Mycket tyder på att riksdagen kommer att rösta igenom en lagstiftning som likställer grovt jaktbrott med terrorism och förräderi. Bland annat för att kunna använda hemlig telefonavlyssning. Det framgick under en frågestund i riksdagen. Om det skriver Svensk Jakt.
Upprinnelsen är, att en åklagare hade försökt få industrimannen Karl Hedins telefon avlyssnad. Riksåklagaren kom fram till att åklagaren och domstolen, som hade givit tillstånd till avlyssningen, inte följde lagen. Men istället för en utredning om tjänstefel, begärde RÅ i en skrivelse till regeringen, att lagen skall ändras.
I dag gäller, att det enskilda brottet måste ha ett straffvärde som överstiger två års fängelse för att hemliga tvångsmedel skall få användas. Man har alltså inte fått väga samman straffvärdet av flera olika brott. Detta har miljöåklagare och domstol inte brytt sig om, när de har ansökt om och beviljat telefonavlyssning vid bland annat misstanke om grovt jaktbrott.
Nu pågår ett arbete i regeringen för att ändra regelverket, så att exempelvis telefonavlyssning skall tillåtas vid misstanke om flerbrottslighet, när det sammanlagda straffvärdet överstiger två års fängelse.
Utöver detta skall hemliga tvångsmedel få användas i samband med misstanke om brott som betraktas som särskilt grova. Däribland grovt jaktbrott, som därmed jämställs med bland annat terrorism.
Svenska Jägareförbundet har reagerat över vad man anser vara brist på proportioner, att man jagar landsbygdens jägare, när man egentligen borde skapa lag och ordning i städerna, där våldet sker öppet på gatorna.
Även Karl Hedins advokat Sven Severin har pekat på riskerna med en lagändring. Han menar, att statsmakten vill likställa grovt jaktbrott med sabotage, mordbrand, uppror, högförräderi och terroristbrott. Detta, menar han, öppnar möjligheten för hemlig avlyssning av personer som misstänks för grovt jaktbrott, där straffvärdet kan stanna vid sex månader.
Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) har tagits igen an frågan och ställt en skriftlig fråga till justitieministern. Ottosson pekar på, att hemliga tvångsmedel är viktiga redskap för att bekämpa grov brottslighet. Men det måste finnas en balans mellan den nytta tvångsmedlet gör vid brottsutredningen och det intrång det gör i enskildas, inklusive oskyldigas, integritet menar han.
Ansvarig minister Mikael Damberg (S) svarar, att det pågår ett arbete i regeringskansliet, som bland annat innebär att hemliga tvångsmedel skall kunna användas vid särskilda brott utan hänsyn till straffvärdet, däribland grovt jaktbrott.
Damberg menar, att det är viktigt att hemliga tvångsmedel omgärdas av starka säkerhetsgarantier. Förutom att domstolar måste ge sitt tillstånd i varje enskilt fall, är en garant för rättssäkerheten tillsynen som bedrivs av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden SIN.
Svensk Jakt konstaterar, att Karl Hedin vände sig till just SIN, när Riksåklagaren förkastade Hedins anmälan om tjänstefel. Nämnden skall granska om rättsvårdande myndigheter – bland andra RÅ – går för långt med sina integritetskränkande tvångsmedel. Men SIN fann ingen anledning att ta upp Hedins ärende, med motiveringen att Riksåklagaren redan hade avfört hans anmälan.
Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån
