Annons:

Norge förbereder sig på svensk asylsystemskollaps

Norges statsminister Erna Solberg vill ha en norsk krislag där asylsökande kan avvisas vid den norska gränsen. Lagen ska kunna användas om asylsystemet i Sverige kraschar. I Danmark avvisar regeringspartiet Venstre ett liknande lagförslag i Danmark – men håller ett vakande öga på utvecklingen i Norge.

Publicerad februari 21, 2016

Faran är så stor för att Schengen-samarbetet och att asylsystemet i Sverige faller samman att Norge bör ha en krislag för att hantera ett sådant scenario. Det utspelet gör Norges statsminister Erna Solberg, i den danska tidningen Berlingske. För att hantera ett sådant kris-scenario har Erna Solbergs regering utformat en ny lag som gör det möjligt för norska myndigheter att avvisa asylsökande som inte kommer direkt från ett konfliktområde.

Det betyder att asylsökande som kommer till Norge från Ryssland, men också övriga nordiska länder, ska kunna nekas rätten att söka asyl i Norge – en rättighet som annars är förankrad i FNs flyktingkonvention.

– Det är ett force majeure-förslag som vi vill ha ifall allt bryter samman, att strömmen bara fortsätter att komma och alla hamnar i Norge, för att vi ligger längst upp i yttersta kanten av Europa. Norge är ju slutpunkten, eller hur?, sade den norska statsministern i en intervju med Berlingske.

Lagförslaget presenteras inom kort för det Stortinget och förväntas få samma breda uppslutning som den norska regeringens övriga åtstramningar inom asylpolitiken redan har fått. Det norska advokatsamfundet kritiserar det lagförslaget och menar att Norge kommer att bryta mot flera internationella konventioner. Trots den hårda kritiken tycker den norska statsministern att lagförslaget är nödvändigt.

Annons:

– Om inte de andra mekanismerna i Europa fungerar så måste vi ha en möjlighet att avvisa dem (red. asylsökande). Det är ju inte ett förslag om att så här ska vi göra framöver, utan det är en säkerhetsmekanism i lagstiftningen om inte andra länder lever upp till deras förpliktelser. När vi presenterar ett sådant här förslag så vet vi att det är stor skillnad mot hur saker och ting har fungerat förut, men vi måste göra någonting som förbereder oss på värsta tänkbara scenarier, säger Solberg.

I Danmark följer de politiska partierna utvecklingen i Norge noggrant. Regeringspartiet Venstres talesperson Marcus Knuth berättar för Berlingske att man inte har några fler åtstramningar att presentera – medan Dansk Folkepartis talesperson Martin Henriksen berömmer den norska regeringen för det nya lagförslaget. Däremot vill Dansk Folkeparti använda det norska lagförslaget för att pressa den danska regeringen till ytterligare eftergifter på asylområdet. Det som den danska regeringen har gjort hittills, räcker inte anser Dansk Folkeparti.

Menar du att den danska regeringen är för dåligt förberedda på att asylsystemet i Sverige och Schengen-samarbetet kan bryta samman?

– Ja, det anser jag helt klart, att regeringen är. Regeringens planer går ut på att om det kommer ett stort antal asylsökande så har man platser för att husera folk, och det är förstås bättre än att låta dem springa omkring på motorvägarna som de (red. migranter och asylsökande) gjorde i september förra året. Men det förvånar mig att man inte arbetar efter möjligheten att avvisa folk vid gränsen. För mig är det en gåta, att man inte gör det, sa Martin Henriksen till Berlingske.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Allt fler barn utsätts för övergrepp på nätet

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 08:11 – av Redaktionen
Forskning visar att barn som utsatts för internetrelaterade sexualbrott ofta drabbas av allvarlig psykisk ohälsa.

Barn och unga drabbas i ökande utsträckning av sexuella övergrepp och utpressning på internet. Cyberutredare efterlyser mer utbildning och vuxennärvaro som motåtgärd – inte förbud mot appar och spel.

Oskyldiga chattkonversationer i spelmiljöer och på sociala plattformar övergår allt oftare i sexuellt utnyttjande och utpressning av barn och ungdomar och polisen ser en tydlig ökning av internetrelaterade sexualbrott mot unga.

Alexandra Lindgren, polisassistent och cyberutredare inom enheten för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (Isöb) i Region Öst, menar att lösningen inte ligger i att förbjuda digitala plattformar. Istället krävs bättre utbildning.

— Vi måste prata med barn och ungdomar och verkligen få dem att förstå att de måste vara kritiska i vem de väljer att prata med. Ofta finns inte den tanken att ifrågasätta, säger hon.

Annons:

I polisens utredningar återkommer vissa plattformar: Snapchat, Whatsapp, Discord och olika gamingmiljöer. Det som inleds som en harmlös konversation kan snabbt utvecklas till något farligt.

— Barn saknar konsekvenstänket. I vissa appar, som exempelvis Snapchat, finns det olika poäng att tjäna i att lägga till många nya vänner. Då reflekterar man inte över vem som finns bakom användarnamnen, säger Lindgren.

"Mår dåligt och skäms"

Det är inte enbart vuxna som begår övergreppen – även ungdomar utsätter varandra. I vissa fall tar ungdomarna själva initiativet, drivna av önskan om dyra varumärkeskläder eller andra statussymboler. De skickar bilder i utbyte mot pengar eller produkter, utan att förstå att bilderna sedan kan användas för utpressning.

Flickor är den vanligaste offergruppen, men pojkar utsätts också i större omfattning än statistiken visar. Mörkertalet är dessutom betydande eftersom pojkar har svårare att berätta om övergreppen.

De vanligaste brotten är utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott. Forskning visar att de drabbade ofta utvecklar psykisk ohälsa, delvis eftersom övergreppen saknar tydligt slut – bilderna kan spridas vidare och offren vet aldrig vem som sett dem.

— De mår ofta väldigt dåligt och skäms. De vill inte att mamma och pappa ska få veta. Vissa får också skäll när det kommer fram, vilket enligt mig är fel väg att gå. Det är mycket bättre att prata och lyssna och stötta, säger Alexandra Lindgren.

Polisen har kritiserats för att utredningar tar för lång tid. Lindgren bekräftar problemet och pekar på flaskhalsar inom digital analys och beroende av externa parter som internetleverantörer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen går vidare med planerna på ett ”svenskt CIA”

Publicerad oktober 29, 2025 – av Jan Sundstedt
Kritiska röster jämför den nya myndigheten med amerikanska CIA.

Regeringen går vidare med planerna på en ny civil underrättelsetjänst direkt under utrikesdepartementet. Tanken är att myndigheten ska stärka Sveriges analysförmåga av händelser och påstådda hot i omvärlden och komplettera den militära underrättelsetjänsten.

En särskild utredare, Annika Brändström, har utsetts för att förbereda bildandet av den nya underrättelsetjänsten, som enligt regeringens pressmeddelande ska vara på plats den 1 januari 2027.

Förslaget bygger på en utredning ledd av tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M), som föreslog att delar av den militära underrättelsetjänsten ska överföras till en civil myndighet under regeringen.

Det kommer vara en självständig myndighet som bland annat hanterar insamling med tekniska medel och med öppen information, och kommer ligga under regeringen likt alla andra myndigheter, sade Bildt på en pressträff tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M), tidigare i somras.

Annons:

Den nya myndigheten ska enligt pressmeddelandet tillgodose Regeringskansliets underrättelsebehov och arbeta nära Försvarsmakten, FRA, Säkerhetspolisen och andra relevanta aktörer inom totalförsvaret.

"Bredare säkerhetshot"

I dag sköts mycket av underrättelseverksamheten av Säkerhetspolisen och den militära underrättelsetjänsten Must, som förser försvaret och regeringen med analyser.

Enligt Carl Bildt har detta system visat brister, bland annat i bedömningarna innan kriget i Ukraina eskalerade 2022.

Vi har sett ett bredare säkerhetshot mot Sverige, ta bara cyberhot, terrorhot, teknologihot, investeringskontroller och fientliga statsaktörer som använder olika metoder. Vi har inte haft fullt så mycket koll på saker och ting som ligger i vårt närområde, som ligger utanför det omedelbara militära, som vi borde haft, hävdade han i samband med sommarens pressträff.

”Svenskt CIA” eller brittisk modell?

Kritiker har jämfört den nya underrättelsemyndigheten med den ökända amerikanska underrättelsetjänsten CIA.

Nja, det är svårt att göra den jämförelsen. Det är mer en större version av det britterna har med sin Joint Intelligence Organisation. En självständig myndighet som är inhämtande i någon form av utsträckning, men framför allt analyserande, sa Bildt.

Sveriges tidigare statsminister betonar att omvärlden kommer att uppfatta myndigheten som en betydande ambitionshöjning.

Vi har tredubblat resurser de senaste 15 åren, det har skett en fortsatt expansion av den här verksamheten. Det är en organisation som då är lite mer lik vad de flesta andra länder redan har.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skolhundar gav färre frånvarande elever

Publicerad oktober 29, 2025 – av Redaktionen
Loke och Idun arbetar som skolhundar vid Obbola skola.

Sedan hundar började delta i undervisningen på en skola i Umeå har elevernas närvaro ökat markant. Samtidigt har ångestproblemen minskat och kunskaperna förbättrats.

Det var två år sedan en skola i Obbola utanför Umeå började implementera skolhundar i undervisningen. I nuläget arbetar Idun, som är en blandras som kallas labradoodle, samt Loke – även han en blandras men av sorten Shipoo – vid skolan på halvtid.

Båda vill bara springa in i skolan direkt när vi kommer hit med bilen, säger Julia Forsgren, skolhundpedagog och hundarnas ägare, till skattefinansierade SVT.

För att hantera allergiproblem använder skolan sig av olika zoner där hundarna får vara och inte vara. Hundarna används i undervisningen för att bland annat träna begrepp genom spel. Projektet beskrivs som väldigt framgångsrikt och eleverna själva säger bland annat att de kan koncentrera sig bättre och att undervisningen blir roligare. Specialpedagogen Sandra Markström menar att man märkt skillnader i elevnärvaro, ångestproblematik och ämneskunskaper.

Annons:

Men det som nog varit mest magiskt att se är just återgång vid större problematiskt skolfrånvaro. Just ångesten till att komma till skolan blir så mycket lättare när det finns något element, som till exempel hunden, som kan underlätta och lägga mindre press på återkomsten, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill göra utvisningsyrkande obligatoriskt för fängelsedömda

Migrationskrisen i Europa

Publicerad oktober 28, 2025 – av Jan Sundstedt
Migrationsminister Johan Forssell och statsminister Ulf Kristersson.

Den moderatledda regeringen är nära att införa en lag som tvingar åklagare att yrka på utvisning när utlänningar döms till fängelse. Strafftröskeln sänks från sex månader, vilket väntas kraftigt öka antalet utvisningar de kommande åren.

Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar att regeringen snart lämnar lagförslaget som gör det obligatoriskt att yrka på utvisning för personer som döms till fängelse. Reformen kan sexdubbla antalet utvisningar de första åren.

Beskedet kommer efter internationell kritik mot att en man som våldtagit den då 16-åriga Meya i Skellefteå förra året inte utvisats.

— Jag blev väldigt berörd när jag läste om det här fallet, både som minister men framförallt som förälder, säger Forssell till skattefinansierade SR.

Annons:

Han understryker att systemet brister:

— Brottsoffren de ska få upprättelse och systemet ska vara rättvist, men här finns det ett systemfel. Jag vill vara ärlig med att säga att det systemfelet innebär att det snarare är gärningsmännens väl och ve som det tas hänsyn till.

— Man får ändå vara kvar i Sverige trots att man begått väldigt allvarliga brott, till exempel en våldtäkt, och det tycker jag är stötande, tillägger ministern.

"Tuffaste regelverket i Norden"

Den kommande lagstiftningen bygger på en utredning som regeringen tog emot i maj. Förslaget innebär att åklagare måste yrka på utvisning vid fängelsestraff, och domstolar ska besluta om utvisning när förutsättningarna är uppfyllda.

Strafftröskeln sänks från sex månader till alla fängelsestraff, vilket innebär att även brott som misshandel och bedrägeri kan leda till utvisning. Enligt utredningen kan antalet utvisningar öka med 500–600 procent under de första åren.

— Sverige får därmed det tuffaste regelverket i hela Norden, hävdar Forssell och säger att regeringen också vill se över de EU-regler som försvårar utvisningar.

— Jag hoppas att vi ska bli framgångsrika där, men det är en mer komplicerad process än den svenska lagstiftningen som vi förfogar över själva.

Bristande trovärdighet

Även om många är överens om att invandrade brottslingar bör kunna utvisas, kritiserar motståndare migrationsministern för bristande trovärdighet och ifrågasätter hur många utvisningar som verkligen kommer att verkställas.

Under Moderaternas tidigare regeringsperiod, under Fredrik Reinfeldt, utökades Sveriges redan generösa massinvandring, vilket enligt kritiker har lett till att många av de personer som nu kan komma att utvisas, eller deras föräldrar, fick tillträde till Sverige till att börja med.

Trots det plötsliga retorikskiftet menar många att det är ytterst osannolikt att omfattande utvisningsprogram kommer att genomföras under en moderatledd regering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.