MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 15 april 2025

tisdag 15 april 2025

Tioårig flicka slagen och rånad

publicerad 6 september 2019

En flicka i 10-årsåldern blev misshandlad och rånad på väg hem från skolan i Kungsbacka kommun. Enligt information som har gått till vårdnadshavare från skolan, blev hon attackerad av en maskerad man. Det skriver GT.

Mannen slog henne och stal hennes mobiltelefon, enligt polisen. Brottet skedde i tisdags vid 16.30-tiden.

Under gårdagen skickade skolan ut information om händelsen till alla vårdnadshavare:

Skolan har fått kännedom om att en elev i går, tisdag 3/9, blev rånad på väg hem från skolan av en maskerad vuxen man. Händelsen är polisanmäld…”.

Skolan uppmanar föräldrarna att tala med sina barn om detta. I övrigt vidtar man inte någon åtgärd. Detta enligt rektorn. Polisen konstaterar, att flickan har en rodnad i ansiktet efter slaget. Ingen person är i nuläget misstänkt.

 

Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre svenska kvinnor vill ha barn: ”En samhällsförändring”

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad Idag 6:30
– av Markus Andersson
Födelsetalen i hela Västvärlden befinner sig på alarmerande nivåer

Var fjärde ung kvinna uppger nu att de inte vill eller är tveksamma till att skaffa barn i framtiden samtidigt som födelsetalen är på historiskt låga nivåer.

Barnmorskan och professorn Tanja Tydén pekar samtidigt på att det finns saker som samhället kan göra för att försöka få fart på barnafödandet igen, om bara den politiska viljan finns.

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat studien från Uppsala universitet som visar att bara 75 procent unga kvinnor i Sverige idag uppger att de vill ha barn – en kraftig minskning från 91 procent bara för tio år sedan.

Av de som svarade på varför de inte ville ha barn svarade de flesta att de helt enkelt inte hade någon önskan att bli föräldrar. Hälsoskäl var den näst vanligaste anledningen och den tredje vanligaste var att man värderade sin frihet högre än att skaffa barn. Ekonomiska skäl kom på fjärde plats och den femte gruppen kvinnor uppgav att skälet var att de oroade sig för påstådda klimatförändringar och överbefolkning.

– Det är en samhällsförändring… Det är betydligt fler nu än tidigare som inte vill ha barn. Det är en fjärdedel av kvinnorna som säger att de är tveksamma eller inte vill, förklarar Tanja Tydén, barnmorska och professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

”Några är rädda för klimathotet”

Hon pekar på att man bara under det senaste decenniet kunnat notera en kraftig minskning av andelen kvinnor som vill ha barn, och att det finns flera olika förklaringsmodeller till att familjebildning är mindre populärt idag.

– En del säger att de helt enkelt inte känner någon barnlängtan, andra säger att de värderar sin frihet högt och några säger att de är rädda för klimathotet.

– En grupp har sagt att det är ekonomin som styr det här, fortsätter hon.

Även om vissa av faktorerna är svåra att förändra från politiskt håll pekar hon på att samhället och politikerna faktiskt kan skapa incitament till ökat barnafödande – exempelvis genom att göra föräldrapenningen mer förmånlig för vissa grupper.

– När det gäller en sådan fråga som ekonomin. Om man har pluggat länge och blir gravid i slutet på sina studier, så får man ju den absolut lägsta föräldrapenningen. Där har samhället möjlighet att göra en förändring.

Samma trend i hela Västvärlden

Förra året noterade SCB att antalet födda barn per kvinna i Sverige sjunkit till 1,43 – den lägsta siffran som någonsin uppmätts i landet. För att inte ha en negativ befolkningsutveckling krävs cirka 2,1 barn i snitt per kvinna.

Istället för att fokusera på att öka födelsetalen har samtidigt både blåa och röda svenska regeringar under de senaste decennierna satsat på invandring från tredje världen – vilket resulterat i att Sveriges befolkning har ökat trots en sjunkande nativitet.

Sverige är heller inte unikt – där samma trend syns i hela Västvärlden, och i EU som helhet låg födelsetalen 2023 på 1,38 barn per kvinna – samt betydligt lägre än så i länder som Spanien, Italien och Polen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Granskning: Gängskjutningar drabbar hela Sverige

Ökade otryggheten

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Gäng skjutningar

Endast fem av Sveriges hundra största kommuner har helt undvikit gängrelaterat våld mellan 2020 och 2024, enligt en granskning från Schibstedtidningen Aftonbladet.

Under perioden har nära 700–800 personer skjutits i totalt 73 kommuner – en utveckling som tydligt visar hur det grova våldet breder ut sig bortom storstäderna.

Polisens egen statistik från de senaste åren pekar på ett förvärrat läge vad gäller antalet skjutningar i Sverige.

Mellan 2020 och 2024 har, beroende på källa, 698-766 personer skjutits varav 235–252 med dödlig utgång, enligt Aftonbladets granskning och polisens data – ett genomsnitt på nästan en skjutning i veckan.

I 27 av de 100 största kommunerna saknas registrerade skjutningar, och blott fem kommuner inte rapporterat några gängrelaterade incidenter över huvud taget.

Kriminella nätverk som Foxtrot och Dalen-ligan pekas ut som nyckelaktörer bakom utvecklingen. De driver konflikter lokalt och använder skjutningar som medel för att ta kontroll över territorium och illegala marknader.

”Expansionskrig”

Enligt poliskommissarie Kristian Malzoff, på polisens Nationella operativa avdelning (NOA), handlar det om en strategi för att utöka inflytande och etablera sig nationellt genom att stötta mindre gäng.

Det är ett slags expansionskrig, där nätverken konkurrerar om lokala undergrupper, säger Kristian Malzoff till Aftonbladet.

Våldet har på senare tid även drabbat utomstående. I Fruängen dödades år 2023 en tonårspojke utan koppling till organiserad brottslighet – ett exempel på hur faran för civila ökar när skjutningarna blir fler och mer hänsynslösa.

[Gängen] har haft en strategisk tanke att ta andelar genom att aktivt stödja en sida i konflikter mellan mindre grupperingar, säger Kristian Malzoff.

Resursbrist och avsaknad av strategi

Flera kommuner har nu börjat slå larm om resursbrist och vädjar om statligt stöd för att hantera situationen. Trots lokala insatser saknas en sammanhållen strategi, vilket gör det svårt att motverka gängens expansion.

Polis och experter betonar behovet av nationell samordning och förslag om skärpta lagar, ökade befogenheter och bättre underrättelsearbete har lyfts fram – men också vikten av förebyggande åtgärder för att hindra nyrekrytering.

Samhällskonsekvenserna är omfattande, otryggheten ökar, lokalsamhällen destabiliseras och tilltron till rättsstaten urholkas. Den svenska gängproblematiken är inte längre ett storstadsfenomen – utan en rikstäckande, komplex och brådskande angelägenhet.

Viktigt att veta om statistiken

  • Preliminär data: Polisens statistik över bekräftade skjutningar är ofta preliminär vid publiceringstillfället och kan revideras senare om nya uppgifter tillkommer eller om fel upptäcks. Detta anges tydligt på myndighetens webbplats.
  • Definition av bekräftad skjutning: En skjutning räknas som bekräftad om det finns fysiska bevis (t.ex. kulor, hylsor eller skador) eller minst två oberoende ögonvittnen. Legala eller oavsiktliga skjutningar inkluderas inte i statistiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moskéboom i Sverige: 4200-procentig ökning på 25 år

Islamiseringen i Europa

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Moské Göteborg
I Göteborg finns en av Sveriges flertaliga moskéer (arkivbild).

Sveriges religiösa landskap har förvandlats på ett kvarts sekel. Medan kyrkor stängts under tystnad har antalet moskéer ökat explosionsartat med omkring 4200 procent, uppger Samnytt, baserat på uppgifter från Myndigheten för stöd till trossamfund.

Från en handfull år 2000 till omkring 300 idag sprider sig muslimska bönelokaler över landet. Men bakom siffrorna döljer sig frågor om finansiering, inflytande och ett samhälle i snabb förändring.

Vad är en moské? Definitionen varierar. Permanenta gudstjänstlokaler med minaret och kupol räknas, men så gör även enklare bönelokaler i källare och föreningsrum.

Otydligheten gör att det verkliga antalet kan vara betydligt högre, något som försvårar en saklig debatt. Ändå är trenden tydlig: moskéerna blir fler, och deras roll alltmer omdiskuterad.

Beröringsskräck

I Vasastan i centrala Stockholm har exempelvis Masjid Aysha-moskén vuxit till en central mötesplats för många muslimer, och i Helsingborg planeras för närvarande en storskalig moské, finansierad genom internationella insamlingar.

I Skärholmen drivs ett projekt som siktar på att skapa Nordeuropas största muslimska center, med miljontals kronor från utländska donatorer. Men moskéerna är inte bara andliga rum utan även symboler för en utveckling som hos kritiker väcker oro.

Moské Malmö
En av Malmös många moskéer. Foto: Johan Wessman/News Oresund

Byggprojekten vittnar om ambition men också om en växande beroendeställning som få vågar granska. Mycket pekar på att länder som Saudiarabien, Qatar och Turkiet pumpar in pengar i svenska moskéer.

Samnytts rapport antyder att vissa regimer ser bönelokalerna som verktyg för att sprida ideologiska budskap.

Kritiker varnar för att utländskt inflytande kan spä på polarisering och i värsta fall radikalisering, medan moskéföreträdare istället framhåller en roll som brobyggare i lokalsamhället.

Debattklimatet kompliceras ytterligare av rädslan att stämplas som islamofob. Den som ifrågasätter moskéboomen möts ofta av hårda ord, vilket kan tysta legitima funderingar om integration och trygghet.

Kristna mötesplatser minskar

Internationellt är Sverige inte ensamt. I till exempel Frankrike har lagar mot ”islamistisk separatism” skapat rubriker, medan Storbritannien kämpar med att balansera religionsfrihet och säkerhet.

I Sverige saknas dock ofta underlag för att ens föra samtalet. Offentlig statistik om moskéer är knapphändig, och finansieringsflöden förblir höljda i dunkel.

Parallellt med moskéboomen krymper de kristna rummen. Exempel på det är att Svenska kyrkan har stängt dussintals kyrkor de senaste decennierna. Något som kontrasterar de nya minareternas framfart.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kiruna får gatunamn på minoritetsspråk – ”svensktalande” uppmanas använda AI för att uttala namnen

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen
Gatunamnen spås orsaka förvirring i många sammanhang.

Njahcogáhtta, Sivakkakatu och Taimenkatu är tre av Kirunas nya gatunamn på minoritetsspråk som kommunstyrelsen i veckan klubbade igenom.

Problematiken kring att många svenskar inte förväntas kunna uttala de nya namnen spelar ingen roll, enligt Irene Kuhmunen, ordförande för Kiruna sameförening – som istället föreslår att de börjar använda AI-tjänster för ändamålet.

Under måndagen beslutade politikerna att gatorna i ett nybyggt bostadsområde i Kiruna ska få namn på samiska, mäenkieli och finska – istället för på svenska som brukligt är.

– Det här visar på den verklighet vi har med språken runt omkring oss i Kiruna kommun som vi bör vara stolta över, förkunnade Samelistans Åsa Larsson Blind.

Alla tyckte dock inte att de nya gatunamnen var någon särskilt bra idé – och pekar bland annat på att flera av dem var mycket svåra att uttala för den som inte tillhör respektive minoritetsgrupp, samt att det kan uppstå problem i kontakten med myndigheter och andra aktörer om det råder förvirring om vilken plats som egentligen åsyftas.

– Måste vi alltid vara experimentkommunen, måste vi alltid vara först med att testa något nytt? frågade en irriterad Magnus Gustafsson från Centerpartiet.

”Till de svensktalande finns AI”

I slutändan blev det en form av ”kompromiss” där de två mest komplicerade namnen byttes ut till namn på minoritetsspråken som politikerna bedömde vara något enklare att uttala. Irine Kuhmunen, som leder Kirunas sameförening, är lyrisk över beslutet.

– Äntligen får vi samiska namn i Kiruna. I Kiruna har redan alla berg, sänkor och myrar samiska namn och nu får vi också gator med samiska namn, konstaterar hon.

Kritiken om att svensktalande inte kommer att kunna uttala de nya namnen tar hon med en klackspark – och uppmanar dessa att ta hjälp av tekniska lösningar och hjälpmedel.

– Till de svensktalande finns det AI. Man kan använda AI, skrattar hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.