Polisforskaren om hanteringen av upploppen: ”Man har inte förmågan”

Invandrarvåldet

publicerad 19 april 2022
- av Isac Boman
Stora organisatoriska problem inom Polisen bakom oförmågan att hantera upploppen under påskhelgen, menar Stefan Holgersson.

Polisforskaren Stefan Holgersson menar att polisen har stora organisatoriska problem och att man behöver få en mer kritisk reflektion inom verksamheten att döma av hanteringen av de omfattande upploppen som pågått under påskhelgen.

Under påskhelgen utbröt våldsamma upplopp i flera städer i Sverige. Det hela började med att den danske politikern Rasmus Paludan brände en koran i Jönköping under skärtorsdagen – senare skulle han tillsammans med sitt parti Stram Kurs hålla en manifestation i Linköping. Den blev aldrig av, men människor samlades ändå på platsen och där utbröt de första upploppen.

Upploppen spreds till bland annat Örebro, Stockholm, Malmö och Norrköping och har pågått under hela påskhelgen. 20 polisfordon ska ha vandaliserats och 26 poliser skadats. Minst 14 privatpersoner har också skadats, varav tre efter skottlossning i nödvärn från polisen, rapporterar skattefinansierande SVT.

Annons:



Stefan Holgersson, polisforskare vid Linköpings universitet, ställer sig kritisk till hur polisen har hanterat de våldsamma upploppen och menar att man har stora strukturella problem inom verksamheten.

Man har inte förmågan att planera och styra verksamheten på det sätt som är önskvärt. Det avspeglar sig i många områden, säger Holgersson till SR.

Han menar att upploppen bara är en del av flera allvarliga områden som polisen som organisation inte hanterat på rätt sätt och pekar även på gängskjutningar och hantering av pass som andra exempel.

De här upploppen är bara ytterligare ett exempel där polisledningen inte tar höjd för varningar som skickas, inte har analys och kritisk reflektion, säger Holgersson, som studerat polisens sätt att hantera våldsyttringar under 20 år.

Holgersson konstaterar också att polisen behöver bli bättre på att kunna erkänna sina misstag istället för att lägga tid på att enbart bygga upp verksamhetens varumärke.

Övergripande handlar det om att polisen behöver bli en mer lärande organisation, att man avsätter resurser och att man får en mer kritisk reflektion. Nu handlar det mycket om polisens varumärke och man vill aldrig erkänna att man gör några misstag, det är alltid andras fel. Men då utvecklas man ju aldrig heller.

Polisen har utsatts för flera kritiserade omorganiseringar från politiskt håll, bland annat av den beryktade S-tjänstemannen Dan Eliasson som var rikspolischef 2015 till 2018.



Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.