Gängkriminella ska inte göra så att samhället blir kontantfritt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i en kommentar till NK:s kontantförbud förra veckan.
Däremot ska utökade maktbefogenheter för bankerna att arbeta med så kallad ”kundkännedom” få stopp på den organiserade brottsligheten, tror han.
Nordiska Kompaniets varuhus i Stockholm och Göteborg beslöt under förra veckan att förbjuda användning av kontanter för sina kunder. Företagets vd, Bo Wikare, menade att beslutet grundande sig i att man anser att ”gängkriminella inte längre ska kunna använda svarta pengar i varuhusen” för att köpa lyxprodukter.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) menar dock att gängen inte ska få driva fram ett kontantfritt samhälle, utan att man måste titta på andra åtgärder som exempelvis beloppsgränser och kundkännedom.
– Vi behöver rusta den här branschen, handeln, med olika typer av verktyg för att kunna dra sitt strå till stacken, säger politikern till skattefinansierade SR.
Vidare tror han inte att kontanlösa butiker har särskilt stor påverkan på de gängkriminella, något även Svensk Handel håller med om och betonar att kontanta betalningar från kriminella inte är ett stort problem.
– Bara för att man kommer in med ett kort i butiken så betyder inte det att man inte är kriminell, säger Nina Jelver, säkerhetschef för branschorganisationen. På samma sätt när man handlar med kontanter betyder inte det att man är kriminell.
Wykman menar att det inte är företagen som har det största ansvaret när det gäller att stoppa gängkriminaliteten, utan att det är staten som har detta. Utökad lagstiftning kring bland annat pengatvätt förbereds både i Sverige och inom EU, något som väckt stor oro mot bakgrund av de redan omfattande och därtill också godtyckliga maktbefogenheter detta ger bankerna.
– Först och främst måste staten göra sitt, sedan kommer det att krävas uppoffringar, ansträngningar och anpassningar i hela samhället, menar Wykman.
