Annons:

Rösta fram årets värsta skatteslöseri 2022

Uppdaterad januari 9, 2023, Publicerad januari 8, 2023
– av Sofie Persson
TV: Vindkraftverk i Halland. TH: EU:s ordförande Ursula von der Leyen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Nu är det återigen dags att rösta för att utnämna årets värsta slöseri av svenska skattepengar. På Slöseriombudsmannens lista för 2022 finns bland annat trollforskningsprojekt, skatteförlust på vindkraftverk och EU:s kampanj för coronafonden NextGenerationEU.

Varje år anordnar Slöseriombudsmannen (SlösO) en tävling där årets värsta slöseri med skattemedel utses. Förra året var det EU:s coronafond som blev framröstad som årets värsta slöseri när man beslöt att 750 miljarder euro skulle delas ut över Europas länder under sju år. Även i år finns EU-slöseri med i listan, men denna gång för reklam.

Gå in och rösta fram det värsta skatteslösandet för 2022 här.

1. Fyra miljoner till forskningsprojekt "Trollsyn"

Annons:

Linnéuniversitetets projekt "Trollsyn i hjärtmarkerna" har fått 4,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Det beskrivs som "konstnärlig forskning" där man ska skapa en relation till olika material genom att se på dem som troll skulle göra. Grundtanken här ska vara att hitta sätt att leva med naturen i stället för av den. I april hade projektet sin första utställning, rapporterade skattefinansierade SVT.

2. Trafikverkets reklamfilm

Trafikverkets reklamfilm ”Ett närmare Sverige” pågick i en minut och 44 sekunder. Där talar man om hur bra myndigheten är på att bland annat planera, bygga och underhålla vägar samt hur de har gjort det möjligt för ett transportsystem i Sverige. Det kostade 650 000 kronor.

3. Cirkuskonsulenter i regionerna

I Västra Götalandsregionen har Karin Skierus fast anställning som cirkuskonsulent sedan senaste årsskiftet. Tanken är att stärka cirkusens roll i samhället. Liknande tjänster finns även i Stockholm och Östergötland.

4. Palestinsk miljö utbildar studenter

Naturvårdsverket förlängde sitt biståndssamarbete med den palestinska miljömyndigheten, vilket under 2022 innebar att utbilda 25 journaliststudenter under tre månader till en kostnad av 900 000 kronor (plus resor och andra omkostnader för utbildningskonsulten). Pengarna kommer från Sida.

5. Miljoner bortblåsta i Gävleborg

2012 köpte Region Gävleborg in två vindkraftverk för 85 miljoner kronor. Tanken var att det skulle ge regionen en årlig vinst på tre miljoner kronor, men har under åren kostat skattebetalarna minst ytterligare 42 miljoner kronor. Under 2022 sålde regionen av båda vindkraftverken där man uppger att köpeskillingen blev 12 miljoner kronor.

6. Betalar för tomma utbildningsplatser

Arbetsförmedlingen fortsätter under 2022 att betala för utbildningsplatser som inte tillsätts, en trend som under 2021 kostade drygt 34 miljoner kronor. I april 2022 uppgick kostnaderna till nära 10 miljoner kronor.

7. Miljardhus ska rädda Uddevalla

För att rädda Uddevalla från centrumdöden ska man satsa på ett nytt medborgarhus. Arkitekten Gert Wingårdh har därmed fått i uppdrag att rita huset som beräknas kosta kring en miljard kronor, där han själv får ungefär en miljon kronor för sin insats. Ett medborgarhus är en form av aktivitetshus med exempelvis kulturverksamhet och möteslokaler för allmänheten.

8. Dyr tillväxtutställning

På Malmö Museer pågick under april och november en utställning som ville utmana begreppet tillväxt. Den hette "Tillväxt – vad är det?" och kostade 800 000 kronor.

9. Dans med kommunerna

KOKO kommunkoreograf delar genom Kulturrådet ut skattepengar för att stationera avlönade koreografer i landets kommuner. De år man har en kommunkoreograf är också kommunerna med och delfinansierar. Tanken är att dansen ska komma närmare kommuninvånarna.

10. EU:s reklamfilm för coronafonden

Förra året vann som tidigare nämnts EU:s coronafond priset för årets värsta slöseri. I år är marknadsföringsskampanjen för fonden med på nominerad plats. Kampanjen för fonden NextGenerationEU kostade ytterligare 700 miljoner kronor. EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, skryter där om att kampanjen är den mest framgångsrika någonsin inom EU.

Slöseriombudsmannen (SlösO)

Slöseriombudsmannen granskar hur våra skattepengar används och uppmärksammar nya exempel på slöseri nästan varje dag. Det är skapat ur föreningen Skattebetalarna som är en svensk allmännyttig ideell förening som verkar för lägre skatter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Riksrevisionen kritiserar polisledningen: stora resurser – svaga resultat

Publicerad oktober 23, 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt granskningen har Polismyndigheten även "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov".

Trots en rekordstor polisorganisation och kraftigt ökade anslag har varken brottsuppklaringen eller effektiviteten förbättrats sedan omorganisationen 2015. Riksrevisionen riktar nu skarp kritik mot polisledningen för bristande styrning och svaga resultat.

När Polismyndigheten omorganiserades 2015 slogs de 21 länspolismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium samman till en enda myndighet.

Syftet var att öka kvaliteten, skapa en mer enhetlig styrning och stärka den lokala närvaron, men enligt Riksrevisionens nya granskning har dessa mål inte uppnåtts.

Varken utredningsresultat eller kostnadseffektivitet har förbättrats sedan reformen. Tvärtom har kostnaden per anmält och uppklarat brott ökat markant.

Annons:

Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större. Rimligen skulle utredningsresultaten förbättras med fler anställda per brott, men utvecklingen har gått åt fel håll, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg till skattefinansierade SVT.

"Svag och otydlig styrning"

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att den interna styrningen inom Polismyndigheten har varit "okoordinerad, svag och otydlig". Myndigheten har enligt rapporten fokuserat mer på vilka aktiviteter som ska genomföras än på vilka resultat dessa ska ge.

Dessutom pekar granskningen på att Polismyndigheten har "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov". Samtidigt framhåller Riksrevisionen att det pågående arbetet för att förändra styrningen inom myndigheten är ett steg i rätt riktning.

Polisen: Nya förutsättningar

Polismyndigheten delar bilden av att rapporten är relevant, men hävdar att den inte fullt ut tar hänsyn till det förändrade säkerhetsläget och den ökade brottsligheten de senaste åren.

I sitt skriftliga svar skriver myndigheten att dessa faktorer "avsevärt förändrat polisens operativa förutsättningar och fortsatta utveckling från 2015 fram till dagens verklighet."

Myndigheten själv menar att sedan rikspolischef Petra Lundh tillträdde har ett mer omfattande utvecklingsarbete påbörjats.

Sedan dess har vi jobbat strukturerat och långsiktigt med att få fler poliser i lokalsamhället, att förbättra våra utredningsresultat och i grunden ändra vår styrning för att kunna öka de brottsbekämpande effekterna av polisens arbete. Jag kan på goda grunder säga att vi har blivit väsentligt bättre inom alla de områdena de senaste åren, även om det förstås finns mer att göra, säger Micael Säll Lindahl, chef för polisregion Nord.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hårdare tag mot stök i skolan – Liberalerna vill avskaffa elevinflytandet

Publicerad oktober 23, 2025
– av Redaktionen
Nästan ingen vill rösta på Liberalerna – Mohamsson letar efter sätt att vända den negativa trenden.

Liberalerna, som brottas med katastrofsiffror i opinionsundersökningarna, säger sig nu vilja ta krafttag mot stök och bristande respekt i skolan.

Partistyrelsen föreslår att lärare ska få rätt att besluta om disciplinära åtgärder för elever som bryter mot ordningsreglerna – och att elevinflytandet i lagar och läroplaner ska tas bort helt.

Enligt partistyrelsens förslag ska lärare kunna ge elever som uppträtt olämpligt uppgifter som "gottgör" sitt beteende, till exempel att hjälpa till i matsalen eller plocka skräp på skolgården, rapporterar Bonnierägda DN.

Partiledaren och utbildnings- och integrationsministern Simona Mohamsson betonar att det inte handlar om straff utan om att återupprätta tydliga ramar i skolan.

Annons:

— Det är en disciplinär åtgärd som handlar om att sätta gränser, hävdar hon.

Hon förklarar att förslaget ska ses som ett sätt att ge lärarna starkare stöd i sin auktoritet och att skapa en tydligare ansvarskultur.

Vill ta bort elevinflytandet

Partistyrelsen vill samtidigt rensa bort alla skrivningar i skollagen och läroplanerna som slår fast att elever ska ha inflytande över undervisningen.

Mohamsson menar att det är missvisande att låta barn tro att de kan påverka undervisningens innehåll eller utformning.

— Det finns inget mer liberalt än att ge barn rätt förutsättningar i livet, och då måste vi vara tydliga med att vi inte kan lura barn att de ska ha makt i klassrummet.

— Det behövs en kulturförändring i svensk skola där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin.

Kritik från elevhåll

Förslaget möter föga förvånande motstånd från Sveriges elevkårer, vars ordförande Jonathan Lamy anser att elevinflytandet är en grundläggande del av skolans demokratiska uppdrag.

— Det är viktigt att elever kan vara med och planera arbetsbelastning och att det finns en skolkultur där elever känner sig lyssnade på, säger Lamy till Dagens Nyheter.

Han menar att Liberalernas linje riskerar att underminera elevernas engagemang och känsla av delaktighet i skolmiljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dansk kritik mot nya kärnkraftsplaner i Barsebäck

Publicerad oktober 23, 2025
– av Redaktionen
Barsebäcks kärnkraftverk lade ner 2005.

En ny utredning visar att nya kärnkraftverk kan byggas i Barsebäcksområdet, sedan en politisk majoritet i Kävlinge uttryckt en vilja att etablera kärnkraft där.

Planerna väcker dock irritation hos det styrande danska Socialdemokratiet, som anser att detta vore "olyckligt".

Barsebäcks kärnkraftverk bestod av två reaktorer som togs ur drift 1999 och 2005. Det började rivas 2016 och planen är att det ska jämnas till marken år 2030. Kävlinge kommun, där det nedlagda kärnkraftverket ligger, har tillsammans med markägaren enats om att platsen ska tillgodose utveckling inom fossilfria energilösningar som exempelvis solenergi.

Den nya utredningen som tagits fram av kommunen med stöd från Naturvårdsverket visar dock att det också är möjligt att etablera ny kärnkraft i området. Däremot krävs det att man i så fall tar stark hänsyn till naturen i området. Främst pekar man mot att Barsebäcks mosse, Ulakärr, Lödde å och Salviken har höga naturvärden som behöver skyddas.

Annons:

Vi är inte där att vi sätter spaden i marken. Men man har kommit fram till att i vissa områden går det bra, i andra områden säger utredningen att här tar naturintressena över, säger Annsofie Thuresson (M) till Sydsvenskan.

Närheten till Köpenhamn oroar

Regeringen har nyligen presenterat ett nytt lagförslag till ändringar i miljöbalken som skulle innebära att man kan etablera ny kärnkraft vid kusten.

Barsebäcksområdet ligger nära Danmark, och de eventuella planerna på att bygga ny kärnkraft möter motstånd från danska socialdemokrater.

Det är olyckligt att Sverige fortsätter på denna väg och planerar att bygga nya reaktorer nära Köpenhamn. Särskilt i en tid då vår säkerhet är under så mycket press", skriver partiets politiska ordförande Niels Bjerrum till danska tidningen Berlingske.

Samtidigt är bland annat danska partiet Liberal Alliance positiva till att etablera ny kärnkraft och vill bland annat skrota vindkraft i Danmark för att istället satsa på fler kärnkraftsanläggningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga ser alkohol som farligare än cannabis

Publicerad oktober 22, 2025
– av Redaktionen
Ungdomar har en betydligt mer liberal syn på cannabis än äldre generationer.

Varannan ung svensk menar att alkohol är mer skadligt för hälsan än cannabis, visar en ny undersökning. Forskare bekräftar att ungdomarna har rätt – men varnar samtidigt starkt mot legalisering.

I en undersökning som Verian genomfört på uppdrag av SVT har man frågat 1000 svenskar vilken drog de tror är mest skadlig: Alkohol eller cannabis. Resultatet visar att 51 procent av de tillfrågade mellan 18 och 29 år anser att alkohol utgör den större hälsorisken. Endast 37 procent tror att cannabis är farligare.

Bland åldersgruppen 30–79 år, är förhållandet det omvända – 61 procent bedömer cannabis som farligare medan 24 procent pekar ut alkohol.

Utifrån den forskning som finns är alkohol klart skadligare för hälsan, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (Can) till skattefinansierade SVT.

Annons:

Däremot anser experter inte att man bör legalisera cannabis i Sverige. Beroendeexperten Markus Heilig menar att det helt enkelt vore ett "allvarligt misstag" om man tittar på alkoholens effekt på samhället.

Vi har en realitet där samhället redan har accepterat alkoholbruk, där skadorna från alkoholen är oerhört stora. Ska vi till de stora skadorna nu lägga till skador från ett omfattande cannabisbruk?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.