Sandviken sämst i klassen – en fjärdedel av niorna underkända

Sandvikens ledning påstod att kommunens storskaliga mottagande av migranter skulle bli en gigantisk vinstaffär, men verkligheten har i flera avseenden kunnat konstateras ha blivit en annan.

Nu uppmärksammas kommunen även för sämst skolresultat i länet – nästan en fjärdedel av niondeklassarna saknar behörighet till gymnasiet.

2014 gick Sandvikens ledning ut och hävdade att kommunen skulle tjäna enorma summor pengar på massinvandringen – över 500 miljoner kronor per år. Detta efter en rapport som man själva beställt för att kartlägga huruvida invandringen skulle vara gynnsam eller ej.

– Därför beställde nämnden studien och det var positivt att också en oberoende rapport så klargörande visar att invandringens plussida är så pass mycket större, hävdade Leif Jansson, chef för arbetsmarknads- och trafikförvaltningen i Sandviken vid tillfället.

Etablissemangsmedierna hoppade på nyheten och Bonniertidningen Expressen hävdade att ”nu finns det svart på vitt … Sandviken tjänar drygt 500 miljoner kronor varje år tack vare de utlandsfödda”. Även den dåvarande EU-ministern Birgitta Ohlsson gick ut och hyllade Sandviken och deklarerade att invandringen är en vinst för såväl kommunen som för individen och företagen.

Beräkningarna var dock felaktiga. Massinvandringen blev ingen vinst för kommunen. Istället ledde flyktingmottagandet till enorma kostnader för kommunen och några år senare satt man istället med ett budgetunderskott i mångmiljonklassen.

– Det var ju ett fantasiscenario som målades upp. Rapporten var felaktig från början. Hur kunde någon stå bakom den? – sade M-oppositionsrådet Jonny Bratberg till Bonniertidningen Expressen 2019.

Dessutom är skatten högre i Sandviken än i de flesta andra kommuner i landet och fler skattehöjningar kan inte uteslutas. Utöver detta konstaterar Bratberg att kostnaderna för försörjningsstöd ”har stuckit iväg” efter flyktingmottagandet – trots att man gett 350 personer helt kommunalt subventionerade anställningar i offentlig sektor.

– Osäkerheten är inte bra. Det finns en risk att en del av dem behöver försörjningsstöd framöver, konstaterar Bratberg och menar vidare att även servicen trots de höga skatterna är sämre än i andra delar av Sverige.

Efter fiaskot har Sandviken istället målats upp som ett varnande exempel i andra kommuner, exempelvis av Sverigedemokraten Louise Erixon i Sölvesborg.

– Den är symptomatisk och visar hur verklighetsfrånvända kommunpolitiker bidrar till att förstöra för sina egna kommuninvånare. Det är så klart tragiskt, uttrycker Erixon.

Nu visar det sig att även vad gäller skolan får Sandviken bottenbetyg – 100 av 436 niondeklassare i kommunen misslyckades förra året med att bli behöriga till fortsätta studier.

Siffran är klart sämst i länet och även om ansvariga inte vill svara på om det är en hög andel elever med invandrarbakgrund som ligger bakom det katastrofala resultatet så medger man åtminstone att siffrorna är problematiska.

– Det är alldeles för högt, vi måste jobba vidare med att få ner detta, säger Lars Karlsson (S), ordförande i kunskapsnämnden i Sandviken.

På en av högstadieskolorna i Sandviken är det hela 33 av 100 niondeklassare som går ut skolan med otillräckliga betyg för högre studier.

Lars Karlsson säger vidare att skolorna har de resurser de behöver och att han förväntar sig att 80 procent av kommunens niondeklassare har gymnasiebehörighet inom två år – vilket alltså ändå skulle innebära att var femte elev inte kan studera vidare.