De nordiska och baltiska länderna har redan levererat vapen, pengar och annat stöd till Kiev för mångmiljardbelopp – men lovar nu att ”trappa upp stödet” ytterligare.
Vidare deklarerar man att ”det transatlantiska bandet är oumbärligt” och att man avser att öka de gemensamma ansträngningarna för att ”begränsa, bestrida och motverka” Ryssland.
Under gårdagen stod Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) värd för ett möte i Harpsund, som gästades av regeringscheferna i Norden och Baltikum och Polens premiärminister Donald Tusk.
På agendan var transatlantiska relationer, regional säkerhet i Östersjöregionen och hur man ska fortsätta med det långsiktiga stödet till Ukraina.
– Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Det förutsätter att vi ökar vårt samarbete och fortsätter att långsiktigt stödja Ukraina som strider för både sin egen och vår säkerhet, deklarerade Kristersson.
”Ukraina måste segra”
I ett gemensamt uttalande tillkännagav de församlade regeringscheferna att de är ”fast beslutna att axla ansvaret för den euroatlantiska säkerheten” och att man ”förenas av en gemensam uppfattning om hoten och beredskapen att göra vad som krävs för att motverka dem”.
”Det transatlantiska bandet är oumbärligt, och vi kommer att öka våra gemensamma ansträngningar för att hålla oss själva och alla våra allierade säkra”, heter det.
Vidare förbinder man sig att öka stödet till Ukraina ytterligare – trots att man redan är de största bidragsgivarna per capita vad gäller militärt stöd.
”Ukraina måste kunna segra mot Rysslands aggression för att säkerställa en omfattande, rättvis och varaktig fred. Under de kommande månaderna kommer vi att trappa upp vårt stöd, bland annat till den ukrainska försvarsindustrin, och vi kommer att investera i att göra mer ammunition tillgänglig för Ukraina”, lovar man.
”Utöka sanktionerna”
Det nordisk-baltiska stödet till Kiev förblir ”orubbligt”, deklarerar makthavarna, och det anses därför vara av yttersta vikt att vapenleveranserna fortsätter – samtidigt uppmanar man andra länder att följa deras exempel.
”Ryssland är fortfarande det mest betydande och direkta hotet mot vår säkerhet på lång sikt. Rysslands olagliga angreppskrig mot Ukraina och ökande användning av hybridåtgärder har krossat freden och stabiliteten i det euroatlantiska området och allvarligt undergrävt den globala säkerheten”, förkunnar man vidare.
Man lovar att gemensamt ”begränsa, bestrida och motverka” Ryssland samt ”säkerställa dess fulla internationella ansvarighet för aggressionsbrottet”.
”Tillsammans med våra allierade är vi fast beslutna att stärka vår avskräckning och vårt försvar, inklusive motståndskraft, mot såväl konventionella som hybridattacker, och att utöka sanktionerna mot Ryssland och mot dem som möjliggör Rysslands aggression och därmed hotar vår gemensamma säkerhet”, avslutas det gemensamma uttalandet.
