Lovande botemedel hindrades i Sverige under coronakrisen

Redan i ett tidigt skede av coronakrisen pekades varianter av malariamedlet klorokinfosfat ut som potentiellt effektivt mot viruset. Det är ett gammalt och billigt läkemedel, men processerna att pröva och sätta in det under coronakrisen i Sverige har trots detta omgivits av flera märkligheter. Samhällsnytt har grävt djupare i saken.

Än så länge finns endast anekdotiska bevis för dess effekt mot corona och forskarvärlden har varit tudelad till läkemedlet. En studie kom from till att medlet var ineffektivt – eller till och med skadligt – men fick senare avpubliceras efter att man hittat stora brister i datan den byggt på. Man vet samtidigt att länder som använt medlet i förebyggande syfte har lägre dödlighet av viruset än Sverige, och forskningen på klorokinfosfat och dess inverkan på corona fortsätter världen över.

Enligt de indikationer som finns är läkemedlet mest effektivt mot corona om det ges i ett mycket tidigt skede, för att hindra patienter från att bli allvarligt sjuka från första början. I Indien räcker det till exempel med bara symptom för att få klorokin utskrivet.

I Indien och Ryssland är dödligheten 2 respektive 1 procent medan den i Sverige ligger på omkring 10 procent av bekräftade fall. I detta bör tas i åtanke att Sverige enbart testar personer som blivit svårt sjuka av viruset och således hamnar de med milda symptom utanför statistiken. Bristande omfattning av tester är dock även förekommande i andra länder som har betydligt lägre dödlighet – så detta allena kan inte förklara Sveriges relativt sett höga dödssiffror.

I en artikel i GP redan i början av mars, vädjade de svenska professorerna Thomas Hedner och Olle Isaksson att regeringen och myndigheterna bör säkra tillgången på klorokinfosfat, eftersom läkemedlet har visat sig kunna vara effektivt mot covid-19. Kort därefter, i början på april, gick dock Läkemedelsverket ut med budskapet att ”klorokin och hydroxiklorokin bör endast användas för behandling av patienter med covid-19 inom kliniska studier”. Kort och gott stoppade man med detta i princip förskrivningen av klorokinfosfat utanför sjukhus.

Den något besynnerliga officiella anledningen som då uppgavs var att det skulle kunna uppstå brist på klorokinfosfat, eftersom läkarna i primärvården har börjat skriva ut läkemedlet till sig själva och till sina familjer samt andra patienter. En mejlkorrespondens som Samhällsnytt har tagit del av, visar att reumatologiprofessor Per-Johan Jakobsson på Karolinska Institutet varit en av de drivande personerna bakom myndighetens beslut. I sina mejl refererar Jakobsson flera gånger till ”Trumps twitter” – som han menar blev anledningen till att läkarna började ”hamstra” läkemedlet. Jakobsson säger själv att hans drivkraft var att säkerställa att hans egna patienter i behov av klorokinfosfat inte skulle bli utan. Klorokinfosfat använd inte bara vid malaria, utan även vid så kallade autoimmuna sjukdomar.

– De kan bli allvarligt sjuka om de inte får läkemedlet. Och tanken var att även covid-sjuka skulle kunna få hydroxyklorokin om de ordineras det på sjukhus, säger han.

Enligt Per-Johan Jakobsson gick förskrivningen av läkemedlet upp och företaget Sanofi, som hade ansvar för lagerhållningen av klorokinfosfat i Sverige, meddelade att det tillfälligt tog slut i lager.

 

Det är inte i sig anmärkningsvärt att börja ransonera en bristfällig resurs så att de i störst behov kan få det – om det inte vore för omständigheten att klorokin under en lång tid producerats i Sverige av läkemedelsföretaget Recipharma AB på en fabrik i närheten av Stockholm. Företaget hade även ett lager av det verksamma kemiska ämnet som används för att tillverka läkemedlet. Fabriken ska gå i graven i slutet av juni, men det är oklart om produktionen ska flyttas till en annan anläggning. Till Samhällsnytt säger bolagets vd Carl-Johan Spak att myndigheterna aldrig uppmanade dem att återuppta eller öka sin produktion av läkemedlet.

Efter Läkemedelsverkets beslut rasade efterfrågan på klorokin i Sverige. Trots det planerar företaget att påbörja produktion av hydroxyklorokin – en variant av klorokinfosfat med färre biverkningar. Med Läkemedelsverkets beslut kommer större delen av produktionen att gå på export till andra länder.

Kenneth Nordback på Läkemedelsverket, som var föredragande i beslutet att begränsa förskrivningen av klorokinfosfat, säger sig inte känna till att klorokin produceras i Sverige när Samhällsnytt frågar honom. Nordback menar att det inte är hans ansvar att känna till detta eller uppmana företaget att öka sin produktion. Nils Feltelius, expert på Läkemedelsverket, som även han var delaktigt i att begränsa förskrivningen av klorokinfosfat, medger att han ”hörde något” om att läkemedlet produceras i Sverige. Men Feltelius, likt Nordback, säger att det inte var hans ansvar att utreda alla omständigheter i detta ärende.

Den ansvarige chefen för beslutet att stoppa klorokinfosfat var Läkemedelsverkets chefsjurist Joakim Brandberg, som 2015 gjorde sig känd för att polisanmäla svenska medborgare som diskuterade kolloidalt silvers effekter i en sluten Facebookgrupp.

 

I samma veva som man stoppade klorokinfosfat beviljade Läkemedelsverket en beredskapslicens för remdesivir – ett nytt läkemedel för ebola. Remdesivir hade en lång och dyr utveckling, men visade sig inte tillräckligt effektivt mot ebola. Gilead Sciences, som utvecklat läkemedlet, såg en ny chans när det nya coronaviruset gjorde entré. Flera studier har emellertid visat att remdesivir har mycket tveksam effekt på coronaviruset. Läkemedlet kan enligt studierna förkorta sjukdomsförloppet ”något” i bästa fall, men trots tveksam effekt användes det nya, relativt okända, läkemedlet med oklara biverkningar på svårt sjuka Covid-19-patienter runt om i Sverige – som i praktiken blivit försökskaniner i ett medicinskt experiment.

Flera personer som varit delaktiga i att stoppa klorokinfosfat – däribland professor Carl-Johan Jakobsson genom ett eget bolag, experten Nils Feltelius och utredaren Karl Mikael Kälkner i sina myndighetsroller – har uppseendeväckande nog själva varit med i utvecklingen och godkännandet av nya läkemedel. Dock nekar Jakobsson till något samarbete med Gilead Sciences. Läkemedelsverkets utredare Kälkner har inte svarat på Samhällsnytts frågor. Sammanträffanden värda att åtminstone notera i sammanhanget är uppgifterna att svensk-brittiska Astra Zeneca velat gå samman med Gilead Sciences och nyligen även fått ett lukrativt kontrakt för att ta fram vaccin mot coronavirus.

I början av april rapporterade Nya Dagbladet om liknande märkliga processer kring hydroxiklorokinets användning i Frankrike, där den franske presidenten Emmanuel Macron då anklagades för att gå läkemedelsindustrins ärenden under coronakrisen.

 

 

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

---