Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Antalet olyckor med A-traktorer fortsätter att öka i Sverige och idag finns det inte särskilt många krav på förare eller fordon. Därför lägger nu Transportstyrelsen fram en rad förslag som ska öka säkerheten och därmed minska olyckorna. Även frågan om höjning av hastigheten tas upp.
Antalet A-traktorer, eller EPA-traktorer, har ökat kraftigt de senaste åren. I dag finns över 50 000 fordon registrerade, vilket motsvarar en fördubbling på bara två och ett halvt års tid. I samband med ökningen har också olyckorna blivit flera. Antalet olyckor har tredubblats sett till det årliga genomsnittet under 2016-2019 och ökningen är större än ökningen av antalet fordon. I nuläget finns en hel del brister kring lagar för A-traktorer varför Transportstyrelsen nu vill införa hårdare krav.
Transportstyrelsen vill införa bälteskrav, något som inte finns idag. Det ska också införas krav på vinterdäck likt det är på vanliga bilar och man vill även införa en tvåårig prövotid för körkort med behörighet AM. Eftersom man ofta även ser att EPA-traktorer går fortare än tillåtet vill man också införa tekniska krav som ska ”försvåra manipulation av hastighetsbegränsning” samt även att ”traktorer inte ska få köras fortare än högsta tillåtna konstruktiva hastighet”.
Just hastigheten har det länge varit debatt om där åtskilliga menar att man bör höja hastigheten. Idag får A-traktorer enbart gå i 30 km/h och många menar att man bör höja till åtminstone 40 km/h, men Transportstyrelsen konstaterar att man inte bör höja hastigheten som det ser ut i nuläget.
– Att höja till 45 kilometer i timmen har aldrig varit aktuellt eftersom alla traktorer med konstruktiv hastighet över 40 kilometer i timmen kräver B-körkort och därmed skulle det bli 18-årsgräns för att kunna köra A-traktor. Däremot har vi analyserat möjligheten att höja till 40 kilometer i timmen, men bedömer att det inte bör göras i detta läge när antalet olyckor ökat så kraftigt, säger Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen.
Samtidigt menar man att det finns möjlighet för en höjning i framtiden, men det skulle endast kunna ske om olyckorna minskade markant.
– Vi vill se en förbättrad trafiksäkerhet för både A-traktorförare och andra trafikanter. Olyckor med A-traktorer inblandade måste minska. Om de gör det är vi beredda att tänka om kring hastighetsgränsen, säger Hallenberg.
Andra förslag är bland annat att det ska införas krav på att passagerare i traktor vid färd på väg måste sitta på en plats avsedd för passagerare med endast en passagerare per plats. Man vill också öka fokus på risker i utbildningen för körkort med behörighet AM och möjlighet att göra utbildningen med fyrhjuliga fordon, samt att det införs förtydligade krav på LGF-skyltens befintlighet och utformning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
I bred enighet beslöt riksdagen på torsdagen att skuldsätta staten med ytterligare 300 miljarder kronor för en massiv militär och civil upprustning. Kritiker varnar för att satsningen kan bli dyrköpt på längre sikt.
Överenskommelsen, som samtliga riksdagspartier står bakom, innebär att staten frångår sitt balansmål och tar upp historiskt stora lån för att möta Natos framtida försvarskrav.
Av totalbeloppet ska 250 miljarder användas till militärt försvar – främst brigader, luftvärn och ammunition – medan 50 miljarder går till civila förberedelser såsom sjukvård, matlager och infrastruktur.
Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att målet är att uppnå 3,5 procent av BNP till militärt försvar och 1,5 procent till civilt försvar senast 2032. Beslutet innebär en dramatisk höjning av dagens nivåer och gör Sverige till ett av de länder i Europa som nu lägger störst andel av sin ekonomi på försvaret.
Foto: Norska Försvarets hemsida/ntb.no
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver lånen som tillfälliga och nödvändiga.
– Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Svantesson.
Flera ekonomer ifrågasätter om lånefinansiering av militära utgifter är hållbar, där socialdemokraterna vill se en ny skatt för att kunna finansiera återbetalningen. Tidö-regeringen å sin sida hoppas att satsningen ska rymmas inom framtida tillväxt.
Syfte: Möta Natos krav och stärka Sveriges försvarsförmåga
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Partiet MoD:s ledare Andreas Sidqvist prövar Tidningen Syre för förtal efter att ha publicerat vänsterextrema Expo-medarbetaren Daniel Vergaras texter.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Andreas Sidkvist, partiledare för det oppositionella partiet MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati – stämmer den vänsterextrema tidningen Syres chefredaktör Lennart Fernström för grovt förtal.
Bakgrunden är att Sidkvist tvingades lämna sitt uppdrag i Miljömagasinet efter att den miljöprofilerade tidningen Syre våren 2023 låtit publicera två artiklar av aktivisten Daniel Vergara, långvarig medarbetare för underrättelsegruppen Expo, en grupp med rötterna i den våldsbejakande vänsterextrema miljön, även känd som ”den autonoma rörelsen”. Grova anklagelser riktades i dessa mot partiledaren och omfattade bland annat ”antisemitism”, ”klimatförnekelse” och att ”sprida Kreml-propaganda”.
Stämningsansökan gäller grovt förtal enligt 5 kap. brottsbalken och syftar enligt Andreas Sidkvist själv till att pröva om Tidningen Syres publiceringar brutit mot svensk lag, och om de orsakat konkret skada på Sidkvists personliga anseende, yrkesliv och demokratiska engagemang. Vid sidan av att engagemanget i Miljömagasinet påverkades uppger Sidkvist bland annat att han även uteslöts ur lokala forum på sociala medier och nekades hyra lokal i Folkets hus som en följd av artiklarna, och kopplar också ett senare ofredande till dessa. Han yrkar sammantaget på ett skadestånd om 25 000 kronor, rättelse alternativt avpublicering av artiklarna samt en offentlig ursäkt.
– Det här handlar ytterst inte om mig – utan om vilket samtalsklimat vi vill ha i Sverige. Ska det vara möjligt att delta i samhällsdebatten och engagera sig i demokratin utan att smutskastas? frågar sig Sidkvist.
– Det handlar om heder, inte pengar, betonar partiledaren.
En offentlig version av stämningsansökan till Stockholms tingsrätt finns att ta del av här.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Vissa matvaror, som exempelvis matjessill och gräslök, har blivit billigare, enligt Matpriskollen. Samtidigt har priserna på andra midsommarmåsten på matbordet stigit i pris.
I en sammanställning har Matpriskollen jämfört skillnaden i matpriserna den första juni förra året med den första juni i år. Matpriserna har generellt ökat med fyra procent, men samtidigt har midsommarklassiker ökat något mer – 5 procent.
Gräddfil, en klassiker att använda sig av på midsommarbordet, har ökat 10 procent i pris jämfört med förra året. Samtidigt har dess partner, gräslöken, minskat med två procent.
Lax är billigare
Priset på gravad, skivad eller rökt lax har minskat med cirka två procent. Även kycklingfilé har minskat något i pris, en procent. Sillen är en blandad kompott då sill i glasburk har ökat med tre procent samtidigt som matjessill har minskat med en procent.
För den som brukar baka västerbottenostpaj blir det måttligt dyrare då just den osten ökat med 11 procent sedan juni 2024. Färskpotatis är svårare att spå priser kring då det handlar om lokal prissättning.
Efterrätten tar förmodligen priset i prisutveckling endast tillsammans med det sedvanliga kaffet som stigit som mest sedan förra året. Sedan juni förra året har det ökat med omkring 50 procent i pris, enligt Matpriskollen. Vispgrädde har ökat med hela 13 procent.
Osäkert med jordgubbar
När det gäller de obligatoriska jordgubbarna är det likt färskpotatis svårare att spå om, då det är lokala prissättningar. Skörden har gått lite trögt på grund av det kalla värdet i maj och idag kostar en liter jordgubbar cirka 70 kronor. Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, tror att priset kan landa på ungefär 100 kronor litern. Alternativt två liter för 150 kronor.
Inför midsommarhandlandet uppmanar Mazur svenskar att vara multilojala gentemot butikerna, då många lockar med olika kampanjpriser.
– Kolla först: den här veckan, vad finns det för kampanjpriser? Har man ett par butiker att välja på, då hittar du allt du vill ha på bordet, säger Mazur till NWT.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En omfattande polisinsats med staket och avspärrningar av närmast Fort Knox-liknande säkerhetsarrangemang mötte huvudstadens fotgängare och turistande flanörer utanför Grand Hôtel i helgen, då det globalistiska maktnätverket Bilderberggruppen i år träffades på det Wallenbergägda hotellet.
Nya Dagbladets utsände kunde konstatera att insyn och möjlighet att ställa frågor till årets deltagare i sedvanlig Bilderberganda var lika med noll.
Som NyD tidigare rapporterat utspelade sig årets Bilderbergmöte – det 71:a i ordningen – vid Grand Hôtel i Stockholm. Den slutna och medieskygga verksamheten är stängd för såväl allmänheten som journalister, med undantag för betrodda representanter för etablissemangsmedia som själva medverkat på mötena.
Bilderberggruppens regelverk är tydliga med att inget av det som diskuteras på de årliga mötena blir offentligt, samt att inga pressträffar eller intervjuer med journalister får hållas.
Bilar utanför Grand Hôtel i helgen. Foto: Nya DagbladetTvå mötesdeltagare som inte kunnat identifieras av redaktionen. Foto: Nya Dagbladet
Wallenberg
Årets värdskap låg hos Sveriges inflytelserika Wallenbergfamilj, som länge haft en profilerad ställning inom maktnätverket. Genom investmentbolaget Investor kontrollerar familjen stora delar av svensk industri, däribland försvarskoncernen Saab och flera andra börsnoterade företag. Man äger även Grand Hôtel, vilket bedöms utgöra kopplingen till valet av årets mötesplats.
Vid flera tillfällen försökte Nya Dagbladets reporter komma i kontakt med inbjudna gäster, men ordningsmakten gjorde klart att ingen släpps igenom utan en speciell inbjudan.
– Alla frågor kring arrangemanget inklusive sådant som rör säkerheten får du ta med polisens pressavdelning. Ingen släpps igenom, bekräftade två poliser på plats.
Avspärrningar för Bilderbergmötet i helgen. Foto: Nya Dagbladet
Frustrerade medborgare: ”Man skiter i oss”
Utanför hotellet och dess rigorösa skalskydd tittade en intresserad allmänhet inklusive förvånade turister med nyfikna ögon på avspärrningarna.
I samtal med två amerikanska turister i 20-årsåldern konstaterade dessa att man ”… inte känner till vare sig Bilderberggruppen eller vad den ägnar sig åt eftersom information saknas i media”.
En intresserad medborgare som Nya Dagbladet pratade med var dock tydlig med sin uppfattning om inte minst hemlighetsmakeriet.
– Jag tycker att det är för jävligt det de sysslar med, hemlighetsmakeriet och anonymiteten. Vad är det man vill undanhålla oss? Har man inget att dölja borde det ju vara mer transparent, eller? Våra röster duger gott var fjärde år men sedan skiter man i oss.
Ett par som rest långväga från mer sydeuropeiska breddgrader, uttryckte också sin frustration.
– Vi visste att årets möte skulle vara här i Stockholm, och vi vill med egna ögon se om vi kan få syn på någon politiker eller annan makthavare. Nu när dessa återigen ska fatta beslut bakom ryggen på oss medborgare.
Även representanter inom den politiska oppositionen utanför Sveriges riksdag kunde ses utanför avspärrningarna. En av dessa politiker var Andreas Sidqvist, som tagit sig till området för att markera mot den bristande insynen och hemlighetsmakeriet. I en kommentar till Nya Dagbladet säger han att det behövs en kraftig förändring för att människor ska återfå förtroende för det nuvarande systemet.
– Det är problematiskt att makten samlas bakom lyckta dörrar och att människor som berörs av det de diskuterar inte har insyn, vilket är grundproblemet. Vi vänder oss mot att mer och mer makt flyttas till överstatliga, icke demokratiska organisationer som EU, Nato och WHO, säger Sidqvist.
Andreas Sidqvist, MoD. Foto: Nya Dagbladet
Svårfångade mötesdeltagare
Givet Bilderberggruppens utformning är det svårt att få en bredare insyn över vilka gäster som faktiskt varit närvarande på mötet. Antingen över flera dagar eller ett enskilt datum.
– De vill ha en plats där man kan föra en öppen och intim dialog utan att vara rädd för att det man säger ska stå i tidningen dagen efter,kommenterade Dino Knudsen, lektor i global politik vid Malmö universitet, till statskanalen SVT den gångna veckan.
Socialdemokraternas partiledare, Magdalena Andersson, kunde emellertid konstateras vara på plats under lördagen. Andersson kunde ses lämna platsen strax efter lunchtid, för att sedan återkomma vid 15:45-tiden.
Sveriges tidigare statsminister och socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson går in på mötet. Foto: Nya Dagbladet
Bland övriga deltagare fanns bland andra Natos generalsekreterare Mark Rutte, techinvesteraren Peter Thiel som beskrivits som en ”kungamakare” i Vita huset, Jacob och Marcus Wallenberg samt Sveriges tidigare statsminister Carl Bildt och ett antal svenska näringslivsprofiler som Spotify-grundaren Daniel Ek, Volvos vd Martin Lundstedt och Ericssons vd Börje Ekholm.
Även kung Willem-Alexander av Nederländerna, Finlands president Alexander Stubb och flera svenska toppolitiker, däribland Magdalena Andersson och Ebba Busch (KD) närvarade på mötet.
NATO chief Mark Rutte chatting with former Swedish Prime Minister Carl Bildt before leaving the Grand Hotel in Stockholm at the end of #Bilderberg 2025 pic.twitter.com/4z0MMXxTzT
Mot bakgrund av det massiva säkerhetspådraget och de rigorösa avspärrningarna utanför Grand Hôtel förblev årets Bilderbergmöte och de framtidsfrågor som diskuterades lika ogenomträngliga som tidigare. Allmänheten fick således nöja sig med att blicka in genom staket och får fortsätta spekulera om vilka beslut som egentligen fattas när världens verkliga makthavare samlas – långt ifrån insyn och ansvar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
