Annons:

Utvisning av 50 afghanska män från Sverige i chartrat plan

Publicerad september 12, 2019

Femtio afghanska män har utvisats till Afghanistan. Tre av de utvisade var dömda till utvisning efter att begått grova brott. Samtliga utvisade var vuxna, och insatsen finansierades delvis av EU:s gränsskydd Frontex. Trots stödet från EU kostade utvisningsinsatsen ”flera miljoner” då en stor mängd personal följde med i det chartrade flygplanet.

I den hittills största utvisningsinsatsen sedan flyktingkrisen 2015 utvisades 50 vuxna, afghanska män till hemlandet Afghanistan. De utvisade männen möttes på flygplatsen i Kabul av afghanska myndigheter som tog emot samtliga vid överlämningen. Tre av de utvisade var dömda till utvisning efter att begått olika grova brott. Övriga utvisade hade utvisningsbeslut som vunnit laga kraft.

Utvisningen skedde med ett chartrat flygplan, och ombord fanns personal från såväl polisen, Kriminalvården, Nationella Transportenheten samt tolkar, sjukvårdspersonal samt observatör från EU/Frontex. Frontex, EU:s gränsskyddsorganisation, delfinansierade utvisningen med gemensamma EU-medel.

Källor som NB Nyhetsbyrån har talat med säger att massutvisningen trots EU-stödet har kostat Sverige ”flera miljoner”. Kostnaden för medföljande personal sägs vara omfattande, precis som notan för det chartrade flygplanet.

Annons:

 

Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Regeringen vill skärpa kontrollen av kontanter inom EU

Publicerad Idag 10:39 – av Redaktionen
Finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Nya regler föreslås som innebär att den som reser med mer än 10 000 euro i kontanter till ett annat EU-land måste anmäla det till Tullverket. Brott mot lagen skulle kunna ge böter.

Regeringen tar nu steg för att skärpa kontrollen av kontantflöden inom EU. Förslaget innebär att resenärer som bär med sig mer än 10 000 euro, motsvarande omkring 110 000 kronor, blir skyldiga att anmäla detta till Tullverket – oavsett om de reser in till eller ut från Sverige.

Den som inte följer anmälningsplikten skulle enligt förslaget kunna dömas till böter. Tullverket får också befogenhet att kroppsvisitera personer eller söka igenom deras väskor om det finns misstanke om att någon brutit mot lagen.

Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige. Ska vi knäcka den, vilket vi har bestämt oss för att göra, behöver vi också ha den här anmälningsskyldigheten, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till skattefinansierande SR.

Annons:

Regeringen ska under torsdagen fatta beslut om en lagrådsremiss i frågan. I dag finns redan EU-regler som kräver anmälan vid resor med mer än 10 000 euro till länder utanför EU. De nya reglerna skulle utvidga denna skyldighet till att även omfatta resor mellan EU-länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Turkiska arbetare planerar hungerstrejk – samtidigt får Stegra statligt miljardstöd

Klimatöverdrifterna

Uppdaterad Igår kl 15:42, Publicerad Igår 11:32 – av Redaktionen

Fyrtio turkiska gästarbetare som arbetade på Stegras "gröna" stålverksbygge i Boden har väntat i uppemot nio månader på sin lön. Nu planerar omkring 20 av dem att återvända till Norrbotten för att hungerstrejka.

Arbetarna var anställda av det turkiska företaget Ankitech, som anlitades av företaget Gemkom som i sin tur har avtal med Stegra. De kom till Boden för att arbeta genom det Stegra beskrev som "grön industriell revolution", men snart började problem uppdagas.

Först sänktes den utlovade timlönen från 13 till 9 dollar. Sedan slutade lönen att komma helt.

Några kollegor blev tvungna att stjäla mat för att ha något att äta över huvudtaget, säger arbetaren Ali Çur till Schibstedstidningen Aftonbladet.

Annons:

När problemen uppmärksammades, avslutade Ankitech sitt uppdrag i Boden och har inte längre någon verksamhet i Sverige.

Så fort vi fick signaler om att något inte stämde så gjorde vi en fördjupad granskning av lönerna och arbetsvillkoren. Då fick företaget kalla fötter och lämnade Sverige, säger Joakim Lindholm, regionordförande för fackförbundet Byggnads.

Mål att reducera koldioxid

Stegra startades 2020 av miljardären Harald Mix genom investmentbolaget Vargas och hette från början H2 Green Steel. Mix var också med och startade den nu kraschade batterifabriken Northvolt. Miljardären lämnade dock stålbolaget i oktober, tillsammans med sitt investmentbolag, som ersattes av Just Climate, som är dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Målet med det nya stålverket i Boden var att producera stål med hjälp av vätgas. Detta påstås vara "klimatvänligt" genom att reducera koldioxidutsläppen med upp till 95 procent.

Fått statligt miljardstöd

Stegra har fått en betydande del med statligt stöd, där Energimyndigheten tidigare beviljat totalt 1,2 miljarder, varav 840 miljoner som redan är utbetalt. Medan 259 miljoner kronor planeras att utbetalas under november. Vidare har de också fått 250 miljoner euro från EU:s innovationsfond, enligt Industrinyheter.se.

Företagets ekonomi kommer dock att granskas inför nästa beslut kring statligt stöd, men de redan beslutade pengarna kommer att betalas ut.

Det är det som gäller tills något annat är beslutat, säger Klara Helstad på Energimyndigheten till Dagens Industri.

Stegras presschef Karin Hallstan uppger i ett mejl att bolaget inte kommenterar enskilda underleverantörer, men att de generellt ställer krav på "svenska kollektivavtal" ska följas. Gemkom har lovat att arbetarna ska få sina pengar, men än har ingenting hänt. Nu planerar cirka 20 av dem att resa tillbaka till Boden för att genomföra en hungerstrejk i centrum. Exakt när demonstrationen ska inledas är ännu inte bestämt.

Vi vill inte ställa till problem för någon. Vi vill bara ha rättvisa, säger Ali Çur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemtjänstbrister ledde till tolv dödsfall

Välfärdskollapsen

Uppdaterad november 3, 2025, Publicerad november 3, 2025 – av Redaktionen
I flera situationer glömdes larm bort när personal var upptagna med annat.

Minst tolv äldre har dött i samband med allvarliga missförhållanden i hemtjänsten under 2024. I fem av fallen larmade de om hjälp utan att någon kom, enligt en granskning av lex Sarah-ärenden.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har under 2024 avslutat 190 så kallade lex Sarah-anmälningar om missförhållanden inom hemtjänsten. I granskningen, som gjorts av skattefinansierade SVT, har man identifierat tolv dödsfall där bristande omsorg spelade roll.

I fem av fallen rörde det sig om trygghetslarm som antingen glömdes bort eller hanterades felaktigt. En person larmade sju gånger innan denne avled. En annan, som drabbats av stroke, fick vänta över två timmar på hjälp. Flera dog ensamma.

Ytterligare fyra omsorgstagare avled efter att ha blivit utan mat, vård eller både och under längre perioder.

Annons:

Det här får inte ske och det säger någonting om personalens arbetsvillkor, säger Lars Rahm på IVO till SVT.

Tolv dödsfall

Totalt visar granskningen 43 fall där brister i larmhanteringen ledde till eller riskerade att leda till allvarliga konsekvenser. I flera situationer glömdes larm bort när personal som tagit emot dem var upptagna med andra arbetsuppgifter.

Vidare har även SVT identifierat ytterligare tolv dödsfall där det inte går att utesluta att utfallet kunde blivit annorlunda vid annat agerande. I fem av dessa hade personal lämnat platsen trots att omsorgstagaren inte öppnat dörren.

Rahm beskriver resultaten som mycket oroande och påpekar att lex Sarah-anmälningarna troligen bara visar en bråkdel av verkligheten.

Det är i högsta grad ett bekymrande utfall. IVO:s övriga information, såsom tips och klagomål, tyder på en underrapportering, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stor majoritet vill behålla monarkin – men fler vill se Victoria som regent

Publicerad november 2, 2025 – av Redaktionen
Kvinnor och rödgröna väljare vill i högre grad se Victoria som regent.

Stödet för det svenska kungahuset är fortsatt starkt, visar en ny undersökning. Men opinionen är jämnt delad om när det är dags för kronprinsessan Victoria att ta över tronen – där närmare hälften anser att detta borde ske redan nu.

Det svenska kungahuset står stadigt i folkopinionen. I en enkät från Bonniertidningen DN och Ipsos uppger två av tre tillfrågade att de vill behålla monarkin som statsform. Endast var femte person anser att Sverige bör omvandlas till en republik där statschefsposten utses genom val.

Även om rojalismen förblir stark visar mätningarna att stödet har minskat något över tid. För två decennier sedan var monarkins ställning ännu starkare men under de senaste åren har dock kurvan vänt uppåt igen.

Uppslutningen kring kungahuset är särskilt tydlig bland äldre väljare, lågutbildade och de som bor utanför storstadsområdena. Könsskillnaderna är små.

Annons:

— Det är först när vi tittar på partisympatier som vi ser betydande skillnader, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Negativ mediebild

Vänsterpartiets väljare är den enda grupp där fler vill avskaffa monarkin än behålla den. Mest rojalistiska är kristdemokratiska sympatisörer, även om urvalet där är begränsat.

Frågan om vem som bör sitta på tronen är mer omtvistad. Drygt fyra av tio tillfrågade anser att kronprinsessan Victoria borde ta över redan nu, medan nästan lika många menar att kung Carl XVI Gustaf ska fortsätta.

För 15 år sedan ville endast en liten minoritet se ett förtida tronskifte. Men opinionen förändrades drastiskt efter publiceringen av en bok och tidningsartiklar som gav en negativ bild av kungen och andelen som ville se Victoria som regent ökade markant. Undersökningar från SOM-institutet vid Göteborgs universitet har också visat att hon är mer populär än fadern.

Starkast stöd hos unga

Synen på vem som ska inneha tronen varierar mellan olika grupper. Kvinnor är i högre grad för att Victoria tar över, medan kungen har större stöd bland Tidöpartiernas väljare jämfört med oppositionens.
Något oväntat har den åldrande kungen sitt starkaste stöd bland väljare under 30 år.

— Möjligen speglar det en nykonservativ anda som syns bland ungdomar i dag, säger Nicklas Källebring.

Victoria får redan nu träna på rikets högsta uppdrag. När kungen är på längre utlandsresor blir hon riksföreståndare och tar tillfälligt över ansvaret som statschef. Detta sker nu i november när kungen reser till klimatmötet i Brasilien.

Sverige har sedan 1980 så kallad kognatisk tronföljd, vilket innebär att det äldsta barnet, oavsett kön, ärver tronen.

Ipsos har genomfört 1 539 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 7–19 oktober.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.