MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 16 september 2025

tisdag 16 september 2025

 

Transportstyrelsen vill se hårdare krav för A-traktorer

publicerad 1 november 2022
– av Sofie Persson
A-traktor EPA-traktor

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet olyckor med A-traktorer fortsätter att öka i Sverige och idag finns det inte särskilt många krav på förare eller fordon. Därför lägger nu Transportstyrelsen fram en rad förslag som ska öka säkerheten och därmed minska olyckorna. Även frågan om höjning av hastigheten tas upp.

Antalet A-traktorer, eller EPA-traktorer, har ökat kraftigt de senaste åren. I dag finns över 50 000 fordon registrerade, vilket motsvarar en fördubbling på bara två och ett halvt års tid. I samband med ökningen har också olyckorna blivit flera. Antalet olyckor har tredubblats sett till det årliga genomsnittet under 2016-2019 och ökningen är större än ökningen av antalet fordon. I nuläget finns en hel del brister kring lagar för A-traktorer varför Transportstyrelsen nu vill införa hårdare krav.

Transportstyrelsen vill införa bälteskrav, något som inte finns idag. Det ska också införas krav på vinterdäck likt det är på vanliga bilar och man vill även införa en tvåårig prövotid för körkort med behörighet AM. Eftersom man ofta även ser att EPA-traktorer går fortare än tillåtet vill man också införa tekniska krav som ska ”försvåra manipulation av hastighetsbegränsning” samt även att ”traktorer inte ska få köras fortare än högsta tillåtna konstruktiva hastighet”.

Just hastigheten har det länge varit debatt om där åtskilliga menar att man bör höja hastigheten. Idag får A-traktorer enbart gå i 30 km/h och många menar att man bör höja till åtminstone 40 km/h, men Transportstyrelsen konstaterar att man inte bör höja hastigheten som det ser ut i nuläget.

Att höja till 45 kilometer i timmen har aldrig varit aktuellt eftersom alla traktorer med konstruktiv hastighet över 40 kilometer i timmen kräver B-körkort och därmed skulle det bli 18-årsgräns för att kunna köra A-traktor. Däremot har vi analyserat möjligheten att höja till 40 kilometer i timmen, men bedömer att det inte bör göras i detta läge när antalet olyckor ökat så kraftigt, säger Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen.

Samtidigt menar man att det finns möjlighet för en höjning i framtiden, men det skulle endast kunna ske om olyckorna minskade markant.

Vi vill se en förbättrad trafiksäkerhet för både A-traktorförare och andra trafikanter. Olyckor med A-traktorer inblandade måste minska. Om de gör det är vi beredda att tänka om kring hastighetsgränsen, säger Hallenberg.

Andra förslag är bland annat att det ska införas krav på att passagerare i traktor vid färd på väg måste sitta på en plats avsedd för passagerare med endast en passagerare per plats. Man vill också öka fokus på risker i utbildningen för körkort med behörighet AM och möjlighet att göra utbildningen med fyrhjuliga fordon, samt att det införs förtydligade krav på LGF-skyltens befintlighet och utformning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

79 av 80 svenska specialskyddsrum saknar modern standard

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 13:04
– av Markus Andersson
Igeldammsgaraget i Stockholm är det enda större skyddsrum i Sverige som håller modern standard.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenska myndigheter har de senaste åren intensifierat budskapen om att medborgarna måste rusta för kriser och krig. Samtidigt visar granskning av landets egna skyddsrum stora brister i underhållet av kritisk infrastruktur.

Av Sveriges åttio specialskyddsrum – avsedda för närmare 100 000 människor – har endast en enda anläggning rustats upp till modern standard efter årtionden av eftersatt underhåll.

Igeldammsgaraget i Stockholm står idag ensamt som exempel på ett färdigställt specialskyddsrum, medan resterande 79 anläggningar fortfarande väntar på nödvändig upprustning, rapporterar statstelevisionen SVT.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har påbörjat moderniseringsarbete i cirka trettio av de åttio specialskyddsrummen. Arbetet har bara det senaste året kostat 85 miljoner kronor, men takten uppges vara långt ifrån tillräcklig för att möta de politiska ambitionerna om förbättrad krisberedskap.

Henrik Larsson, chef för befolkningsskydd på MSB, kan inte ge besked om när samtliga anläggningar kommer att vara åtgärdade:

— Det beror på. Vi måste in i alla anläggningar och se i vilket skick de är. I vissa anläggningar kan det krävas ganska omfattande renoveringar och då blir det väldigt kostsamt.

— Om alla anläggningar är i samma skick som här (Igeldammsgaraget) så ska det inte vara några problem att göra det innan 2030, men jag misstänker att vi kommer att ha några anläggningar som vi kommer att behöva lägga tid och betydligt mer pengar på, fortsätter han.

64 000 skyddsrum ska inventeras

Under kalla kriget byggdes tusentals skyddsrum runt om i landet, men många har under decennier använts för helt andra ändamål utan ordentligt underhåll. Nu har MSB fått i uppdrag att inventera landets totala bestånd om 64 000 skyddsrum mellan 2025 och 2030.

För innevarande år planeras cirka 10 000 mindre tillsyner och omkring 2 000 större kontroller – en takt som enligt MSB själva är otillräcklig:

— Vi behöver öka med 500 fler per år för att gå igenom hela beståndet till 2030. Vi behöver ligga mellan 12 000 och 13 000 årligen, bedömer Larsson.

Bristande skydd

Utöver det redan godkända Igeldammsgaraget, med plats för 1 200 personer, planeras ytterligare två anläggningar bli färdigställda nästa år – ett i Stockholm och ett i Göteborg. Det innebär att endast tre av åttio specialskyddsrum kommer att ha modern standard innan 2027.

MSB:s bedömning visar på omfattande brister i det befintliga beståndet: endast hälften av samtliga skyddsrum erbjuder tillfredsställande skydd mot splitter och bomber, medan bara omkring tio procent har ett rimligt skydd mot kemiska stridsmedel.

Eftersom ansvaret för att åtgärda brister ligger på enskilda fastighetsägare, kan MSB heller inte ge någon tidsram för när skyddsrummen faktiskt kommer att vara i funktionsdugligt skick.

Om svenska skyddsrum

Sverige har drygt 64 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner människor. Skyddsrummen får användas till annat i fredstid men ska kunna iordningställas inom två dygn vid höjd beredskap eller krig. När ett skyddsrum är aktiverat ska det finnas vatten, värme, ventilation och toalettmöjligheter – däremot finns varken mat eller hygienprodukter.

Skyddsrummen är byggda för att skydda mot stötvåg och splitter från explosioner, brand, kemiska stridsmedel samt strålning från radioaktiva ämnen. Man ska kunna vistas i skyddsrummet utan avbrott i minst tre dygn. Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen och placeringen har bestämts utifrån hotbildsanalyser.

Vid flyglarm ska man omedelbart bege sig till närmaste skyddsrum eller annat skyddande utrymme som källare eller tunnelbanestation. Man tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som finns närmast.

Källa: MSB

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mobilförbud minskade matsvinn

publicerad Igår 15:03
– av Redaktionen
Utan mobiltelefoner blev det snabbt märkbart lugnare i matsalen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


På Ekdalaskolan i Mölnlycke har mobilförbudet haft positiva effekter. Bland annat har matsvinnet minskat rejält.

Sedan årsskiftet har man haft förbud mot mobiler på skolan, något som togs emot med blandade reaktioner. Många elever har accepterat förbudet, även om man tycker det är tråkigt. Det finns också en del som försöker smuggla in mobiltelefonen i skolan på olika sätt – bland annat genom att gömma den i byxlinningen.

Men överlag så funkar det liksom ändå. Majoriteten lämnar in sina telefoner, säger SO- och slöjdläraren Felicia Leijon till skattefinansierande SVT.

En oförutsedd följd av förbudet är att det blivit betydligt lugnare i matsalen. Vidare har också matsvinnet minskat med 50 procent, något eleverna själva förklarar med att de äter under längre tid och lugnare.

Trots att vissa elever är duktiga på att smuggla in sina mobiltelefoner i skolan anser de flesta eleverna att förbudet medfört något bra – att man bland annat umgås mer med varandra och är utomhus mer.

Nästa års hösttermin införs ett totalt mobilförbud på alla grundskolor i Sverige. Förbudet kommer gälla under hela skoldagen, inklusive raster och fritids.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hyresgästföreningen kräver sänkta hyror 2026 – Fastighetsägarna vägrar

Välfärdskollapsen

publicerad Igår 12:00
– av Jan Sundstedt
Tuffa rundor stundar inför 2026 års hyresförhandlingar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hyresgästföreningen i Stockholm kräver nu sänkningar av hyrorna efter år av rekordhöjningar. Fastighetsägarna håller föga förvånande inte med och menar att kostnaderna har ökat kraftigt och att det i sin tur kräver nya hyreshöjningar.

Hyresgästföreningen Stockholm vill se hyressänkningar på upp till 4,45 procent inför 2026 års förhandlingar, efter att hyrorna höjts med hela 16 procent på tre år, skriver Hem & Hyra.

Från Fastighetsägarna hörs motstånd – de kräver fortsatt höjning och påpekar att kostnaderna för förvaltning, underhåll och drift är fortsatt höga. Nu väntar med stor sannolikhet en av de mest infekterade förhandlingsrundorna på årtionden.

I Stockholms län och på Gotland har Hyresgästföreningen fått nog av de senaste årens hyresutveckling och kräver sänkt hyra för över 70 000 hyreslägenheter. Förslag på sänkningar rör sig i storleksordningen 2,41–4,45 procent i Stockholms stad, och 0,36–4,45 procent i övriga regionen.

”Gränsen är nådd”

Hyresgästföreningens ordförande Susanne Sjöblom beskriver hushållens situation som ohållbar, då många pensionärer och arbetande uppger att de inte längre har något kvar att dra in på.

Vi har inget annat val. Det finns inget mer utrymme för hyreshöjningar. Gränsen är nådd, säger Susanne Sjöblom.

Många frågar sig hur de ska klara sig. Matpriserna går upp. Man kan inte mer än jobba eller ha sin pension. Vad ska man dra in på till slut? Man måste äta och bo.

Fastighetsägarna kräver ytterligare 6,1 procents höjningar för stadens hyresrätter, och 5,9–8,2 procent för regionen och Gotland. De menar att förhandlingsmodellen inte tillåter sänkning då man hävdar att kostnader för förvaltning har ökat kraftigt sedan 2022.

Det känns som om Fastighetsägarna Stockholm inte lever i samma verklighet som många hyresgäster gör. Det är ett jätteglapp mellan deras bild av verkligheten och hyresgästernas, menar Susanne Sjöblom.

Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Prejudikat finns

En central punkt i Hyresgästföreningens argument är att antalet outhyrda lägenheter ökat, samtidigt som bostadsbristen kvarstår – det är inte efterfrågan, utan de höga hyrorna som stänger ute hushåll. Fastighetsägarna försvarar sig med att förhandlingsmodellen skyddat hyresgäster mot ännu större kostnadsökningar.

Hyresgästföreningen hänvisar till ett tidigare unikt exempel från 2006, då Svenska Bostäder tvingades till hyressänkning med 1,2 procent på grund av ändringar i hur underhållet sköttes. Samma år blev inte heller någon hyreshöjning hos de privata värdarna.

Nathalie Brard, chef för Fastighetsmarknad och förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, vill inte kommentera hur mycket de har krävt i hyreshöjning i 2026 års förhandlingar.

Vi har en överenskommelse med Hyresgästföreningen om att inte offentligt kommentera innehållet i pågående förhandlingar.

Nu går årets hyresförhandlingar vidare till skiljeman, vilket sannolikt avgör den ekonomiska verkligheten för tiotusentals hushåll i Stockholm och på Gotland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

17-årig flicka knivhuggen i centrala Borås

Ökade otryggheten

publicerad Igår 11:31
– av Jan Sundstedt
Arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En 17-årig flicka knivhöggs svårt i centrala Borås natten till måndag. Offret vårdas för allvarliga skador och en jämnårig flicka har anhållits misstänkt för mordförsök.

Larmet om den knivhöggna 17-åriga flickan inkom klockan 01.51 och offret fördes med ambulans till sjukhus med allvarliga skador.

En annan 17-årig flicka greps kort efter händelsen i närområdet och har anhållits misstänkt för försök till mord. Polisen uppger att vittnesuppgifter inhämtats och att utredningen pågår.

Polisen säger att man för närvarande inte söker efter fler misstänkta, men att teknisk undersökning och sök efter brottsvapnet fortsätter. I vissa rapporter uppges att en kniv har säkrats.

Enligt sjukhuskällor är den skadade flickans tillstånd allvarligt men stabilt på måndagsförmiddagen. Polisen vill i nuläget inte lämna ytterligare detaljer om händelseförloppet eller motivet.

Utredningen leds som försök till mord. Polisens tekniker och lokalpolis arbetar på plats och utredare uppmanar personer som kan ha sett incidenten att höra av sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.