Sedan 2015 tvingas alla svenska kommuner att anordna särskilda medborgarskapsceremonier för de invånare som fått svenskt medborgarskap under året. Ceremonierna äger vanligtvis rum under kommunernas officiella nationaldagsfiranden – den kommunledning som helt väljer att avstå gör sig skyldig till brott.
”Alla kommuner ska bjuda in alla personer som är folkbokförda i kommunen och som under de senaste 18 månaderna blivit svenska medborgare”, skriver Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) på sin hemsida.
Man har förvisso rätten att ”själva bestämma över ceremoniernas innehåll och anpassa den efter egna förutsättningar och förhållanden” – men några punkter måste ändå uppfyllas.
”Ceremonin ska förmedla budskapet att det svenska medborgarskapet är det viktigaste rättsliga förhållandet mellan medborgaren och staten, att medborgarskapet innebär friheter, rättigheter och skyldigheter och att medborgarskapet är en grund för folkstyrelsen och står för samhörighet med Sverige”, står det vidare att läsa.
När Sölvesborgs kommun för några år sedan ställde in ceremonin fick man veta att man bröt mot lagen och att var skyldiga att fira de nya medborgarna.
– En sådan ceremoni ska enligt Medborgarskapslagen hållas minst en gång varje år och det är inte frivilligt, deklarerade länsstyrelsens jurist Marita Svensson då.
”Hedersgäster vid firandet”
De allra flesta kommuner väljer dock att lyda och följa de uppsatta direktiven och kommer under morgondagen att göra medborgarskapsceremonierna till en huvudpunkt under det officiella nationaldagsfirandet.
”Det kommer bjudas på musikunderhållning, fikaförsäljning, korvgrillning, roliga aktiviteter för barn och en ceremoni för våra nya svenska medborgare”, skriver exempelvis Partille kommun.
”De nya svenska medborgarna i Uppsala kommun är hedersgäster vid firandet”, deklarerar ansvariga för Uppsalas nationaldagsfirande.