Trots att alla partier som ingått i det så kallade Tidöavtalet tidigare riktat kritik mot flera klimatskatter väljer man att behålla dessa i nästa års budget. Både plastpåseskatten och flygskatten blir därmed kvar.
Det var under gårdagen som den nya regeringen presenterade sin budget inför 2023. Där kunde finansminister Elisabeth Svantesson (M) konstatera att Sverige hade en “utmanande tid” framför sig och att budgeten därför blev något åtstramad, vilket Nya Dagbladet rapporterade om.
Alla partier i den nya regeringen har tidigare satt sig emot flera skatter som de rödgröna tidigare infört för svenskarna, speciellt de politiska skatter som riktar in sig på miljö- och klimat. Flygskatten har man varit överens om bör slopas helt och man har även riktat kritik mot plastskatten och skatt på kemikalier i elektronik.
Trots tidigare kritik väljer man ändå att behålla dessa klimatskatter i budgeten, rapporterar Dagens Industri.
Svantesson menar att skatterna har varit en “förhandlingsfråga” och att “alla partier kan inte få exakt det de vill“.
– Det handlar också om att ha en väl avvägd budget i ett läge när inflationen nu har reviderats upp och konjunkturen revideras ner, säger Svantesson.
Under 2023 beräknar regeringen att flygskatten ger intäkter till statskassan på 1,2 miljarder kronor, plastpåseskatten inbringar 0,6 miljarder och kemikalieskatten ger ett tillskott på strax under 2 miljarder kronor.