MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 21 maj 2025

onsdag 21 maj 2025


Länsstyrelsernas webbplats nedstängd – ska ansvara för valnattsrapporteringen

publicerad 10 september 2018

En av de mest centrala webbplatserna som är kopplad till det svenska valet är nere. Länsstyrelsernas webbplats lansstyrelsen.se meddelas vara nedstängd av ”säkerhetsskäl”.

Länsstyrelserna ansvarar för valnattsrapporteringen. Det innebär att valdistrikten rapporterar röstresultat till denna regionala myndighet.

Enligt meddelandet som man möts av på lansstyrelsen.se är webbplatsen nedstängd av ”säkerhetsskäl” och beräknas öppna klockan 06.00 på måndag morgon den 10 september.

Länsstyrelsen har som uppgift att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning, men har alltså inte fungerande webbplats mitt under den kritiska valnatten då all rapportering ifrån valdistrikten skall komma in till myndigheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klimatalarmister åtalas för vandalism på Nationalmuseum

publicerad Idag 13:25
– av Redaktionen
Vandalismen riskerar att leda till att Nationalmuseum inte får tillåtelse att låna in konst framöver.

I juni 2023 genomförde den klimatalarmistiska gruppen Återställa Våtmarker en ”aktion” där man smetade röd färg på en tavla av den impressionistiske konstnären Claude Monet på Nationalmuseum i Stockholm och limmade fast sig på tavlans skyddsglas.

Nu åtalas sex av gruppens medlemmar för skadegörelse.

Nya Dagbladet uppmärksammade skadegörelsen när det begav sig och hur Återställ Våtmarker själva försvarade sin hårt kritiserade aktion med att man ville ”uppmärksamma att klimatkrisen också är en hälsokris, och att värmerelaterade sjukdomstillstånd blir ett större och större problem”.

– Jag förstår att folk blir upprörda, men jag förstår inte varför inte politikerna får frågan, ’varför för ni medvetet en politik som kommer att leda till fler dödsfall, brist på dricksvatten och mindre skördar?’ Det är på riktigt att klimatkatastrofen dödar människor, argumenterade presstalesmannen Roxy Farhat.

Per Hedström, vikarierande överintendent på nationalmuseum var dock inte särskilt road av vandalismen och konstaterade krasst att man konsekvent tar avstånd från alla aktioner ”där konst och kulturarv riskerar att komma till skada”.

– Kulturarvet har ett stort symbolvärde och det är oacceptabelt att attackera eller förstöra det, oavsett syfte.

”Enda fallet i Sverige”

Nu står det också klart att en stämningsansökan mot de båda kvinnorna som vandaliserade konstverket – och fyra andra personer, har lämnats in till Stockholms tingsrätt. Alla anses på något sätt ha deltagit i planeringen eller dokumentationen av händelsen.

Åklagaren Lucas Ericsson uppger att han yrkar på olika straff för de åtalade och att detta ”kommer vara individuellt utifrån vad de har tidigare i bagaget”.

– Det är förstås en ovanlig händelse, det är väl det som sticker ut. Det är nog det enda fallet som jag känner till i Sverige, säger han till Magasin K.

Man yrkar också på skadestånd på drygt 180 000 kronor och pekar på att denna typ av vandalism riskerar att leda till att det blir svårare att låna in konst från andra museer eller privatpersoner i framtiden.

Eftersom själva tavlan skyddades av ett särskilt glas klarade sig denna utan permanenta skador.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksrevisionen: Sänkta antagningskrav kan öka ”mångfalden” inom polisen

publicerad Idag 12:37
– av Redaktionen
Polisutbildningens krav har redan sänkts i omgångar - men det har inte visat sig vara tillräckligt för att uppfylla politikernas ambitioner.

Riksrevisionen har granskat antagningen till polisutbildningen och kommit fram till att stora förändringar måste genomföras om svensk polis ska leva upp till de krav på ”mångfald” och representation som politikerna satt upp.

Trots att polisutbildningen redan förenklats i flera omgångar ser man fortsatt mycket ogillande på att att kvinnor och personer med invandrarbakgrund oftare underkänns än svenska män.

I kvinnornas fall konstaterar man att dessa har svårt att klara styrketesterna – och även om man medger att testerna vilar på vetenskaplig grund, uppges det inte vara säkert att dessa faktiskt ”är anpassade för att mäta om de prövande har de förmågor som krävs för att lyckas i polisyrket”.

Det kan inte uteslutas att testet missgynnar kvinnor. Det kan även bero på att gränsvärdena är otydligt underbyggda”, skriver man.

För invandrare är det inte styrketesterna som är det stora problemet – i stället handlar det om att många polisstuderande med invandrarbakgrund inte klarar begåvningstestet.

Detta kan enligt Riksrevisionen ”i huvudsak inte härledas till skillnader i betyg eller poäng på högskoleprovet” – i stället uppges en sannolik förklaring till att färre personer med utländsk bakgrund klarar begåvningstestet vara att det ”är gammalt och innehåller ett ålderdomligt språk” – exempelvis ord som användes på 1960-talet.

Antyder diskriminering

Även när man väger in resultatet på högskoleprovet och jämför detta med poängen på begåvningstestet kvarstår dock betydande skillnader, och det är tydligt att personer med invandrarbakgrund presterar sämre än svenskar.

Att såväl kvinnor som invandrare underkänns oftare än svenska män kan enligt myndigheten peka på att själva urvalsprocessen är problematisk och att testerna bör förändras.

Den urvalsmetod som används innebär att de prövande måste klara ett moment för att gå vidare till nästa. Detta är särskilt problematiskt i kombination med otydligt underbyggda gränsvärden, och innebär en ökad risk för att lämpade kandidater tidigt faller ur antagningsprocessen på oklara grunder. Sammantaget utgör detta potentiella hinder för att uppfylla regeringens ambition om en ökad mångfald i poliskåren”, slår man fast.

Man rekommenderar därför att Polismyndigheten ”genomför en översyn av antagningsprocessen”, där man bland annat ”säkerställer att kravprofil, tester och gränsvärden utgår från arbetsanalysen och inte diskriminerar någon grupp”.

Regeringen har under lång tid uttryckt en önskan om ökad mångfald i poliskåren, med fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Trots det har sammansättningen inte förändrats nämnvärt över tid”, konstaterar man bittert.

Sänkta krav kan påverka polisens säkerhet och förmåga

Polisen själva ställer sig dock mycket frågande till delar av kritiken – särskilt delarna om att kvinnor skulle missgynnas av fystesterna – och att dessa därför behöver ändras.

– Vi menar att styrketestet speglar de fysiska krav som yrket objektivt ställer och att det krävs en djupare analys för att ändra något som i förlängningen skulle kunna påverka såväl den enskilda polisens säkerhet som den samlade operativa förmågan, argumenterar Marie Andersson på enhetskansliet för polisutbildningen.

Det kan noteras att kraven på polisutbildningen redan har sänkts kraftigt de senaste 13 åren. År 2012 togs språkprovet bort, där de prövande fick läsa en text och svara på frågor om denna – något många sökande med invandrarbakgrund hade svårt för.

2016 sänktes kravet för att få godkänt på begåvningstestet – även detta motiverades med att man ville göra det enklare att fylla platserna på polisutbildningen.

2022 togs också kravet på godkända gymnasiebetyg i historia bort för sökande till polisutbildningen. Detta motiverades med att historia inte är ett obligatoriskt ämne och att kravet på godkända betyg ansågs hindra lämpliga sökande från att ta sig igenom antagningen. Samma år sänktes även kraven för att bli godkänd på begåvningstestet ytterligare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Psykiskt våld ska ge fyra års fängelse

publicerad Idag 9:49
– av Redaktionen
"Psykiskt våld är ett omfattande problem och en del av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck", menar regeringen.

Psykiskt våld i nära relationer – som verbala kränkningar, tvång eller kontrollerande beteende – ska kunna leda till fleråriga fängelsestraff enligt regeringens nya förslag.

Regeringen vill införa ett nytt brott i brottsbalken som särskilt tar sikte på psykiskt våld i nära relationer. Det skriver företrädare för Tidöpartierna i en debattartikel i tabloiden Aftonbladet.

Enligt förslaget ska upprepade handlingar i form av förolämpningar, hot, tvång eller övervakning kunna leda till upp till fyra års fängelse. Syftet uppges vara att ge rättsväsendet ett tydligare verktyg för att hantera psykiskt våld, som idag ofta anses falla mellan stolarna i rättssystemet.

Förslaget omfattar även försök att påverka någons sexuella läggning, vilket enligt Tidöpartierna kan bedömas som en form av psykisk kränkning. Lagförslaget är nu ute på remiss. Enligt planen kan den nya lagen träda i kraft den 1 juni 2026.

I debattartikeln är det tydligt att partitopparna anser att det primärt är kvinnor som är offren för psykiskt våld i relationer och att män är förövarna, och man deklarerar att ”mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem, och ska bekämpas med samma kraft som gängbrottsligheten”.

”Måste mötas med kraft”

Allt våld som drabbar kvinnor och barn måste mötas med kraft och precision i lagstiftningen. Detta gäller oavsett om våldet är fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt. Psykiskt våld kan ta sig uttryck genom upprepade, ofta verbala kränkningar av en person som syftar till att bryta ner självförtroendet, eller olika former av kontrollerande beteende”, skriver man vidare och fortsätter:

Det är betydligt vanligare att utsättas för psykiskt våld än fysiskt våld i en nära relation, särskilt bland unga. Studier visar också att det psykiska våldet ofta är den form av våld som kommer först. En kriminalisering av psykiskt våld kan öka möjligheterna att tidigt komma åt systematiskt våld, och därigenom förhindra fortsatt och allvarligare våldsbrottslighet”.

Enligt förslaget ska psykiskt våld som bevittnas av ett närstående barn kunna utgöra barnfridsbrott. Dessutom ska både psykiskt våld och förolämpning kunna ingå som delar i grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse och hedersförtryck.

Våra fyra partier kommer fortsätta kämpa outtröttligt mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck – och detta med åtgärder som faktiskt gör skillnad. Det handlar om trygghet, frihet, integritet och jämställdhet”, slår partitopparna fast.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trots kritiken – Arla vill öka GMO-användning

publicerad Igår 14:22
– av Redaktionen
Arlas populära hushållsost innehåller redan idag det GMO-framställda ystenzymet.

Trots ihållande kritik från miljöorganisationer, aktivister och oroliga konsumenter vill mejerijätten Arla ytterligare öka användningen av GMO-framställt ystenzym i sin ostproduktion. Syftet uppges vara att göra tillverkningen mer kostnadseffektiv – något företaget självt beskriver som helt nödvändigt för att förbli konkurrenskraftigt.

– Den här tillverkningen är viktig för att vi ska få en kostnadseffektiv ostproduktion, säger Magnus Larsson på Arla Foods till skattefinansierade Sveriges Radio.

Det handlar om enzymet chymosin, som framställs med hjälp av genetiskt modifierade mikroorganismer – en bioteknologisk metod som idag är vanlig i industriell ostproduktion. Själva enzymet är inte genetiskt modifierat, men det produceras alltså av organismer som tagits fram med genteknik. Arla använder redan tekniken i flera av sina vanligaste ostar – och vill nu skala upp användningen.

– Det enzym som vi stegvis går över till att använda i en del av våra ostar är inte genmodifierat, det är identiskt med det som produceras i löpe och framställs med hjälp av mikroorganismer. Det är dessa mikroorganismer som tagits fram med hjälp av genteknik, enzymet som tillsätts i osten är alltså inte genmodifierat, och det finns inga spår av mikroorganismerna kvar i osten. Arla tillåter aldrig GMO i produkterna oavsett var de är producerade, och vi använder inga genmodifierade ingredienser i våra produkter, hävdar Magnus Larsson vidare.

Stoltserar med GMO-fritt foder

Men kritiken kvarstår. Enligt flera undersökningar har många konsumenter mycket lågt förtroende för GMO-teknik i livsmedel – även när det rör sig om indirekta tillverkningssteg som enzymproduktion. Kritiker menar också att gränsdragningen mellan vad som är GMO-fritt och inte blir svår att förklara för konsumenter, särskilt när märkningen är otydlig.

Arla å sin sida hävdar att slutprodukten – själva osten – är fri från genetiskt modifierade ämnen och ser inga problem med att använda tekniken så länge den är godkänd enligt gällande regelverk.

Samtidigt behåller företaget sin policy om GMO-fritt foder till svenska mjölkkor, trots att branschorganisationen LRF förra året slopade sitt tidigare motstånd mot GMO-foder. I april kommenterade Arlas vd Henri de Sauvage beslutet så här:

– Det är naturligt att varje mejeriföretag självt får besluta hur de vill göra och Arlas bedömning är att vi även fortsättningsvis ska ha en position om GMO-fritt foder till svenska kor. Sverige är en mycket viktig marknad för koncernen och vi tror att detta i nuläget är bra för Arlas varumärke och vår affär.

Dubbla budskap förvirrar

Det kan nämnas att flera av Arlas mest sålda ostar redan i dag innehåller GMO-framställt ystenzym – bland andra den populära hushållsosten. Samtidigt försöker Arla framställa förändringen som någonting positivt – och lyfter bland annat fram att det industriellt framställda enzymet ger jämnare kvalitet än traditionell löpe, samt att deras ostar nu kan ätas av den som ”föredrar en vegetarisk kost”.

Den dubbla hållningen där Arla motsätter sig användandet av genetiskt modifierade organismer i djurfoder, men samtidigt vill öka användningen av GMO-framställt ystenzym i produktionen, har väckt starka reaktioner i sociala medier där många ifrågasätter företagets trovärdighet i GMO-frågan.

Kritiker menar att Arla försöker upprätthålla en GMO-fri image utåt, samtidigt som man i praktiken ökar sitt beroende av genteknik i tillverkningsprocessen – något som enligt dem riskerar att urholka förtroendet för varumärket och vilseleda konsumenter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.