Högsta domstolen slår fast att Nyhetsbyrån Siren inte får sprida domstolshandlingar vidare till betalande kunder i sina databaser. Beslutet innebär att EU:s dataskyddsförordning väger tyngre än svensk offentlighetsprincip och även kan påverka andra rättsdatabaser som exempelvis Lexbase.

Under 2024 vägrade ett antal domstolar att lämna ut allmänna handlingar till bland annat Nyhetsbyrån Siren samt olika rättsdatabaser med hänvisning till EU:s dataskyddsförordning GDPR. Nyhetsbyrån använder dessa handlingar i journalistiskt syfte, men också i sina databaser Acta Publica och Be Informed, där man kan se vilka personer som dömts för olika brott.

I slutet av förra året beslutade hovrätten för övre Norrland bland annat att Siren inte har rätt att föra ett fullständigt register över domar, samt att personnummer, namn och adress för enskilda personer inte fick nå allmänheten via deras betalande kunder. Siren fick endast använda dessa uppgifter i ”journalistisk verksamhet”.

Nu slår högsta domstolen fast att hovrättens beslut var rätt och att handlingar inte får delas vidare till betalande kunder i en databas.

I Sverige landar offentliga handlingar som domstolsbeslut under offentlighetsprincipen, vilket innebär att alla har rätt att ta del av offentliga handlingar. Eftersom Siren och andra databaser har utgivningsbevis får de enligt svensk lag även lagra dessa uppgifter och i praktiken ge ut till betalande kunder. I EU:s dataskyddsförordning får dock inte personuppgifter lagras utan personens medgivande. Högsta domstolens beslut innebär en omtolkning av vad som ska väga tyngst, svensk grundlag eller EU:s dataskyddsförordning. I det här fallet har man gått på EU:s linje.

Stor påverkan

– Högsta domstolen gör alltså bedömningen att den ordning som lagstiftaren velat uppnå inte går att förena med EU:s dataskyddsförordning. Domstolen har därför tolkat den svenska regleringen så att det finns möjlighet att beakta dataskyddsförordningen vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen. För att åstadkomma en ordning som innebär en mer övergripande avvägning mellan yttrande- och informationsfriheten och dataskyddet krävs lagstiftningsåtgärder, säger Petter Asp, ett av de justitieråd som deltog i avgörandet, i ett pressmeddelande.

Beslutet kommer troligen även att påverka andra rättsdatabaser som exempelvis Ratsit, MrKoll och Lexbase, som idag gör det möjligt för betalande kunder att söka efter domstolsbeslut.

– Det kommer kanske framöver inte att finnas tillgång till såna här databaser på samma sätt, säger Asp till skattefinansierade SVT.

I en utredning förra året föreslog regeringens utredare, Daniel Gustavsson, att grundlagsskyddet bör begränsas för söktjänster som offentliggör personuppgifter. En sådan lagändring skulle innebära en ändring i den svenska grundlagen.