Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
En studie från universitet i Cambridge visar att människor från utomeuropeiska länder mår psykiskt dåligt av att bo i Sverige och allra sämst mår de som är adopterade.
Adopterade utomeuropéer har enligt studien 2,33 gånger oftare diagnosticerade allvarliga psykiska problem än majoritetsbefolkningen och bland utomeuropéer som invandrat till Sverige är det 1,92 gånger vanligare att ha en sådan diagnos än vad det är bland etniska svenskar.
Både vad gäller gruppen invandrare och adoptivbarn så är det svarta afrikaner som har störst problem med psykisk ohälsa – följt av människor från Mellanöstern och syd- och latinamerikaner.
Noterbart är att risken för psykoser är betydligt högre för manliga migranter än för kvinnliga och även här är det gruppen svarta afrikaner som har allra störst problem. Forskarna noterar också att risken att utveckla allvarlig psykisk ohälsa ökade för adoptivbarnen ju äldre de var när de adopterades. För invandrarna däremot var risken för psykisk ohälsa lika stark oavsett hur gamla de var när de anlände till Sverige.
Annons:
Författarna till studien menar dock att både utomeuropéer som adopteras sent i barndomen och unga manliga invandrare bör betraktas som ”särskilda riskgrupper” – särskilt om de utsatts för stora påfrestningar.
Varför fler invandrarmän än kvinnor diagnosticeras med psykisk ohälsa har forskarna inga klara svar på, men man pekar på att det kan bero på allt ifrån ett utbrett drogmissbruk till risktagande och kulturella skäl.
Studien har jämfört data från 21 615 adoptivbarn från utomeuropeiska länder, 42 732 utomeuropeiska invandrare och 1 610 233 svenskfödda personer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Moderaterna går till val 2026 på ett nytt hyressystem som partiet kallar trygghetshyror. Förslaget innebär att dagens kollektiva hyresförhandlingar och bruksvärdessystem avskaffas.
Socialdemokraterna avvisar reformen och meddelar att en rödgrön regering kommer att riva upp beslutet om det genomförs.
Debatten om marknadshyror har återigen blossat upp i svensk politik. Efter att frågan bidrog till regeringskrisen 2021 har den legat lågt, men nu driver Moderaterna på för ett omfattande skifte, skriver Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra.
Partiet vill införa så kallade trygghetshyror, ett system där fastighetsägare fritt får sätta hyran när en lägenhet blir ledig. Moderaternas bostadspolitiska talesman David Josefsson beskriver reformen som ett nödvändigt steg för att korta köerna och öka byggtakten.
Annons:
– Jag tycker egentligen inte att det är en så revolutionerande fråga, säger Josefsson till Hem & Hyra.
Till skillnad från traditionella marknadshyror ska hyran vara bunden för den som väl skriver kontrakt, med årliga indexjusteringar samt möjlighet till höjning vid större renoveringar. Josefsson framhåller att modellen ger långsiktig trygghet.
– Det är därför det heter trygghetshyror. Besittningsskyddet ska vara kvar, det är viktigt. Det här förslaget innebär inte en avreglering, utan en omreglering, säger han.
Kritiken: "Slår undan benen för partsmodellen"
Socialdemokraterna avfärdar reformen och anser att Moderaternas förslag hotar den svenska så kallade partsmodellen.
Partiets bostadspolitiske talesman Joakim Järrebring vill heller inte ge intryck av att partiet öppnar för marknadshyror i någon form.
– Det spelar ingen roll vilket namn du ger förslaget. Huvudsyftet är att slå undan benen för partsmodellen. Kollektiva förhandlingar ger en bättre maktbalans, menar Järrebring.
Socialdemokraterna tänker inte behålla ett borgerligt förändrat system utan kommer att återställa partsmodellen om de får möjlighet.
Partiet markerar tydligt sitt stöd för partsmodellen och vill säkerställa att den förs vidare i arbetsmarknadspolitiken.
Moderaterna säger 'ja' och Socialdemokraterna 'nej' till marknadshyror. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet
Produktivitetskommissionens stöd för förändringar
Moderaternas linje vilar till dels på Produktivitetskommissionens slutbetänkande, som presenterades i oktober.
Kommissionen argumenterar för att dagens hyresreglering gör att bostäder i storstäderna utnyttjas ineffektivt.
Enligt rapporten ligger Stockholms hyror omkring 36 procent under marknadsnivå, och hyresgäster disponerar i snitt 0,28 rum mer än de behöver.
David Josefsson vill dock tona ned den diskussionen, även om han medger att många i centrala lägen bor större än nödvändigt.
– Succesivt tror jag att man kanske kommer att välja att bo lite mindre, om man vill bo på en sådan adress.
Socialdemokraterna: "Nyproduktionen helt avgörande"
Socialdemokraterna betonar i stället att nyproduktionen måste öka. Joakim Järrebring pekar på investeringsstöd och byggkrediter som viktiga verktyg.
– Nyproduktionen är helt avgörande om vi ska klara bostadsförsörjningen.
Partiet vill återinföra statliga stöd vid nybyggen och är öppet för att förstärka insatserna.
– Nu har vi budgeterat 3 miljarder kronor till byggstimulans och 5 miljarder till byggkrediter. Men vi är inte främmande för att höja de beloppen ytterligare.
Både Moderaterna och Socialdemokraterna tror att bostadsfrågan kan få större utrymme inför valet 2026, trots att frågan historiskt sällan engagerar väljare på bred front.
– Den verkliga politiska konflikten mellan blocken är hur stort ansvar marknaden och staten ska ta i den här frågan. Det är skiljelinjen, säger Joakim Järrebring.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sverigedemokraternas landsdagar närmar sig, och frågan om storbankernas växande makt väcker intern debatt. Kent Ekeroth kräver nu att partiet driver ett skärpt regelverk mot vad han beskriver som politiskt motiverade avstängningar från banktjänster.
Partiledningen i SD avvisar dock Ekeroths bankmotion och hänvisar drabbade till domstol.
När Sverigedemokraterna i helgen samlas i Örebro ligger tre motioner från Kent Ekeroth på bordet. Förslagen från Ekeroth rör hetslagstiftningen, förtal samt bankernas möjlighet att stänga av privatpersoner och verksamheter.
I sin bankmotion varnar Kent Ekeroth för en utveckling där storbankerna får ett oproportionerligt inflytande över vilka medborgare som kan delta i det moderna samhället, skriver Ekeroth i Samnytt.
Annons:
I motionen beskriver han en snabb förskjutning av bankernas roll: "Det svenska bankväsendet har utvecklats till ett slutet och maktkoncentrerat system där ett fåtal aktörer tillåts agera både domare och bödel. Samtidigt gömmer de sig bakom gummiparagrafer som ’bristande kundkännedom’ eller diffusa riskbedömningar."
Han fortsätter: "Det är i grunden en ny form av censur, där bankerna agerar grindvakter för vem som får delta i det moderna samhället."
I motionen föreslår Ekeroth bland annat:
krav på att bankerna alltid måste ange en konkret och juridiskt prövbar grund vid avstängningar
möjlighet att överklaga beslut till en oberoende instans
att penningtvättslagen inte ska få fungera som svepskäl för politiska avstängningar
att automatiska riskmodeller ska kompletteras med manuell granskning
att Finansinspektionen ska kunna återöppna konton och utdöma sanktionsavgifter
Bankernas tvångsnedstängningar har eskalerat
Enligt Finansinspektionen steg antalet tvångsavslutade konton från 45 000 år 2020 till 60 000 år 2022.
Även om en del fall rör misstänkt kriminalitet uppger många drabbade att de aldrig fått en begriplig motivering eller en rimlig möjlighet att överklaga.
Ekeroth lyfter i motionen flera exempel där alternativmedier och oppositionella profiler förlorat konton utan klar förklaring.
Biljardhuset, som vid tidpunkten för uppsägningen hade varit kund hos Nordea i över 20 år, fick sitt konto uppsagt med hänvisning till "bristande kundkännedom" – trots att företaget överlämnat all dokumentation till banken.
Simon Alm, tidigare profil i Sverigedemokraterna, fick nej till ett nytt bankkonto hos Nordea. Han misstänker att banken googlade hans namn och att politiska kopplingar låg bakom beslutet. Först efter att fallet fick medial uppmärksamhet öppnade banken ärendet på nytt.
Opinionsbildaren Mira Aksoy fick sitt konto stängt av Swedbank trots att hon förklarat förseningarna i sina uppdaterade uppgifter. Utan BankID förlorade hon i praktiken tillgång till viktiga samhällstjänster.
Den oberoende mediekanalen SwebbTV nekades bankkonto med hänvisning till att journalistiken var "känslig".
Fria Tiders grundare Widar Nord fick både bankkonto och bank-id avslaget av Swedbank med motiveringen "negativ publicitet" – ett beslut som senare underkändes av Stockholms tingsrätt.
SD-ledningen avvisar
Partistyrelsen, som efter valet 2026 siktar på att få ministerposter, avvisar dock förslagen och beskriver området som "komplicerat".
I sitt yttrande inför landsdagarna hänvisar ledningen istället till befintliga klagovägar genom Allmänna reklamationsnämnden och domstolsväsendet: "Partistyrelsen anser därför att inriktningen i motionen i huvudsak är tillgodosedd genom vårt riksdagsarbete och att vidare hantering bör ske genom beredningar och utredning innan skarpa lagändringar utformas."
Ledningen föreslår därför att motionen ska anses besvarad.
Kent Ekeroth menar att politiken hittills inte tagit utvecklingen på allvar och att problemet sträcker sig långt bortom enstaka felbeslut.
– Jag tror att det är en kombination av flera olika aspekter. Dels har det inte drabbat den "goda sidan" så mycket, utan mest riktat sig mot konservativa, med vissa undantag. Dels är bankfrågor ofta komplexa, vilket gör att tröskeln för politiker att förstå problemet blir högre, något som inte bör underskattas, säger Ekeroth till Samnytt och fortsätter
– Poängen är att frågan måste ses över omgående så att den inte missbrukas mot politiska meningsmotståndare och börjar användas för annat än vad det uttalade syftet var, att bekämpa organiserad brottslighet.
Ekeroth är i motionen tydlig med att rätten till bankkonto, betalningstjänster och e-legitimation slås fast som en grundläggande demokratisk funktion och att frågan ska ingå i framtida regeringsförhandlingar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Centerpartiets avgångna partiledare Anna-Karin Hatt planerar att utnyttja sin rätt till avgångsersättning efter att ha lämnat posten efter endast ett halvår. Fallskärmen finansieras av partiets medlemmar och väcker frågor om villkoren för politiska toppjobb – särskilt i kontrast till vanliga löntagare.
Efter bara sex månader som partiledare för Centerpartiet lämnade Anna-Karin Hatt nyligen oväntat över posten till sin efterträdare Elisabeth Thand Ringqvist.
Under sin korta tid på posten hade Hatt en ersättning på 223 000 kronor i månaden – nästan 20 000 kronor mer än statsministern – och omfattas därför av en historiskt hög avgångsersättning.
Ersättningen motsvarar ett helt års lön för en avgående partiledare. Men eftersom Hatt endast haft uppdraget i drygt ett halvår begränsas ersättningsperioden till sju månader, vilket innebär omkring 1,6 miljoner kronor, enligt Centerpartiets presstjänst.
Annons:
Partiets medlemsavgifter betalar
Hatt säger till skattefinansierade SVT att hon avser att ta del av ersättningen tills hon har en ny tjänst: — Jag behöver en omställningsperiod för att landa i en ny verklighet. Jag har inte något nytt uppdrag på gång. Jag kommer att ha rätt till en avgångsersättning så länge som det finns behov av den, säger hon.
Hon betonar samtidigt att ambitionen är att inte nyttja mer av ersättningen än nödvändigt: — Jag har inte för avsikt att ta ut en krona mer än vad jag behöver. Jag kommer att söka efter en ny samhällsviktig uppgift att ägna mig åt framåt.
Den nya partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist får ett betydligt lägre arvode, motsvarande en ministerlön på 161 000 kronor i månaden. En nivå som dock fortfarande är långt över medianlönen i Sverige.
Medianlönen för vanliga arbetare som exempelvis fastighetsskötare, undersköterskor och busschaufförer ligger för närvarande runt 24 000–29 000 kronor i månaden, beroende på yrke och sektor.
Den totala medianlönen i Sverige är i dagsläget cirka 37 100 kronor i månaden.
Vill inte kommentera ersättningen
Anna-Karin Hatt vill inte närmare svara på frågor om nivån på hennes tidigare ersättning: — Det är ett beslut som är fattat av stämman på förslag av valberedningen. Jag är förstås tacksam över att jag får möjlighet att ställa om och landa i en ny tillvaro. Det här var inget som jag hade planerat, säger hon.
Hon har hänvisat sin avgång till påstått hat och hot hon säger sig ha upplevt i rollen, men har hittills inte velat utveckla detaljerna. Ingen formell polisanmälan har ännu presenterats.
Framöver säger Hatt sig vilja fortsätta bidra i en samhällsnyttig roll: — Jag vill fortsätta bidra till Sveriges utveckling och få utlopp för den kraft och energi som jag har, men också bidra till samhället.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Efter det att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna kraftigt höjt taket för återvandringsbidraget ökar nu stödet för att ta del av bidraget inom vissa invandrargrupper.
Regeringens kraftiga höjning av återvandringsbidraget vid årsskiftet möter blandade reaktioner i befolkningen. En ny opinionsundersökning visar att stödet är starkast bland utrikes födda i så kallat utsatta områden – och svagast bland väljare till vänster.
Samtidigt växer debatten om hur bidraget ska användas och vilka effekter det kan få för kommuner och stat.
När Tidöregeringen vid årsskiftet höjer återvandringsbidraget från 10 000 till 350 000 kronor är målet att få fler migranter som bedöms svåra att integrera att frivilligt återvända till sina ursprungsländer.
Reformen har skapat en omfattande politisk debatt, inte minst efter att flera rödgröna kommuner markerat att de motsätter sig åtgärden.
Annons:
Detta har fått företrädare inom Tidöpartierna samt Sverigedemokraterna att ifrågasätta om statligt stöd bör fortsätta till kommuner som inte deltar i arbetet.
Nu visar en ny undersökning från Indikator Opinion, gjord på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, att stödet för det kraftigt höjda bidraget varierar kraftigt mellan olika grupper.
Stödet varierar stort
Enligt undersökningen är inställningen betydligt mer positiv bland utrikes födda som bor i utsatta områden än i övriga landet.
I dessa områden uppger 39 procent att de är positiva till ett höjt återvandringsbidrag, medan 30 procent är negativa. I övriga landet – inräknat både svenskar och invandrare – är andelen positiva 27 procent och andelen negativa 38 procent.
Allra mest positiv är gruppen migranter som bott i Sverige i mindre än fem år och som samtidigt bor i utsatta områden. Där svarar 46 procent att de ser positivt på bidragshöjningen.
Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, menar att reaktionen säger något viktigt om hur människor upplever sin situation i Sverige.
— Att stödet för ett höjt återvandringsbidrag är större bland utrikes födda i utsatta områden kan vid en första anblick verka överraskande. Men resultaten visar hur komplex frågan om integration är. Jag ser det som ett tecken på att vi behöver prata mer om möjligheter, inte bara om bidrag. När människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ, säger han.
Väljare till höger mer positiva
Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika partisympatier. Bland Sverigedemokraternas väljare är 47 procent positiva till bidragshöjningen, medan motsvarande andel bland Kristdemokraternas väljare är 45 procent.
Minst stöd återfinns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer, där majoriteten ser negativt på regeringens riktning.
Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, framhåller att förslaget fortfarande är impopulärt i bredare lager av väljare.
— Ett kraftigt ökat återvandringsbidrag är ett relativt impopulärt förslag bland svenska väljare – det är klart fler som tycker att det är dåligt än som tycker att det är bra. Även om förslaget är betydligt mer populärt bland Tidöpartiernas väljare finns det en betydande andel väljare till höger som ställer sig skeptiska. Utifrån de här siffrorna ser det inte ut att vara ett valvinnande förslag, säger han.
Bidragshöjningen träder i kraft vid årsskiftet. Hur många som faktiskt väljer att ansöka återstår att se – intresset har hittills varit svalt, men regeringen hoppas att det nya beloppet ska förändra situationen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
