MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 23 juni 2025

måndag 23 juni 2025

Insändarsidan


”Är Nato en försvarsallians eller en terrororganisation?”

Det nya kalla kriget

Nato är idag utan tvivel bara ett verktyg för USA för att, om situationen så kräver, med våld försvara sina egna intressen överallt i världen. Det skriver Josef Csiba.

publicerad 14 mars 2024
Ruiner efter Natos bombningar av Belgrad, Serbien.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

För att få ett svar måste vi gå tillbaka i historien ända till 1949, då Nato bildades som en motvikt till Sovjetunionens Röda arme, framförallt för att förhindra Röda armens förmodade framfart ända till Atlanten.

USA med sina västerländska bundsförvanter litade nämligen inte längre på sin tidigare allierade Sovjetunionen, trots att både Roosevelt och Churchill vid Jaltakonferensen 1945 förrådde sina tidigare vapenbröder i öst och lovade Stalin, för att få honom på bättre humör, full kontroll över dessa länder, men Stalin nöjde sig inte med det. Situationen förändrades snabbt och Sovjetunionen genom sin expansionspolitik blev ett verkligt hot inte bara för Europa, utan även för andra delar av världen.

1955 bildades Warszawapakten som en motvikt till Nato, och den långa perioden av det så kallade Kalla kriget mellan den kommunistiska Sovjetunionen och USA med sina allierade tog sin början och fortsatte ända till Sovjetunionens sönderfall 1992. Samtidigt upplöstes även Warszawapakten (men inte Nato) och flera av Warszawapaktens tidigare medlemmar ansökte om inträde till Nato. Vid en senare tidpunkt övervägde även Ryssland detta. Men om Ryssland skulle bli medlem av Nato, vem är då fienden? Den frågan ställde sig även den högsta ledningen inom Nato som naturligtvis aldrig kunde gå med på att även Ryssland skulle bli medlem av organisationen, för i så fall skulle Nato förlora hela sitt existensberättigande. Militärer är som alla andra yrkesgrupper, rädda för att förlora sina arbeten, därför är de tvungna att ständigt hålla rykten om en yttre fiende vid liv och denna gång passade Ryssland mycket bra in i bilden.

Ryssland som alla vet, är militärt underlägset Nato och Putin är väl medveten om att ett väpnat anfall mot något Natoland skulle likna ett självmord. Den bilden delas däremot inte av Nato som ständigt kämpar för att behålla sin makt, sin existens och därför under inga omständigheter går med på att bevilja Ryssland inträde i organisationen.

Och nu närmar vi oss frågan, vilket syfte fyller Nato idag, vem startade kriget i Ukraina och framförallt – varför blev allt så som det blev?

Nato är idag utan tvivel bara ett verktyg för USA för att om situationen så kräver med våld försvara sina egna intressen överallt i världen. USA står för över sjuttio procent för Natos alla kostnader. Kort sagt, Nato är USA:s förlängda arm för att utöva sin makt och inflytande överallt i världen.

Vad det gäller Ukraina, i Pentagons mörka rum beslutades redan långt innan statskuppen i Kiev då den folkvalda och Putinvänliga presidenten Yanukovich störtades, att Ukraina ska bli medlem av Nato. Statskuppen i Ukraina 2014 som utan minsta tvivel var organiserad och finansierad från Washington var bara en fortsättning av Pentagons planer på att Ukraina så snart som möjligt ska bli en fullvärdig medlem av Nato, och inte minst att få en total kontroll över Ukrainas tillgångar.

Då några få av EU-ländernas ledare tidigt insåg vad det var på gång, och stillsamt protesterade, kom det korta men bestämda svaret från USA genom sin dåvarande biträdande utrikesminister Victoria Nuland som ordagrant löd: ”Fuck the EU”.

Men Washington och Nato stötte ändå på problem, då Ryssland invaderade en del av Ukraina i februari 2022 och gjorde det klart för de ansvariga att kriget mot Ryssland i Ukraina var förlorat långt innan det ens började. Trots det kommer kriget ännu att fortsätta länge till. USA tjänar miljarder med dollar genom sin vapenindustri genom att sälja vapen till Ukraina för våra skattepengar, och därför har USA inget intresse av att avsluta sitt krig där. Ryssland har också uppnått sina intressen och vill naturligtvis behålla dem genom att garantera Krimhalvöns framtid och befästa de fyra annekterade östra provinserna av Ukraina.

Men USA och Nato har mycket mer på sina samveten än Kriget i Ukraina och statskuppen i Kiev. Till exempel den besinningslösa terrorbombningen av Serbien 1999 inklusive deras huvudstad Belgrad med tusentals civila offer, som strider mot alla internationella regler och lagar. Kriget i Irak, Libyen, Syrien och Afghanistan, för att inte nämna än fler.

Vi har också från Seymour Hersh rapport fått veta att det var USA och Nato som sprängde gasledningen i Östersjön i syfte att tvinga Tyskland och EU att köpa naturgas från USA istället från Ryssland. Den officiella utredningen av händelsen är naturligtvis nerlagd, ty vem skulle våga anklaga USA och Nato för att hålla på med terrorhandlingar?

Putin i sin intervju med Tucker Carlson uttryckte tydligt att Ryssland inte har några intentioner på att anfalla något Natoland, men den intervjun vill nog den statliga median hellre förtiga än offentliggöra.

Många av Europas problem inklusive kriget i Ukraina skulle lösas med en enkel åtgärd, genom att upplösa hela Nato och sluta fred med Ryssland. Den lösningen går naturligtvis inte att genomföra, för det strider mot USA:s egna intressen och så länge USA får utöva sin totala makt och inflytande över Nato, kommer Nato att fortleva och kriget i Ukraina att fortsätta.

Därför blir det extra viktigt för vår del att rösta rätt i kommande val till EU-parlamentet den 8:e juni, och utestänga de krigshetsande politikerna från Bryssel, men även våra egna Natoanhängare och krigshetsare i parlamentet i Stockholm.

 

Josef Csiba

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagens nya jättelån för upprustning: 300 miljarder

Det nya kalla kriget

publicerad 19 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Riksdagsbeslut - militär upprustning - 2025-06-18
Samtliga riksdagspartier står bakom skuldsättningen av befolkningen inklusive målsättningen att möta militärpakten Natos krav på upprustning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I bred enighet beslöt riksdagen på torsdagen att skuldsätta staten med ytterligare 300 miljarder kronor för en massiv militär och civil upprustning. Kritiker varnar för att satsningen kan bli dyrköpt på längre sikt.

Överenskommelsen, som samtliga riksdagspartier står bakom, innebär att staten frångår sitt balansmål och tar upp historiskt stora lån för att möta Natos framtida försvarskrav.

Av totalbeloppet ska 250 miljarder användas till militärt försvar – främst brigader, luftvärn och ammunition – medan 50 miljarder går till civila förberedelser såsom sjukvård, matlager och infrastruktur.

Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att målet är att uppnå 3,5 procent av BNP till militärt försvar och 1,5 procent till civilt försvar senast 2032. Beslutet innebär en dramatisk höjning av dagens nivåer och gör Sverige till ett av de länder i Europa som nu lägger störst andel av sin ekonomi på försvaret.

Nordic Response 2024
Foto: Norska Försvarets hemsida/ntb.no

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver lånen som tillfälliga och nödvändiga.

Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Svantesson.

Flera ekonomer ifrågasätter om lånefinansiering av militära utgifter är hållbar, där socialdemokraterna vill se en ny skatt för att kunna finansiera återbetalningen. Tidö-regeringen å sin sida hoppas att satsningen ska rymmas inom framtida tillväxt.

 

Fakta: Sveriges historiska upprustningsbeslut 2025

  • Total låneram: 300 miljarder kronor

Fördelning:

  • 250 miljarder till militärt försvar
  • 50 miljarder till civilt försvar

Mål:

  • 3,5 % av BNP till militärt försvar
  • 1,5 % av BNP till civilt försvar
  • Målen ska vara uppfyllda senast 2032
  • Politisk enighet: Samtliga riksdagspartier står bakom överenskommelsen
  • Finansiering: Statlig upplåning, frångår balansmålet
  • Syfte: Möta Natos krav och stärka Sveriges försvarsförmåga

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark godkänner nytt försvarsavtal – öppnar för amerikansk militärnärvaro på Grönland och Färöarna

Det nya kalla kriget

publicerad 12 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Mette Frederiksen Danmark Nato USA
Danmarks statsminister Mette Frederiksen ser fram emot ett utökat samarbete med USA.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det danska Folketinget har röstat igenom ett avtal som ger USA tillgång till danska militärbaser – inklusive möjligheter till militär infrastruktur i de självstyrande regionerna Grönland och Färöarna. Kritiker varnar för en glidning i dansk suveränitet, medan regeringen beskriver avtalet som ett nödvändigt steg.

Med bred majoritet – 94 röster för och 11 emot – antog det danska parlamentet i veckan ett nytt försvarsavtal med USA. Avtalet ger amerikanska styrkor rätt att använda flera militära anläggningar på dansk mark, däribland Karup, Skrydstrup och Aalborg, samt tillgång till områden på Färöarna och Grönland.

Enligt den danska regeringen syftar uppgörelsen till att förstärka Danmarks samarbete med USA inom ramen för Nato. Försvarsminister Troels Lund Poulsen betonar att avtalet inte innebär någon permanent truppnärvaro, utan att det rör sig om logistiska möjligheter och operativ flexibilitet.

Försvarsdepartementet framhåller att USA:s militära närvaro ses som en förberedelse för att snabbt kunna svara vid kriser i Arktis och Nordatlanten – områden som fått ökad militär betydelse i takt med förändrade säkerhetslägen.

Avtalet väcker samtidigt kritik från flera håll. Särskilt ifrågasatt är klausulen som innebär att amerikansk militärpersonal lyder under USA:s jurisdiktion – även om de begår brott mot civila i Danmark. Flera oppositionspolitiker har pekat på att detta undergräver rättssäkerheten och går emot dansk rättstradition.

Strax före omröstningen sade ledaren för Enhetslistan, Pelle Dragsted, att avtalet är ”skadligt för landet”.

Det är ett avtal som innebär att vi kommer att ha områden i Danmark som står under amerikansk jurisdiktion – där danska myndigheter inte kan utöva kontroll, och där misshandel av fångar kan förekomma. Det är ett gigantiskt svek mot den danska befolkningen.

Danska soldater kan i och med landets nya DCA-avtal med USA se den amerikanska närvaron i Danmark förstärkas kraftigt. Foto: 7th Army Training Command/CC BY 2.0

Stormaktslogik styr beslut

Andra menar att avtalet innebär ett steg mot att Danmark i praktiken upplåter delar av sitt territorium till främmande makt.

Grönland och Färöarna, som båda har ett långtgående självstyre, har formellt informerats om avtalet, men varken det färöiska Lagtinget eller det grönländska Inatsisartut har haft rätt att blockera beslutet. Det har lett till ytterligare kritik, då många ser det som att Köpenhamn rundar lokala intressen till förmån för stormaktslogik.

I bakgrunden ligger också det geopolitiska skifte som pågår i Arktis, där Ryssland, Kina och USA försöker stärka sina positioner. USA har tidigare visat intresse för Grönland – inte minst efter Donald Trumps omtalade förslag att köpa ön – och anser att ön har strategisk betydelse för övervakning och kontroll över Nordatlanten.

Den danska regeringen ser avtalet som en nödvändig anpassning till en ny verklighet.

Problemet är inte ett alltför stort engagemang från USA:s sida i Europa. Tvärtom är risken att USA drar sig tillbaka och flyttar bort trupper eller stoppar donationer till Ukraina, uttryckte statsminister Mette Frederiksen tidigare i veckan.

Samtidigt växer farhågor om att Danmark därmed också gör sig mer sårbart – både politiskt och militärt – i händelse av en framtida stormaktskonflikt.

Folketingets beslut markerar inte bara ett fördjupat samarbete med USA, utan också en förändrad dansk hållning till militära allianser och suveränitet – ett vägval som långt ifrån alla danskar är nöjda med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tulsi Gabbard: Krigshetsarna driver världen mot kärnvapenförintelse

Det nya kalla kriget

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
Tulsi Gabbard har tidigare anklagat Nato-ledarna för att vara "galna" och för att försöka dra in mänskligheten i ett tredje världskrig.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s nationella underrättelsechef Tulsi Gabbard varnar i en dyster videohälsning för risken för ett fullskaligt kärnvapenkrig.

Hon riktar skarp kritik mot ”den politiska elitens krigshetsare” och anklagar dessa för att driva världen ”närmare randen av kärnvapenutplåning än någonsin tidigare”.

I det tre minuter långa videoklippet berättar Gabbard om sitt senaste besök i Hiroshima, Japan, där hon studerade följderna av USA:s kärnvapenattack mot staden 1945. Videon blandar bilder från resan med arkivmaterial på offren för bombningen och visar Gabbard när hon talar direkt till kameran om konsekvenserna av en modern kärnvapenattack.

Gabbard påpekar att dagens kärnvapen är betydligt kraftfullare än dem som användes i andra världskriget.

– Ett enda kärnvapen idag kan döda miljontals människor på bara några minuter, förklarar hon och fortsätter:

– Detta är verkligheten av vad som står på spel, vad vi står inför nu. För när vi står här idag, närmare randen av kärnvapenutplåning än någonsin tidigare, driver den politiska elitens krigshetsare vårdslöst fram rädsla och spänningar mellan kärnvapenmakter.

”Upp till oss – folket”

Gabbard antyder vidare att mäktiga personer är övertygade om att de själva skulle ha tillgång till ”kärnvapenskydd” och att de därför tror sig vara skyddade från konsekvenserna av ett kärnvapenkrig.

– Det är upp till oss, folket, att tala ut och kräva ett slut på denna galenskap. Vi måste avvisa denna väg till kärnvapenkrig och arbeta mot en värld där ingen behöver leva i rädsla för en kärnvapenförintelse, uppmanar hon avslutningsvis.

Det är oklart exakt när videon spelades in, men Gabbard besökte Japan under förra veckan, bland annat en amerikansk militärbas tillsammans med USA:s ambassadör i landet. Enligt hennes stab besökte hon dock inte Hiroshima under sitt första besök i Japan som underrättelsedirektör i mars.

På en fråga om att förtydliga uttalandena svarade Gabbards ställföreträdande stabschef, Alexa Henning, att även president Donald Trump delar hennes oro för ett framtida kärnvapenkrig.

President Trump har upprepade gånger sagt att han inser det omätliga lidandet och utplåningen som kan orsakas av kärnvapenkrig, vilket är anledningen till att han har varit tydlig med att vi alla måste göra allt möjligt för att arbeta mot fred”, sade Henning i ett skriftligt uttalande och tillade att Gabbard stödjer Trumps mål om varaktig fred och stabilitet.

”Försöker dra in oss i tredje världskriget”

Det är heller inte första gången som den tidigare demokratiska kongressledamoten och presidentkandidaten varnat för att ett kärnvapenkrig kan vara nära förestående – samt riktat hård kritik mot politikers och militära företrädares krigshets.

Under sin presidentkampanj 2019 sade hon att världen befann sig ”på randen av kärnvapenkrig”, och i kongressen var hon en stark förespråkare för kärnvapennedrustning och förnyade internationella avtal.

Så sent som 2023 anklagade hon också ledande företrädare för USA, Nato och Ukraina för att ha ambitioner att starta ett tredje världskrig och riskera hela mänsklighetens överlevnad.

Krigshetsarna försöker dra oss in i tredje världskriget, som bara kan sluta på ett sätt: kärnvapenutplåning och lidandet och döden för alla våra älskade. Zelenskyj, Biden, Nato, kongressens och medias neokonservativa är galna, och vi är galna om vi passivt låter dem leda oss in i denna förintelse som får till slakt”, varnade hon på X.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Välfärden kan offras när Danmark Nato-rustar

Det nya kalla kriget

publicerad 3 juni 2025
– av Redaktionen
Danmarks statsminister Mette Frederiksen har lovat att satsa mångmiljardbelopp på att rusta upp landets militära styrkor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danmark förbereder sig på att kraftigt öka försvarsutgifterna för att möta Natos nya mål – men notan blir hög.

Enligt beräkningar från Aarhus universitet kommer upprustningen att kräva ytterligare omkring 90 miljarder danska kronor utöver dagens nivåer. Frågan är nu var pengarna ska tas ifrån – och vad som måste offras i utbyte.

– Det här kommer att vara något den enskilda dansken faktiskt märker av, säger Bo Sandemann Rasmussen, professor i nationalekonomi vid Aarhus universitet, till TV 2.

Statsminister Mette Frederiksen meddelade efter ett toppmöte i Vilnius att Danmark är redo att höja sina försvarsutgifter till 3,5 procent av BNP, samt lägga ytterligare 1,5 procent på annan säkerhetsrelaterad verksamhet såsom cybersäkerhet, gränsskydd och kustförsvar.

Totalt skulle alltså fem procent av landets bruttonationalprodukt gå till säkerhet – mer än dubbelt så mycket som det nuvarande målet på två procent.

Men enligt professorn krävs då ytterligare 90 miljarder kronor i budgeten – pengar som knappast kan hämtas från det så kallade ekonomiska reformutrymmet.

– Det framstår som alltmer osannolikt att vi kan räkna med att täcka 90 miljarder, bedömer han.

Nedskärningar i välfärden?

Danmark har redan ökat sina försvarsutgifter markant efter att kriget i Ukraina inleddes, och låg 2023 på cirka 2,4 procent av BNP – motsvarande 68 miljarder kronor. Men för att nå fem procent krävs betydligt mer – och det får konsekvenser.

– Befolkningen blir äldre, vilket kräver mer resurser till offentliga tjänster. Om vi vill behålla dagens servicenivå behöver vi sannolikt att hitta nya finansieringskällor, säger nationalekonomen.

Han menar att det politiska vägvalet nu står mellan att skära i offentliga utgifter – eller att höja skatterna, till exempel genom att införa en särskild krigsskatt.

– Det är svårt att se att vi inte skulle behöva en skattehöjning för att nå 90 miljarder. Det är trots allt en mycket stor summa.

”Andra saker vi inte har råd med”

För att sätta siffran i perspektiv lade Danmark under 2023 155 miljarder på utbildning och 14,9 miljarder på polisen. En upprustning på 90 miljarder motsvarar alltså sex gånger hela den samlade polisbudgeten.

– Om beloppet blir lägre än så är det kanske mer realistiskt att finansiera det, men då är det andra saker vi inte har råd med, förklarar Rasmussen.

Ett formellt beslut om de nya försvarsmålen väntas vid Nato-toppmötet i Haag i slutet av juni. Fram till dess återstår frågan om vilka delar av välfärden som kommer att få stryka på foten – och hur mycket danska hushåll själva kommer att få betala.

Krav från USA

Det kan noteras att Danmark inte är det enda Natoland som nu lägger mångmiljardbelopp på att rusta upp militären – satsningar som på många håll finansieras just med nedskärningar i välfärden.

Trump-administrationen kräver att Europa och Kanada tar ett större ”ansvar” för kontinentens försvar – och försvarsminister Pete Hegseth har deklarerat att han vill att medlemsländernas militärbudgetar uppgår till cirka fem procent av BNP.

– Två procent är en början, men det är inte tillräckligt som president Trump har förklarat. Det är inte heller tre procent eller fyra procent utan snarare fem procent, betonade han tidigare i år och uppmanade Nato-länderna till ”verkliga investeringar”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.