Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur Tidöregeringen lånar 300 miljarder kronor till ”den största upprustningen sedan kalla kriget”.

Sveriges tidigare överbefälhavare Johan Hederstedt menar dock att detta är långtifrån tillräckligt och pekar på att Nato kommer att kräva att Sverige skjuter till betydligt mer pengar än så.

Den nuvarande satsningen innebär att den moderatledda regeringen lånar ungefär 50 000 kronor per svensk i arbetsför ålder till den militära upprustningen fram till 2035.

Bedömare pekar på att det är framtida generationer svenskar som kommer att tvingas bekosta satsningar genom höjda skatter – och andra föreslår att pensionsåldern höjs för att betala för projektet.

Johan Hederstedt var överbefälhavare mellan 2000 och 2023, och även om han hyllar upprustningsbeskedet så menar han att den verkliga kostnaden kommer att bli betydligt mycket dyrare än vad som hittills presenterats.

– Att man nu tillför 300 miljarder till försvaret är bra, men det kommer inte att räcka. Nato kommer att kräva ännu mer, konstaterar han.

”Gäller att rappa på”

Hederstedt  menar att kriget i Ukraina och USA:s nya utrikespolitik under Donald Trump lett till en ökad osäkerhet i Europa – men också stärkt samarbetet mellan kontinentens länder.

– Europa måste vara enigt och jag ser flera tecken som tyder på det, inte minst den brittiska premiärminister som tar initiativ. EU är starka genom att de satsar enormt mycket pengar på att rusta upp Europas länder vilket är positivt, fortsätter han.

Att Ryssland skulle utgöra något direkt militärt hot mot Sverige tror han är mycket osannolikt – men han hävdar ändå att det är viktigt att mycket snabbt ”stärka det militära, civila och psykologiska försvaret”.

– Vi kan inte vänta, det gäller att rappa på. Beslut och finansiellt stöd behöver komma tidigt, slår han fast.

Istället är det påstådd rysk desinformation, påverkanskampanjer och cyberattacker som hotar Sverige, enligt den tidigare överbefälhavaren – som påstår sig vara särskilt orolig för att svenska väljare ska låta sig påverkas av pro-ryska budskap.

– Det kan vara otroligt allvarligt när de inte bara kan påverka valsystemet utan även människorna när det gäller vad man ska rösta på, heter det.

Dubbla måttstockar

Exakt hur Ryssland påstås gå till väga för att påverka det svenska valresultatet framgår dock inte, men enligt Myndigheten för psykologiskt försvar handlar det bland annat om att ”manipulera informationsflödet” och sprida vilseledande information ”i syfte att påverka opinionen” eller ”störa och försvaga samhället”.

När ryska medier och opinionsbildare rapporterar kritiskt eller negativt om europeiska etablissemangspolitiker och istället lyfter fram nationalistiska eller konservativa alternativ som Alternativ för Tyskland, brukar detta exempelvis lyftas fram som exempel på påstådd rysk valpåverkan.

Kritiker har länge pekat på att debatten om främmande valpåverkan ofta förs på ett medvetet oärligt och alarmistiskt sätt – och att de som förfasar sig över effekterna av rysk propaganda på väljarkåren samtidigt blundar för det inflytande amerikanska medier, lobbygrupper och tankesmedjor eller vänsterliberala internationella NGO:er som George Soros Open Society Foundations haft över svensk politik i decennier.