Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Nu är det dags att rösta för att utnämna årets värsta slöseri av svenska skattepengar. På Slöseriombudsmannens lista finns bland annat EU:s coronafond, bistånd till Afghanistan och såklart Tranemos kommunpoet.
Varje år anordnar Slöseriombudsmannen, som drivs av föreningen Skattebetalarna, en tävling om vad som varit årets värsta slöseri. Förra året kom Välfärdsfusket på föga hedervärda första plats med hela 49 procent av rösterna. Med på årets lista över slöserier finns bland annat Malmö stad, som förra året kom tvåa med Ljudet av Malmö - ett projekt som kostade skattebetalarna 485 000 kronor. I år är det dock inte ljud som får Malmö med på listan utan en rosa enhörning (se nedan).
Vad anser du är det största skatteslöseriet under 2021? Gå in och rösta.
1. Studiecirklar som inte fanns
Landets studieförbund har fått granska sig själva när påhittade studiecirklar med deltagare som inte finns uppdagats under åren. Varje år går två miljarder kronor till denna folkbildning, men däremot vet man inte hur mycket av det som gått till fusket. Skattepengarna misstänks bland annat ha gått till kriminell verksamhet istället.
2. Skräpkonst
I Borlänge står idag 13 skulpturer som utgjorde ett samarbete mellan kommunen, myndigheterna Boverket och Statens konstråd. Skulpturerna ser dock ut som kvarglömt skräp och frågan är om de dryga 1,7 miljoner skattepengarna varit värt det.
3. Skolplattformen i Stockholm
Under flera år har Stockholms stad försökt utveckla en digital kontaktyta mellan föräldrar och skola. Det har sammanlagt kostat runt en miljard kronor men efter mycket kritik lades projektet slutligen ner.
4. Kriminella utnyttjar universitetet
Kriminella har lyckats boka internationella resor i Uppsala universitetsanställdas namn. På dessa resor har man bland annat sysslat med människosmuggling och vapenhandel.
5. 150 miljarder till EU:s coronafond
I EU:s coronafond menar man att länder ska kunna erhålla pengar för återhämtning av ekonomier på grund av den skada som coronapolitiken åsamkat. Notan står skattebetalarna för och Sverige förväntas bidra med hela 150 miljarder kronor fördelat över en period av 30 år.
6. Kommunpoeten i Tranemo
För 900 000 kronor ska poeten Jimmy Alm producera en dikt i veckan under ett år om kommunen Tranemo.
7. Bistånd till Afghanistan
Sverige har lagt ungefär 14 miljarder kronor på bistånd till Afghanistan de senaste 19 åren. Enligt en rapport från EBA (Expertgruppen för biståndsanalys) har biståndet varit dåligt anpassat efter hur landet fungerar och kan snarare ha förhindrat en utveckling till att bli ett mer fredligt land.
8. Lyxkontor till Sveriges kommuner och regioner
I Stockholm planerar SKR, Sveriges kommuner och regioners intresse- och arbetsgivarorganisation, att bygga flera lyxkontor till sig själva. Trots att det handlar om skattepengar vill man samtidigt inte gå ut med summan för dessa byggen, men det förväntas handla om miljarder kronor. Samtidigt menar SKR att vi står inför en rad ekonomiska svårigheter.
9. Rosa enhörningen i Malmö
En sex meter hög blinkande rosa enhörning på regnbågsfundament köptes in av Malmö stad i samband med Pride för att visa att alla ”får vara precis som man vill”. Priset på enhörningen var 850 000 kronor.
10. Varumärkesbyggande av statliga myndigheter
Statliga myndigheter som exempelvis Arbetsförmedlingen och Trafikverket lägger alltmer resurser reklam och marknadsföring för att hävda sin verksamhet. I nuläget finns ingen klar bild av kostnaderna men enligt en rapport från ESO, Expertgruppen för Studier i offentlig ekonomi, har anställda inom kommunikation vid statliga myndigheter ökat med 46 procent mellan 2006 och 2019.
