Iransk man åtalas i Stockholm för grovt folkrättsbrott

publicerad 28 juli 2021
- av Redaktionen
Stockholms tingsrätt.

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


2739 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den 60-årige mannen åtalas vid Stockholms Tingsrätt för grovt folkrättsbrott i Iran 1988. Mannen, som suttit häktad i snart två år, är misstänkt för en ledande roll i massavrättningarna av tusentals politiska fångar.

Det var mellan den 28 juli och 31 augusti år 1988 som mängder med kvinnor och män, enligt uppgifter från människorättsorganisationen Amnesty International, forslades med gaffeltruckar för att hängas i lyktstolpar och lyftkranar eller arkebuseras.

I och med dessa massavrättningar misstänks den 60-årige mannen, som var jurist kopplad till de fängelser där fångarna satt innan de avrättades, vara delaktig.

Mannen greps direkt när han anlände till Arlanda flygplats i november år 2019 och sedan dess har en utförlig utredning pågått.

Dussintals målsägande världen över har lokaliserats och ombetts träda fram som vittnen.

Jag är väldigt spänd, säger nyckelvittnet och en av målsägarna, Iraj Mesdaghi.

Rättegången väntas pågå i flera månader och är ett av de största internationella brottmålen hittills i Sverige.

Det här är en så otroligt viktig händelse för oss och alla mammor, pappor, familjer och andra anhöriga till personer som fallit offer för den iranska regimen. Dessa brott har aldrig tidigare prövats, jag är väldigt tacksam över att det äntligen händer, säger Mesdaghi, som själv suttit som politisk fånge i Iran 1988.

Den anklagade mannen nekar själv till att vara inblandad.

Fakta: Åtal för folkrättsbrott i Sverige

I ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten förklarar kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson varför ett folkrättsbrott i Iran nu lyfts upp till åtal i Sverige.

Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott, säger Lindhoff Carleson.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!