Regeringen presenterar budget för 2023

tHöstbudgeten beskrivs av regeringen som att man ska “stötta svenska hushåll och företag, stärka välfärden, öka tryggheten och rusta försvaret” samt även har “åtgärder för mer fossilfri elproduktion, minskade utsläpp och renare miljö”.

I samband med tisdagens pressträff konstaterar finansminister Elisabeth Svantesson (M) att prognosen för den svenska ekonomin är negativ och att pessimismen är utbredd.

– Det är det mest negativa stämningsläget på väldigt, väldigt länge, konstaterar hon.

Svantesson beskriver att budgeten blir ”svagt åtstramande” och konstaterar att det ekonomiska läget är svårt, där den höga inflationen slår mot både hushåll och näringsliv.

Vidare konstaterar Svantesson att Sverige förväntas gå in i en lågkonjunktur med en högre arbetslöshet och även står inför ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge, grövre kriminalitet samt stora behov inom välfärden.

– En utmanande tid ligger framför oss, säger hon.

Som väntat blir det inga större skattesänkningar för drivmedel, utan en sänkning med ungefär en krona per liter vid årsskiftet. En annan stor satsning är att den tillfälligt höjda a-kassenivån som man haft under coronakrisen blir kvar.

Regeringen satsar också  omkring 6 miljarder kronor på statsbidrag till kommuner och fem miljarder kronor till försvaret. Till vården går 2,1 miljarder kronor och skolan får 1,59 miljarder kronor.

En stor del av finansieringen kommer att ske genom besparingar på annat. Exempelvis spar man in 7,3 miljarder kronor på biståndet, 750 miljoner på järnvägsunderhåll och omkring 200 miljoner på färre kvotflyktingar nästa år.

Även “klimatbonusen” för bland annat de som köper elbilar stoppas. Besparingarna menar man också ska ge utrymme för ytterligare oförutsedda händelser.

– Vi är i en tid som vi inte har befunnit oss i på flera decennier. Det är svårt att bedriva ekonomisk politik då, man måste göra det ansvarsfullt, säger hon.

Fler nedslag i höstbudgeten kommer att publiceras i NyD under veckan.