Annons:

Transportstyrelsen vill se hårdare krav för A-traktorer

Uppdaterad 1 november 2022, Publicerad 1 november 2022 – av Sofie Persson
A-traktor EPA-traktor
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 51 000,00 SEK 68% Mål: 75 000,00 SEK

Antalet olyckor med A-traktorer fortsätter att öka i Sverige och idag finns det inte särskilt många krav på förare eller fordon. Därför lägger nu Transportstyrelsen fram en rad förslag som ska öka säkerheten och därmed minska olyckorna. Även frågan om höjning av hastigheten tas upp.

Antalet A-traktorer, eller EPA-traktorer, har ökat kraftigt de senaste åren. I dag finns över 50 000 fordon registrerade, vilket motsvarar en fördubbling på bara två och ett halvt års tid. I samband med ökningen har också olyckorna blivit flera. Antalet olyckor har tredubblats sett till det årliga genomsnittet under 2016-2019 och ökningen är större än ökningen av antalet fordon. I nuläget finns en hel del brister kring lagar för A-traktorer varför Transportstyrelsen nu vill införa hårdare krav.

Transportstyrelsen vill införa bälteskrav, något som inte finns idag. Det ska också införas krav på vinterdäck likt det är på vanliga bilar och man vill även införa en tvåårig prövotid för körkort med behörighet AM. Eftersom man ofta även ser att EPA-traktorer går fortare än tillåtet vill man också införa tekniska krav som ska "försvåra manipulation av hastighetsbegränsning" samt även att "traktorer inte ska få köras fortare än högsta tillåtna konstruktiva hastighet".

Just hastigheten har det länge varit debatt om där åtskilliga menar att man bör höja hastigheten. Idag får A-traktorer enbart gå i 30 km/h och många menar att man bör höja till åtminstone 40 km/h, men Transportstyrelsen konstaterar att man inte bör höja hastigheten som det ser ut i nuläget.

Annons:

– Att höja till 45 kilometer i timmen har aldrig varit aktuellt eftersom alla traktorer med konstruktiv hastighet över 40 kilometer i timmen kräver B-körkort och därmed skulle det bli 18-årsgräns för att kunna köra A-traktor. Däremot har vi analyserat möjligheten att höja till 40 kilometer i timmen, men bedömer att det inte bör göras i detta läge när antalet olyckor ökat så kraftigt, säger Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen.

Samtidigt menar man att det finns möjlighet för en höjning i framtiden, men det skulle endast kunna ske om olyckorna minskade markant.

– Vi vill se en förbättrad trafiksäkerhet för både A-traktorförare och andra trafikanter. Olyckor med A-traktorer inblandade måste minska. Om de gör det är vi beredda att tänka om kring hastighetsgränsen, säger Hallenberg.

Andra förslag är bland annat att det ska införas krav på att passagerare i traktor vid färd på väg måste sitta på en plats avsedd för passagerare med endast en passagerare per plats. Man vill också öka fokus på risker i utbildningen för körkort med behörighet AM och möjlighet att göra utbildningen med fyrhjuliga fordon, samt att det införs förtydligade krav på LGF-skyltens befintlighet och utformning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Växande förluster för Vattenfalls vindkraft – miljarder skjuts till

Energikrisen

Publicerad Idag 09:58 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Stor-Rotliden med ett stort verk i förgrunden och fler verk över ett snötäckt skogslandskap.
Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden. Bolagets svenska vindkraft gick enligt Affärsvärldens sammanställning med 1,27 miljarder kronor i förlust 2025. Arkivbild.

Förlusterna i Vattenfalls svenska vindkraft fortsätter att växa. Under 2025 gick verksamheten back 1,27 miljarder kronor, samtidigt som den fick 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott.

Förlusten är 400 miljoner kronor större än 2024, då den stannade vid 870 miljoner. Siffrorna gäller Vattenfalls svenska vindkraftsbolag sammantaget, inte koncernen som helhet, enligt en genomgång som Affärsvärlden publicerat. Enligt tidningen har den svenska vindkraften gått med förlust varje år sedan 2020.

Omkring hälften av förlusten kommer från en enda post: en nedskrivning på 600 miljoner kronor av vindkraftsprojektet Velinga, som då ännu inte var färdigbyggt. Som enda orsak anger bolaget "uppdaterade investeringsförutsättningar".

Velinga, på 67 megawatt, har sedan dess tagits i drift enligt Vattenfalls delårsrapport för januari–mars 2026.

Aktieägartillskottet på 3,5 miljarder kronor framgår av kassaflödesanalysen. Beloppet är nästan tre gånger så stort som årets förlust.

"Elpriser nära noll"

Vattenfall Vindkraft AB förklarar i årsredovisningen det dåliga året med "låga elpriser på grund av överkapacitet, milda väderförhållanden och höga nivåer i vattenkraft". I årsredovisningen för delägda Blakliden Fäbodberget Wind AB beskrivs "långa perioder med elspotpriser nära noll".

I delägda Vattenfall Toledo Vind gick det så långt att bolaget stängde av produktionen. Enligt Affärsvärlden reglerades motsvarande 31 procent av Toledos möjliga produktion bort.

Skälet, enligt årsredovisningen: "den rörliga kostnaden för att exportera produktionen i transmissionsnätet var högre än intäkterna".

Trots det skriver Vattenfall Vindkraft AB att bolaget "avser fortsatt att utveckla, bygga och förvalta vindkraftsanläggningar i Sverige".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Arla säger upp ekokontrakten med 29 mjölkgårdar

Publicerad Idag 07:07 – av Markus Andersson
Svartvit ko med vitt ansikte i förgrunden på en grön betesmark, med en flock kor bakom under molnig himmel.

Dyr separat transport och minskad efterfrågan ligger bakom Arlas beslut att sluta hämta ekologisk mjölk från de berörda gårdarna. Ekokontrakten upphör i januari 2028, enligt bolaget.

Beskedet kom i början av oktober, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT. Bland dem som drabbas finns Anton Ivarsson, som driver Tockarp Ekogård norr om Åryd i Karlshamns kommun tillsammans med sin fru Lola.

— Det var en ganska rejäl käftsmäll, säger Anton Ivarsson.

Han kan tvingas ställa om från ekologisk till konventionell mjölkproduktion. Någon omställning är enligt SVT inte beslutad.

På bröderna John och Ivar Åkessons gård i Leråkra utanför Ronneby ställde föräldrarna om till ekologiskt lantbruk för ungefär 20 år sedan.

Ensamma på rutten

Arla pekar på logistiken. Gårdarna ligger som ensamma ekoleverantörer på sina hämtningsrutter.

— Det är inte försvarbart att ordna med separat transport av den ekologiska mjölken, säger Arlas presschef Max Wallenberg till SVT.

Bakom beslutet ligger också sjunkande efterfrågan. Enligt Arla har försäljningen av ekologisk mjölk i dagligvaruhandeln minskat med 60 procent sedan 2016. Mot restauranger och offentlig sektor har den gått ner med drygt 20 procent, skriver Jordbruksaktuellt.

Gårdarna kan fortsätta leverera mjölk till Arla som konventionell vara, men utan tillägget för ekologisk produktion. Arla har cirka 240 ekogårdar, och de 29 uppsagda stod för ungefär 8 procent av ekomjölken.

Skillnaden syns i prislistan. För oktober 2026 betalar Arla 667 öre per kilo för ekologisk mjölk och 508 öre för konventionell, alltså 159 öre mindre.

John Åkesson säger till SVT att deras mjölk ibland har gått till en bufferttank och blandats med konventionell mjölk när det varit överskott, eftersom det varit dyrt att hämta den i Blekinge.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sötpotatisen kan slå rot på svenska åkrar

Publicerad Igår 15:05 – av Emil Fjellstedt
Dennis Eriksson och Federico Diaz Trujillo håller upp sötpotatis vid försöksodlingen i Borgeby, med odlingsrader bakom sig.
Dennis Eriksson och Federico Diaz Trujillo vid försöksodlingen i Borgeby 2025. Forskarna väljer ut sorter som ska klara svenska somrar.

Sötpotatis från svenska åkrar kan nå marknaden 2029. Först ska forskare vid SLU och Lunds universitet sålla ner sorterna till tre eller fyra.

Sommaren 2025 lade forskarna ut över 5 000 genetiskt unika fröer från 22 korsningar på fältet i Borgeby i Skåne, i samarbete med Hushållningssällskapet Skåne. Resultatet blev över förväntan, skriver SLU. Över 400 högpresterande sorter har valts ut för vidare försök.

Nästa år ska 40 sorter testas, med målet att hitta tre till fyra som fungerar för kommersiell odling, rapporterar Epoch Times. Projektledaren Dennis Eriksson hoppas på riktigt stora skördar.

— Jag hoppas och tror att vissa av våra sorter kan ge upp till 35–40 ton per hektar. Och då kan vi snacka ekonomi för lantbrukaren, säger Dennis Eriksson, forskare vid SLU, till lantbrukstidningen ATL, i ett citat som Epoch Times återger.

Sorterna testas även hos ett 60-tal odlare, från södra Sverige upp till Kiruna. Över 1 400 personer anmälde intresse när forskarna sökte deltagare. I norr är den korta växtsäsongen den stora utmaningen, eftersom sötpotatisen behöver omkring 95–100 dagar för att utvecklas ordentligt.

Under nästa år ska forskarna också bedöma sorternas lagringsegenskaper och näringsinnehåll. Målet är att peka ut kommersiellt gångbara sorter under 2028, men ytterligare ett års fältförsök kan behövas innan en marknadsintroduktion 2029.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Barn körde för snabba elsparkcyklar – vuxna döms till böter

Publicerad 19 oktober 2026 – av Redaktionen
Hjälmförsedd person på en elsparkcykel framför en rörelseoskärpt stadsmiljö.

Föräldrar ställs inför rätta sedan deras barn kört elsparkcyklar som är för snabba eller för kraftfulla för att få användas som vanliga cyklar. I förhör har föräldrar förklarat att de inte kände till reglerna och att barnens kompisar hade likadana modeller.

Minst 34 vuxna har åtalats för tillåtande av olovlig körning. De flesta av de åtalade är föräldrar som köpt för kraftfulla modeller till barn under 15 år.

När polisen har mätt fordonen har hastigheten i flera fall legat mellan 50 och 60 kilometer i timmen.

Av de ärenden Bonnierägda DN har tittat på har 19 lett till fällande domar, med 30 dagsböter på uppemot 18 000 kronor. Fyra åtalade har friats. De fallen gäller föräldrar som inte kände till att hastighetsspärren gick att kringgå och barn som använde elsparkcykeln utan tillåtelse. Övriga ärenden var ännu inte avgjorda vid genomgången.

Enligt Transportstyrelsen kan en elsparkcykel klassas som cykel bara om den går högst 20 kilometer i timmen och har en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt. Överskrids någon av gränserna är den inte en cykel och får bara köras inom inhägnat område.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.