha en fast summa. I praktiken innebär det mindre pengar, vilket i sin tur också kan påverka anställda.

Självklart finns det en oro. Både vad gäller ens anställning men framför allt vad som ska hända med själva uppdraget vi har som myndighet. I slutändan är det människor som lever i fattigdom och förtryck som skulle drabbas, säger en anonym anställd till tidningen.

Utöver slopade myndigheter vill dock M, KD och SD införa en jaktmyndighet i syfte att avlasta polisen. Både KD och SD vill också införa en myndighet som ansvarar för alla välfärdsbetalningar, i syfte att motverka bidragsbrott. Inget av partierna har kommenterat DN:s artikel.

Ulf Kristersson: ”Sverige ska bli ett starkt Nato-land”

Valet 2022

publicerad 18 oktober 2022
– av Redaktionen
Ulf Kristersson är en mycket entusiastisk Nato-anhängare.

I sin regeringsförklaring lovar Sveriges blivande statsminister Ulf Kristersson (M) att den nya regeringen ska ”leda Sverige in i Nato” och ”systematiskt integreras i Natos olika strukturer”. Han lovar också att Sverige ska skicka ”kvalificerade vapensystem” till Ukraina.

Under statsminister Magdalena Andersson (S) tog Sverige steget och ansökte om medlemskap i den USA-ledda militäralliansen Nato. I sin regeringsförklaring deklarerar Ulf Kristersson att han tänker fullfölja agendan att gå med i den hårt kritiserade organisationen.

[Regeringen ska] leda Sverige in i Nato, etablera oss som ett starkt medlemsland, och rusta vårt försvar för en säkerhetspolitisk miljö som inte har varit så osäker sedan andra världskriget, konstaterar han.

Kristersson menar vidare att kriget i Ukraina ”lett till att EU och Nato under besvärliga omständigheter uppvisat enighet, solidaritet och beslutsamhet” och att detta är ”ett styrkebesked från de västliga demokratierna”.

– Utrikes- och säkerhetspolitiken måste i denna farligare tid omorienteras för att möta de hot som Sverige och Europa står inför. Rysslands anfallskrig, försvaret av Ukrainas frihet och suveränitet är de närmaste årens mest definierande utrikespolitiska uppgifter, hävdar Sveriges blivande statsminister.

Enligt Kristersson är det under mandatperioden av yttersta vikt att anslutningsprocessen till Nato fullföljs, att försvaret stärks och att Sverige ”lever upp till våra förpliktelser som medlem och att systematiskt integrera oss in i Natos olika strukturer”.

– Detta paradigmskifte för svensk försvars- och säkerhetspolitik kommer att vägleda regeringens arbete.

– Sverige kommer som medlem i Nato att bidra till hela alliansens säkerhet. Vi har unika förmågor att bidra med, på marken såväl som på och under vattnet och i luften, fortsätter han och menar att ”den breda enigheten i Nato-frågan är en styrka för Sverige”.

Vidare menar M-ledaren att ”det regelbaserade internationella systemet, respekten för FN-stadgan och skydd för mänskliga rättigheter är grundläggande för utrikespolitiken” och att Sverige aldrig kommer att ”acceptera att aggressiva stater kränker demokratiska länders frihet och självbestämmande”.

Han lovar också att Sverige kommer att fortsätta ”ge mesta möjliga stöd” till Ukraina – såväl politiskt som ekonomiskt och säkerhetsmässigt.

– Ett långsiktigt och sammanhållet program för såväl civil återuppbyggnad som militärt stöd utformas. Detta inkluderar överföring av mer kvalificerade vapensystem.

Kristersson deklarerar också bland annat att deltagande i terroristklassade organisationer ska förbjudas och garanterar att Sverige ska förbli ”en aktiv, engagerad, och pådrivande medlem i EU”.

Ulf Kristerssons regering har utsetts

Valet 2022

publicerad 18 oktober 2022
– av Redaktionen
Ulf Kristersson har presenterat sina ministrar.

Ulf Kristersson har presenterat sina ministrar i den kommande regeringen. Som väntat lägger Moderaterna beslag på de riktigt tunga ministerposterna medan Kristdemokraterna och Liberalerna får nöja sig med mindre prestigefyllda poster.

Att statsministerposten går till Ulf Kristersson blev klart igår och var någonting som de flesta räknade med på förhand. Även finansministerposten (Elisabeth Svantesson), justitieministerposten (Gunnar Strömmer), utrikesministerposten (Tobias Billström) och försvarsministerposten (Pål Jonson) går till Moderaterna.

Moderaterna får totalt 13 ministerposter – att jämföra med sex för Kristdemokraterna och fem för Liberalerna. Noterbart är bland annat att KD-ledaren Ebba Busch blir energi- och näringsminister samt vice statsminister och att Liberalernas partiledare Johan Persson blir arbetsmarknads- och integrationsminister.

Här är den fullständiga listan över Kristersson-regeringens ministrar:

Moderaterna
Statsminister: Ulf Kristersson (M)
EU-minister: Jessika Roswall (M)
Justitieminister: Gunnar Strömmer (M)
Migrationsminister: Maria Malmer Stenergard (M)
Utrikesminister: Tobias Billström (M)
Bistånds- och utrikeshandelsminister: Johan Forssell (M)
Försvarsminister: Pål Jonson (M)
Minister för civilt försvar: Carl-Oskar Bohlin (M)
Socialtjänstminister: Camilla Waltersson Grönvall (M)
Äldre- och socialförsäkringsminister: Anna Tenje (M)
Finansminister: Elisabeth Svantesson (M)
Finansmarknadsminister: Niklas Wykman (M)
Kulturminister: Parisa Liljestrand (M)

Kristdemokraterna
Socialminister: Jakob Forssmed (KD)
Sjukvårdsminister: Acko Ankarberg Johansson (KD)
Civilminister: Erik Slottner (KD)
Energi- och näringsminister samt vice statsminister: Ebba Busch (KD)
Landsbygdsminister: Peter Kullgren (KD)
Infrastruktur- och bostadsminister: Andreas Carlson (KD)

Liberalerna
Utbildningsminister: Mats Persson (L)
Skolminister: Lotta Edholm (L)
Klimat- och miljöminister: Romina Pourmokhtari (L)
Arbetsmarknads- och integrationsminister: Johan Pehrson (L)
Jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister: Paulina Brandberg (L)