MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 8 juli 2025

tisdag 8 juli 2025

Svenska myndigheter varnar för kärnvapenapokalyps

Det nya kalla kriget

publicerad 25 april 2025
– av Isac Boman
Carl-Oskar Bohlin, minister för civilförsvar håller upp domedagsfoldern.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppmanar svenskarna att förbereda sig för terrorattacker, dödliga pandemier, flygbombningar – och till och med kärnvapenkrig.

Trots den apokalyptiska tonen, där det framstår som att fullt världskrig snart är verklighet, menar minister Carl-Oskar Bohlin att syftet med informationen i själva verket är att ”skapa lugn”.

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har tagit fram en ny version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som nu börjat skickas ut till alla svenska hushåll. Skriften präglas av en förestående undergångsstämning och en svart syn på den närmaste framtiden.


Artikeln publicerades första gången den 24 november 2024.


Noterbart är att den nya skriften är betydligt tjockare än den förra som togs fram 2018 (31 sidor istället för 20) och MSB hävdar själva att detta beror på att ”läget i världen kraftigt har försämrats sedan den tidigare broschyren skickades ut”.

Krig pågår i vår omvärld, extremväder blir allt vanligare. Terrorhot, cyberattacker och vilseledande information används för att skada och påverka oss. Sverige har även gått med i försvarsalliansen Nato”, heter det – och det betonas vidare att alla således måste ”hålla ihop och ta ansvar för vårt land”.

Myndigheten larmar också om att cyberattacker, påverkanskampanjer, terrorism och sabotage ”kan inträffa när som helst, och mycket pågår här och nu” och förkunnar för svenska folket att dessa inte kan ta ”sin frihet för given” utan måste visa ”vilja och mod att försvara vårt öppna samhälle – även om det innebär uppoffringar”.

Tonläget är mycket alarmistiskt i MSB:s nya broschyr. Foto: MSB

Alla måste ”kraftsamla”

Man lyfter också fram det svenska Natomedlemskapet som en essentiell del av Sveriges motståndskraft mot påstådda yttre hot, och hävdar att ”syftet med alliansen är att länderna tillsammans ska vara så starka att det avskräcker andra från att angripa oss”.

Svenskarna får veta att krig eller akut fara för krig är någonting som kan vara att vänta mycket snart och att hela samhället då måste ”kraftsamla för att kunna möta en angripare och för att se till att det viktigaste i samhället fungerar”.

Totalförsvarsplikt gäller alla svenska medborgare, både de som bor i Sverige och i utlandet… Vid höjd beredskap är du skyldig att inställa dig på den plats du fått besked om i din krigsplaceringsorder”, betonas det.

MSB uppmanar vidare svenskarna att lära sig hur de olika varningssystemen och larmen fungerar och hur man skiljer ett skarpt flyglarm från ett beredskapslarm.

Ta dig genast till närmaste skyddsrum, källare eller annan skyddad plats. Du har bättre skydd inomhus än utomhus, främst i ett rum utan fönster”, uppmanas det.

Kärnvapen och biologiska vapen

Myndigheten hävdar också att det finns risk att Sverige blir angripet av kärnvapen och att svenskarna ”vid anfall med kärnvapen, kemiska eller biologiska vapen” bör ”ta skydd på samma sätt som vid ett luftangrepp” – helst i ett skyddsrum.

Efter ett par dagar har strålningen minskat kraftigt”, lovar man.

Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen. Skyddsrum ger bättre skydd än andra platser mot radioaktivt nedfall, gaser från kemiska vapen samt biologiska stridsmedel”, betonas det vidare.

Den som inte har tillgång till skyddsrum uppmanas istället att söka sig till källare, garage och tunnelbanestationer under mark – eller gömma sig i tunnlar eller bakom murar. Hinner man inte ta sig till en sådan plats ska man istället krypa ihop ”i en grop eller ett dike” och stanna där tills myndigheterna bedömt att faran är över.

I Ulf Kristerssons Sverige utmålas kärnvapenkrig som någonting nära förestående. Montage. Foto: Frankie Fouganthin/CC BY-SA 4.0, Vadimrysev/iStock

Dela bara ”pålitliga källor”

Sverige riskerar inte bara ett krig med kärnvapen enligt MSB, som betonar att man ser propaganda och desinformation som ett akut hot.

Främmande makt och andra aktörer utanför Sverige använder desinformation, vilseledning och propaganda för att påverka oss. Försök att påverka sker dagligen, främst på nätet och i sociala medier. Syftet är att skapa misstro och bryta ner vår vilja att försvara oss”, heter det.

Den psykologiska krigföringen menas bland annat ske genom spridandet av berättelser som är ”falska eller delvis sanna men tagna ur sitt sammanhang” eller förfalskade filmklipp, röstinspelningar och bilder. Fientliga aktörer uppges också bedriva krigföring mot Sverige genom att ”väcka känslor kring en fråga eller händelse för att göra oss oroliga eller misstänksamma mot varandra”.

Denna typ av angrepp mot Sverige motverkas bäst genom att svenskarna är uppmärksamma, och delar information från vad man betecknar som ”pålitliga källor”. Vilka källor som MSB menar är pålitliga framgår inte uttalat i sammanhanget förutom att man uppmanar till att söka ”bekräftad information från myndigheter”.

”Extremväder” hotar Sverige

Cyberattacker och terrorattentat lyfts fram, där det förkunnas att ”terrorattentat och väpnat våld kan riktas mot människor eller viktig infrastruktur som elförsörjning och transporter” – och även här uppmanas medborgarna att vara redo att fly och söka skydd, om de bevittnar ett attentat.

Därtill ska också ”extremväder” hota det svenska folket, enligt MSB och man hävdar att ”extremväder som skyfall, översvämningar och värmeböljor blir allt vanligare” samt att ”risken för naturolyckor som jordskred och skogsbränder ökar”.

Påstått dödliga pandemier uppges också hota Sverige. Foto: PIKSEL/iStock

Om en smittsam sjukdom börjar spridas kommer myndigheterna att gå ut med råd om hur du kan skydda dig själv och andra… Hjälp till att minska smittspridningen genom att följa råden från myndigheterna”, heter det.

Uppmärksammas internationellt

Broschyren innehåller också mer vardagliga tips kring hemberedskap och prepping, hur man stoppar blödningar och hur man bör förbereda sig för exempelvis ett längre strömavbrott – men det är just den domedagsmässiga tonen som fått många att reagera starkt.

Att svenska myndigheter uppmanar sin befolkning att förbereda sig för eventuella kärnvapenangrepp har också väckt internationell uppmärksamhet, där brittiska The Times skriver att Sverige tycks förbereda sig för en ”global apokalyps” medan franska Le Parisien nöjer sig med att konstatera att svenskarna uppmanas göra sig redo för krig.

Tyska Focus menar att hela skriften präglas av en ”undergångsstämning” och flera andra medier uttrycker förvåning kring broschyrens innehåll och formuleringar.

Rädda Barnen varnar i sin tur för att det alarmistiska tonläget riskerar att skapa rädsla hos barn, medan andra pekar på att det är svårt att fokusera på att styra upp vardagen när myndigheterna samtidigt uppmanar till att göra sig redo för kärnvapenattacker.

Carl-Oskar Bohlin och MSB:s Charlotte Petri Gornitzka presenterar broschyren. Foto: Regeringskansliet/Niklas Forsström

”Pågår här och nu”

Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, uppger å sin sida att syftet med broschyren är att ”informera” och ”skapa lugn” och menar att krigshotet mot Sverige inte är omedelbart förestående.

Å andra sidan, tillägger Bohlin samtidigt, kan påverkanskampanjer, terrorism och sabotage ”inträffa när som helst”, och mycket av det uppges redan ”pågå här och nu”.

Ministern menar vidare att svenskarna inte bör ”springa och gömma sig i skogen och inte ha något att göra med resten av samhället” utan att det istället handlar om att vara förberedd, ta ansvar och vara solidarisk med resten av samhället.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Slovakien uppmanar Väst att föra dialog med Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 2 juli 2025
– av Isac Boman
Juraj Blanar menar att ledarna i Väst måste använda diplomati och dialog för att få slut på kriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Slovakiens utrikesminister Juraj Blanar bedömer att kriget i Ukraina inte kan avgöras på slagfältet. Istället uppmanar han västvärlden att söka en fredlig lösning genom direkt dialog med Ryssland – och varnar för att fortsatta spänningar kan leda till ett katastrofalt storkrig mellan Nato och Moskva.

– Vi vill inte att ett krig mellan Ryssland och Nato bryter ut, för det skulle vara det tredje världskriget. Vi vill att konflikten ska lösas fredligt, sade Blanar under ett diskussionsprogram i den slovakiska public service-kanalen STVR i söndags.

Blanar betonade vikten av diplomati och efterlyste en återgång till ”respekt för internationell rätt”. Han föreslog även att västvärlden bör söka vägar till förnyad kontakt med Moskva – ”och kanske till och med förlåta allt som har hänt”.

Slovakien har, i likhet med Ungern, konsekvent drivit på för en nedtrappning av konflikten och motsatt sig ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland.

Landets president, Peter Pellegrini, har även uppmanat EU:s medlemsstater att återuppta direkta samtal med Moskva och samtidigt avvisat kraven på en snabb militär upprustning inom Nato, med argumentet att försvarsutgifterna bör spegla varje lands egna prioriteringar – snarare än en oro för Ryssland.

Ryssland kräver ukrainsk neutralitet

Från ryskt håll har man fördömt det USA-ledda blockets beslut i förra veckan om att medlemsländerna bör höja sina försvarsbudgetar till 5 procent av BNP – en åtgärd som enligt Nato ska avskräcka det ”långsiktiga hotet från Ryssland mot den euro-atlantiska säkerheten”.

Kreml har i sin tur upprepat att man inte har några intentioner att attackera något Nato-land och har kallat anklagelserna ”nonsens” – en skrämseltaktik som, enligt Moskva, används av Väst för att legitimera ökade försvarsanslag.

Moskva uppger att man vill nå en diplomatisk lösning på Ukrainakriget, och president Vladimir Putin har sagt att ett varaktigt avtal måste inkludera ett erkännande av den faktiska situationen ”på marken”, samt ukrainsk neutralitet.

Enligt Putin hålls kontakter mellan Moskva och Kiev om en möjlig tredje omgång fredsförhandlingar. Tidigare samtal har hållits i Turkiet, där parterna utbytt utkast till fredsförslag och genomfört flera fångutväxlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Giftiga bomber på Östersjöns botten – fredsaktivist vill se samarbete mellan Nato och Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 1 juli 2025
– av Isac Boman
Cirka 40 ton farliga kemiska stridsmedel ligger och skräpar på Östersjöns botten, enligt bedömare.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Uppskattningsvis 1,6 miljoner ton ammunition från andra världskriget ligger fortfarande på havsbotten i Nordsjön och Östersjön.

Enligt experter utgör detta inte bara ett säkerhetshot utan också en växande miljörisk – och borttagningen bör ske genom internationellt samarbete snarare än enskilda initiativ.

Den övervägande delen av ammunitionen, som främst lämnades kvar av det nationalsocialistiska Tyskland, består av konventionella granater. Men omkring 40 ton innehåller farliga kemiska stridsmedel, däribland senapsgas och fosgen. Efter årtionden under vatten har många av behållarna börjat frätas sönder, vilket utgör ett hot mot det marina ekosystemet och potentiellt även mot kustområden.

– Frågan är hur man ska hantera återvinningen av dessa giftiga tidsbomber för Östersjöns biosfär. Självklart, på grund av korrosionen av dessa behållare, finns det en fara för fiskar och växter, och andra länder, säger den tyske publicisten och fredsaktivisten Bernhard Trautvetter i en intervju med RT.

Han betonar att ansvaret inte kan ligga på ett enda land och att Nato-länderna i Östersjöregionen såväl som Ryssland, som har tillgång till farvattnet genom sin exklav Kaliningrad och St. Petersburg-området, måste gå samman för att ”oskadliggöra denna tickande bomb”.

Tyskt pilotprojekt

Tyskland inledde 2023 ett pilotprojekt för att bärga ammunitionen och genomförde arbetet i Lübeckbukten och den första fasen avslutades i april i år. Myndigheterna beskrev projektet som en framgång, men medgav att ytterligare tekniska anpassningar krävs i områden där mängden ammunition är särskilt hög.

Initiativet har samtidigt väckt oro hos miljöorganisationer, forskare och grannländer över hur återvinningen påverkar havsmiljön, särskilt om den sker utan samordning över nationsgränserna.

Ryssland har länge uttryckt oro över det kemiska arvet från kriget och har upprepade gånger efterlyst en internationell insats för att rensa botten från krigsmateriel. I praktiken har man dock hållits utanför de insatser som hittills gjorts, till stor del på grund av det försämrade säkerhetsläget och den frostiga relationen med Väst efter att kriget i Ukraina inleddes.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skenande vapenpriser riskerar att äta upp Sveriges Nato-upprustning

Det nya kalla kriget

publicerad 29 juni 2025
– av Isac Boman
Det är oklart hur mycket vapen och utrustning den svenska mångmiljardsatsningen faktiskt kommer att räcka till i slutändan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige rustar upp som aldrig förr – men det är långt ifrån säkert att satsningarna ger önskad effekt. Vapentillverkarnas priser på vapen och ammunition har skenat, och en stor del av upprustningen riskerar att ätas upp av ökade kostnader.

– Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, betonar Försvarsmaktens operationsledningschef, viceamiral Ewa Skoog Haslum.

Enligt Försvarsmakten har kriget i Ukraina visat hur snabbt ammunition och vapensystem förbrukas i moderna konflikter, och Sveriges egna förråd är dimensionerade för övning och avskräckning – inte för utdragna stridigheter.

– En sådan sak som ammunition har vi kanske inte köpt så mycket som vi skulle behöva ha om vi skulle hamna i en strid. Utan vi har köpt så mycket som vi tror att vi behöver ha för att öva och verka tillräckligt avskräckande, säger Skoog Haslum till TT.

För att möta hotbilden måste lagren byggas upp, och svensk försvarsindustri måste snabbt kunna växla upp produktionen om krig skulle bryta ut.

Vapenindustrin ser positivt på tätare samarbete

Utvecklingen av nya vapen går också allt snabbare. I Ukraina har till exempel nya vapensystem, som marina drönare, mötts av motåtgärder redan inom fyra till sex veckor. I Sverige kan det däremot dröja år – ibland decennier – från beställning till leverans.

För att korta ledtiderna vill Försvarsmakten testa ofärdiga produkter direkt i övningar, i nära samarbete med försvarsindustrin.

– Jag tror att vi blir bättre som Försvarsmakt, men jag tror också att industrin skulle utvecklas snabbare, fortsätter viceamiralen.

Vapenindustrins företrädare är positivt inställda och Lena Gillström, vd för BAE Systems Bofors och ordförande i Säkerhets- och försvarsföretagen, ser stora vinster i att korta avståndet mellan användare och utvecklare.

– Genom att ha en nära dialog med de som använder systemen så har vi också möjlighet att se vilka problem som behöver lösas. Det tror jag kommer att vara avgörande för att vi ska få till en snabbhet i systemet, säger hon.

Hon är beredd att skicka egna ingenjörer till övningar för att justera kanontorn och artillerisystem i fält – något som idag sker i mycket begränsad omfattning.

Riksdagen vill låna 300 miljarder

När allt fler länder rustar upp ökar också efterfrågan på både vapen och ammunition – och därmed även priserna. Ewa Skoog Haslum ser en tydlig risk att de ökade försvarsanslagen inte kommer att omvandlas till faktisk stridskraft.

– Absolut, det är en risk, och då får vi inte mer kapabilitet till Försvarsmakten. Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, utan då har vi använt pengarna på dyrare saker istället, förklarar hon.

Försvarsbudgeten för 2025 uppgår till 143 miljarder kronor – en ökning med tio procent jämfört med föregående år. Det motsvarar 2,4 procent av BNP enligt Natos beräkningsmodell. Men för att nå Natos nya mål – 3,5 procent för militärt försvar plus 1,5 procent för civilt – krävs ytterligare 70 miljarder kronor per år.

Riksdagen är beredd att låna upp till 300 miljarder kronor för att snabba på upprustningen och nå målen till 2032. Av dessa är 50 miljarder öronmärkta för det civila försvaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagens nya jättelån för upprustning: 300 miljarder

Det nya kalla kriget

publicerad 19 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Riksdagsbeslut - militär upprustning - 2025-06-18
Samtliga riksdagspartier står bakom skuldsättningen av befolkningen inklusive målsättningen att möta militärpakten Natos krav på upprustning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I bred enighet beslöt riksdagen på torsdagen att skuldsätta staten med ytterligare 300 miljarder kronor för en massiv militär och civil upprustning. Kritiker varnar för att satsningen kan bli dyrköpt på längre sikt.

Överenskommelsen, som samtliga riksdagspartier står bakom, innebär att staten frångår sitt balansmål och tar upp historiskt stora lån för att möta Natos framtida försvarskrav.

Av totalbeloppet ska 250 miljarder användas till militärt försvar – främst brigader, luftvärn och ammunition – medan 50 miljarder går till civila förberedelser såsom sjukvård, matlager och infrastruktur.

Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att målet är att uppnå 3,5 procent av BNP till militärt försvar och 1,5 procent till civilt försvar senast 2032. Beslutet innebär en dramatisk höjning av dagens nivåer och gör Sverige till ett av de länder i Europa som nu lägger störst andel av sin ekonomi på försvaret.

Nordic Response 2024
Foto: Norska Försvarets hemsida/ntb.no

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver lånen som tillfälliga och nödvändiga.

Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Svantesson.

Flera ekonomer ifrågasätter om lånefinansiering av militära utgifter är hållbar, där socialdemokraterna vill se en ny skatt för att kunna finansiera återbetalningen. Tidö-regeringen å sin sida hoppas att satsningen ska rymmas inom framtida tillväxt.

 

Fakta: Sveriges historiska upprustningsbeslut 2025

  • Total låneram: 300 miljarder kronor

Fördelning:

  • 250 miljarder till militärt försvar
  • 50 miljarder till civilt försvar

Mål:

  • 3,5 % av BNP till militärt försvar
  • 1,5 % av BNP till civilt försvar
  • Målen ska vara uppfyllda senast 2032
  • Politisk enighet: Samtliga riksdagspartier står bakom överenskommelsen
  • Finansiering: Statlig upplåning, frångår balansmålet
  • Syfte: Möta Natos krav och stärka Sveriges försvarsförmåga

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.