Den 12 mars i år lanserades ”Läkarupproret” av tre svenska läkare som betonar att den eventuella nyttan som coronapolitiken har måste vägas mot de dokumenterade negativa effekterna denna för med sig i form av exempelvis uppskjuten vård, bristande skolnärvaro och undervisning, fysisk inaktivitet, isolering och psykisk ohälsa, försämrad framtida folkhälsa, arbetslöshet och konkurser med mera. ”Som läkare och forskare vill vi höja våra röster mot de skadliga restriktioner som pågår i Sverige.”, inleder man i uppropet.

”De kanske mest missriktade åtgärderna är de som drabbar barn. Enligt CDC, amerikanska smittskyddsenheten, är covid-19 farligare för äldre än vanlig säsongsinfluensa, men för barn är risken att dö lägre än vid influensa. Precis som FHM hävdar är barn och skolor inte drivande i pandemin. Ett stort antal studier visar att skolstängningar inte minskar smittspridningen i samhället, men effekterna av distansundervisning för utsatta barn kan bli förödande. Barns idrottsaktiviteter har varit inställda och viss tävlingsidrott är fortsatt begränsad, vilket försämrar deras allmänna hälsa och immunförsvar. Att en hel generation får sämre utbildning kommer att påverka deras framtidsutsikter.”

Läkarna som tagit initiativ till uppropet är Sven Román, överläkare och specialist i barn och ungdomspsykiatri, Nils Littorin, ST-läkare i psykiatri och doktor i klinisk mikrobiologi samt Sebastian Rushworth, AT-läkare. De pekar på att samhällsskadorna av nedstängningspolitiken ”är nästintill oöverskådliga” och efterlyser att stoppa restriktionerna samtidigt som man skyddar riskgrupperna. De konstaterar likt många andra medicinska experter att covid-19 inte längre utgör ett akut hot mot Sverige och att det därför är orimligt att införa mer restriktioner.

”De flesta av de länder som infört striktare åtgärder än Sverige har haft högre dödlighet, ett tydligt tecken på att metoderna inte hjälper. Skadan för våra samhällen är nästintill oöverskådlig och med långvariga konsekvenser. Två av Sveriges främsta experter på global hälsa, professorerna Anna Mia Ekström och Stefan Swartling Peterson, har nyligen utifrån bland annat FN-statistik beräknat att lika många har avlidit som en följd av restriktionerna som av viruset. Då restriktionerna framför allt dödar barn och unga vuxna är antal förlorade levnadsår sannolikt fem till tio gånger högre på grund av samhällets nedstängning jämfört med effekterna av viruset.”

De riktar även stark kritik mot de så kallade vaccinpassen och menar att dessa utgör en diskriminering mot dem som inte vill vaccinera sig och det sannolikt bryter mot svensk lag att införa denna typ av pass. Läkarna är också tveksamma till den nya pandemilagen eftersom den ”drevs igenom utan en ordentlig genomlysning” och konstaterar också att ”om vi i en framtid skulle få en mer auktoritär regim kan lagen användas på ett mycket destruktivt sätt.”

En annan viktig del i upproret är att skyddet för riskgrupper istället måste öka. De menar att kostnaderna för nuvarande och eventuellt kommande restriktioner bör riktas om som stöd till sjuk- och äldrevården. Beslut och fokus som läkarna tycker kan fattas idag för riskgrupper är:

• Öppna fler slutenvårds- och IVA-platser, eftersom Sveriges sjukvård är ständigt överbelastad med minst vårdplatser per capita i EU. Antalet IVA-platser har halverats på några decennier.
• Antigentesta regelbundet personal inom äldreomsorgen före ett arbetspass och vidareutbilda personalen i hygienrutiner.
• Stoppa den oetiska och farliga karusell där upp till 30 anställda kan besöka samma vårdtagare, inför istället kohortvård av covid-positiva vårdtagare och öka personalens löner för att möjliggöra intensiva tvåveckors arbetsperioder.
• Omvandla outbildade timanställningar till tillsvidareanställda undersköterskor och frigör läkarresurser till äldreomsorgen.
• Ge kommunerna i uppdrag att handla mat, hämta paket på posten med mera åt riskpersoner som löper risk att smittas i samhället.

De menar att covid-19 är en sjukdom som främst dödar äldre och sjuka. Medianåldern för de avlidna av viruset är 84 år i Sverige, vilket också är högre än vår medellivslängd. Att fokusera på att skydda dessa individer och samtidigt låta unga, friska med låg dödlighet fortsätta arbeta, idrotta och gå i skolan, är enligt läkarna en folkhälsolinje. Att stänga skolor och inskränka livet för flera miljoner barn står däremot inte i proportion till faran och blir kontraproduktivt ur ett folkhälsoperspektiv.

”Givetvis bör vi fortsätta att rekommendera social distans, handtvätt och att stanna hemma vid symtom tills pandemin är över. Utöver onödiga restriktioner som nämnts ovan bör vi tillåta kultur- och idrottsevenemang med viss publik, gudstjänster, tävlande för barn i all idrott, motionsverksamhet för vuxna, körsång, att simhallar och bibliotek hålls öppna och att fler personer får vistas på restauranger och i butiker. Munskydd för allmänheten bör inte rekommenderas då det saknas evidens för att åtgärden minskar smittspridning samtidigt som det finns fysiska och psykiska hälsorisker.”

I skrivande stund har uppropet samlat 7905 underskrifter, varav 35 är från medicinska forskare och 543 övrig medicinsk personal.