Söktjänster som säljer och sprider personuppgifter bör inte omfattas av grundlagsskyddet, enligt en utredning ledd av hovrättsrådet Daniel Gustavsson. Utredningen föreslår att dessa tjänster istället ska begränsas.
Många av dagens söktjänster är skyddade av grundlagen på samma sätt som traditionella medier, vilket gör det lagligt för dem att hantera databaser med personuppgifter. Detta trots att hanteringen inte är tillåten enligt EU:s dataskyddsförordning GDPR. Dessa tjänster tillgängliggör ofta stora mängder personuppgifter, antingen kostnadsfritt eller mot betalning.
År 2023 fick regeringen i uppdrag att utreda grundlagsskyddet för söktjänster, med syftet att möjliggöra begränsningar. En av anledningarna till utredningen är att kriminella ofta använder dessa tjänster för att kartlägga brottsoffer och deras anhöriga.
Utredaren Daniel Gustavsson föreslår att grundlagsskyddet ska begränsas för söktjänster som offentliggör personuppgifter.
– Vi har kommit fram till att grundlagen inte bör gälla den här typen av verksamhet, säger han till skattefinansierade SVT.
Grundlagsändringar
Utredningen föreslår att rättsdatabaser och tjänster för bakgrundskontroller ska exkluderas från grundlagsskyddet. Även så kallade ”journalistiska mellanprodukter” bör bedömas utifrån ett ”yttrandefrihetsvänligt förhållningssätt”.
För att genomföra utredningens förslag kan grundlagsändringar behövas, vilket i så fall kan ske tidigast år 2027. Tidigare försök att ändra lagstiftningen har inte kommit långt, då partierna varit oeniga i frågan.
Frågan har tidigare väckt debatt, där Journalistförbundet och Tidningsutgivarna motsätter sig en grundlagsändring eftersom det kan försvåra journalistiskt granskande arbete. Samtidigt ställer sig organisationer som SPF Seniorerna och Villaägarnas Riksförbund positiva till förslaget, då det idag är enkelt att kartlägga potentiella brottsoffer, exempelvis ensamboende.