Annons:

Gudrun Schyman vill starta nytt riksdagsparti – med Rockefeller-sponsrad lobbyist

Uppdaterad januari 27, 2022, Publicerad januari 17, 2022 – av Isac Boman
Anders Wijkman och Gudrun Schyman.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den tidigare V- och Fi-ledaren Gudrun Schyman vill att lobbyorganisationen Klimatalliansen, där hon själv är styrelseledamot, ska ställa upp i höstens riksdagsval.

En av organisationens förgrundsgestalter Anders Wijkman har tidigare varit ordförande i den klimatinriktade maktalliansen Romklubben - grundad av ultraglobalisten David Rockefeller - där Wijkman fortfarande är medlem.

Hittills har Klimatalliansen fungerat som en påtryckargrupp som ägnat sig åt klimatpolitisk lobbyism, men i februari ska man besluta om man framöver ska registrera sig och verka som ett politiskt parti.

– Vi ser ju inte de modiga beslut som skulle behövas. Vi ser inte insikten att vi lever i en klimatkris och att det är bråttom avspegla sig i politiken, hävdar Schyman i en intervju med Sveriges Radio.

Annons:

Även om Schyman förmodligen är det för allmänheten mest välkända namnet i Klimatalliansen finns också andra företrädare vars namn sticker ut – inte minst Anders Wijkman som inte bara har en bakgrund som generaldirektör för Röda Korset samt riksdagsledamot för Moderaterna och EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, utan som mellan 2012 och 2018 var en av två ordförande för den globalistiska lobbyorganisationen Romklubben – en organisation där han fortfarande är medlem.

Maktalliansen Romklubben grundades av bland andra bankiren och globalisten David Rockefeller, industrimannen Aurelio Peccei och kemisten Alexander King 1968 hemma hos just Rockefeller. Alliansen består idag av hundra fullvärdiga medlemmar som har bakgrunder som statsledare, högt uppsatta politiker, FN-tjänstemän, ekonomer och företagsledare.

Gruppen har under miljöpolitisk flagg argumenterat för att demokratin måste ”omformas” och hävdat att folkvalda politiker ofta inte kan anförtros att fatta beslut i "komplexa frågor". I en rapport har man även argumenterat för att mänskligheten självt ska betraktas som "den verkliga fienden".

I sökandet efter en ny fiende för att förena oss kom vi på idén att föroreningar, hotet om global uppvärmning, vattenbrist, svält och liknande skulle passa in. I sin helhet och i sina interaktioner utgör dessa fenomen ett gemensamt hot som kräver alla folks solidaritet.

Men genom att utse dessa som fienden så faller vi i fällan för vilken vi redan har varnat – nämligen att misstaga symptom för orsaker. Alla dessa faror är orsakade av mänskligt ingripande och det är bara genom förändrade attityder och beteenden som de kan övervinnas. Den verkliga fienden är alltså mänskligheten själv”, skriver Romklubben i sin rapport ”The First Global Revolution”.

Klimatalliansen förespråkar bland annat att Sverige ska stödja att brott mot naturen (ekocid) blir ett internationellt brott åtalbart vid internationella brottsdomstolen, och att man ska införa en ”nationell koldioxidbudget som bryts ner på regional och kommunal nivå” i jakten på att Sverige ska bli "klimatneutralt" senast 2040 - något som i praktiken kräver en 85-procentig minskning från 1990 års siffror.

Man vill även att Sverige ska ansluta sig till The Wellbeing Economy Alliance - en klimatpolitisk stiftelse med oklar finansiering som arbetar för att ”omvandla det ekonomiska systemet, samhället och institutionerna”.

Utan rättvisa kommer klimatomställningen att försvåras och försenas. Välfärdsklyftorna måste därför minskas, bland annat genom en mer progressiv skattepolitik”, skriver man också.

Gudrun Schyman har tidigare fått mycket stor uppmärksamhet och utrymme i etablissemangsmedierna när hon lanserat olika former av politiska projekt. Huruvida Klimatalliansen kommer att lyftas fram och hyllas på samma sätt som exempelvis Feministiskt Initiativ återstår att se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kent Ekeroth kräver ett stopp för bankterrorn – SD säger nej

Hotet från bankerna

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen
Kent Ekeroth vill stoppa bankernas godtyckliga nedstängningar av dess kunder men partiledningen säger nej.

Sverigedemokraternas landsdagar närmar sig, och frågan om storbankernas växande makt väcker intern debatt. Kent Ekeroth kräver nu att partiet driver ett skärpt regelverk mot vad han beskriver som politiskt motiverade avstängningar från banktjänster.

Partiledningen i SD avvisar dock Ekeroths bankmotion och hänvisar drabbade till domstol.

När Sverigedemokraterna i helgen samlas i Örebro ligger tre motioner från Kent Ekeroth på bordet. Förslagen från Ekeroth rör hetslagstiftningen, förtal samt bankernas möjlighet att stänga av privatpersoner och verksamheter.

I sin bankmotion varnar Kent Ekeroth för en utveckling där storbankerna får ett oproportionerligt inflytande över vilka medborgare som kan delta i det moderna samhället, skriver Ekeroth i Samnytt.

Annons:

I motionen beskriver han en snabb förskjutning av bankernas roll: "Det svenska bankväsendet har utvecklats till ett slutet och maktkoncentrerat system där ett fåtal aktörer tillåts agera både domare och bödel. Samtidigt gömmer de sig bakom gummiparagrafer som ’bristande kundkännedom’ eller diffusa riskbedömningar."

Han fortsätter: "Det är i grunden en ny form av censur, där bankerna agerar grindvakter för vem som får delta i det moderna samhället."

I motionen föreslår Ekeroth bland annat:

  • krav på att bankerna alltid måste ange en konkret och juridiskt prövbar grund vid avstängningar
  • möjlighet att överklaga beslut till en oberoende instans
  • att penningtvättslagen inte ska få fungera som svepskäl för politiska avstängningar
  • att automatiska riskmodeller ska kompletteras med manuell granskning
  • att Finansinspektionen ska kunna återöppna konton och utdöma sanktionsavgifter

Bankernas tvångsnedstängningar har eskalerat

Enligt Finansinspektionen steg antalet tvångsavslutade konton från 45 000 år 2020 till 60 000 år 2022.

Även om en del fall rör misstänkt kriminalitet uppger många drabbade att de aldrig fått en begriplig motivering eller en rimlig möjlighet att överklaga.

Ekeroth lyfter i motionen flera exempel där alternativmedier och oppositionella profiler förlorat konton utan klar förklaring.

  • Biljardhuset, som vid tidpunkten för uppsägningen hade varit kund hos Nordea i över 20 år, fick sitt konto uppsagt med hänvisning till "bristande kundkännedom" – trots att företaget överlämnat all dokumentation till banken.
  • Simon Alm, tidigare profil i Sverigedemokraterna, fick nej till ett nytt bankkonto hos Nordea. Han misstänker att banken googlade hans namn och att politiska kopplingar låg bakom beslutet. Först efter att fallet fick medial uppmärksamhet öppnade banken ärendet på nytt.
  • Opinionsbildaren Mira Aksoy fick sitt konto stängt av Swedbank trots att hon förklarat förseningarna i sina uppdaterade uppgifter. Utan BankID förlorade hon i praktiken tillgång till viktiga samhällstjänster.
  • Den oberoende mediekanalen SwebbTV nekades bankkonto med hänvisning till att journalistiken var "känslig".
  • Fria Tiders grundare Widar Nord fick både bankkonto och bank-id avslaget av Swedbank med motiveringen "negativ publicitet" – ett beslut som senare underkändes av Stockholms tingsrätt.

SD-ledningen avvisar

Partistyrelsen, som efter valet 2026 siktar på att få ministerposter, avvisar dock förslagen och beskriver området som "komplicerat".

I sitt yttrande inför landsdagarna hänvisar ledningen istället till befintliga klagovägar genom Allmänna reklamationsnämnden och domstolsväsendet: "Partistyrelsen anser därför att inriktningen i motionen i huvudsak är tillgodosedd genom vårt riksdagsarbete och att vidare hantering bör ske genom beredningar och utredning innan skarpa lagändringar utformas."

Ledningen föreslår därför att motionen ska anses besvarad.

Kent Ekeroth menar att politiken hittills inte tagit utvecklingen på allvar och att problemet sträcker sig långt bortom enstaka felbeslut.

Jag tror att det är en kombination av flera olika aspekter. Dels har det inte drabbat den "goda sidan" så mycket, utan mest riktat sig mot konservativa, med vissa undantag. Dels är bankfrågor ofta komplexa, vilket gör att tröskeln för politiker att förstå problemet blir högre, något som inte bör underskattas, säger Ekeroth till Samnytt och fortsätter

Poängen är att frågan måste ses över omgående så att den inte missbrukas mot politiska meningsmotståndare och börjar användas för annat än vad det uttalade syftet var, att bekämpa organiserad brottslighet.

Ekeroth är i motionen tydlig med att rätten till bankkonto, betalningstjänster och e-legitimation slås fast som en grundläggande demokratisk funktion och att frågan ska ingå i framtida regeringsförhandlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anna-Karin Hatt aktiverar rekordhög avgångsersättning

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Anna-Karin Hatt har enligt uppgifter beslutat att lösa ut sin skyhöga fallskärm på drygt 1,6 miljoner kronor.

Centerpartiets avgångna partiledare Anna-Karin Hatt planerar att utnyttja sin rätt till avgångsersättning efter att ha lämnat posten efter endast ett halvår. Fallskärmen finansieras av partiets medlemmar och väcker frågor om villkoren för politiska toppjobb – särskilt i kontrast till vanliga löntagare.

Efter bara sex månader som partiledare för Centerpartiet lämnade Anna-Karin Hatt nyligen oväntat över posten till sin efterträdare Elisabeth Thand Ringqvist.

Under sin korta tid på posten hade Hatt en ersättning på 223 000 kronor i månaden – nästan 20 000 kronor mer än statsministern – och omfattas därför av en historiskt hög avgångsersättning.

Ersättningen motsvarar ett helt års lön för en avgående partiledare. Men eftersom Hatt endast haft uppdraget i drygt ett halvår begränsas ersättningsperioden till sju månader, vilket innebär omkring 1,6 miljoner kronor, enligt Centerpartiets presstjänst.

Annons:

Partiets medlemsavgifter betalar

Hatt säger till skattefinansierade SVT att hon avser att ta del av ersättningen tills hon har en ny tjänst: — Jag behöver en omställningsperiod för att landa i en ny verklighet. Jag har inte något nytt uppdrag på gång. Jag kommer att ha rätt till en avgångsersättning så länge som det finns behov av den, säger hon.

Hon betonar samtidigt att ambitionen är att inte nyttja mer av ersättningen än nödvändigt: — Jag har inte för avsikt att ta ut en krona mer än vad jag behöver. Jag kommer att söka efter en ny samhällsviktig uppgift att ägna mig åt framåt.

Den nya partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist får ett betydligt lägre arvode, motsvarande en ministerlön på 161 000 kronor i månaden. En nivå som dock fortfarande är långt över medianlönen i Sverige.

Medianlönen för vanliga arbetare som exempelvis fastighetsskötare, undersköterskor och busschaufförer ligger för närvarande runt 24 000–29 000 kronor i månaden, beroende på yrke och sektor.

Den totala medianlönen i Sverige är i dagsläget cirka 37 100 kronor i månaden.

Vill inte kommentera ersättningen

Anna-Karin Hatt vill inte närmare svara på frågor om nivån på hennes tidigare ersättning: — Det är ett beslut som är fattat av stämman på förslag av valberedningen. Jag är förstås tacksam över att jag får möjlighet att ställa om och landa i en ny tillvaro. Det här var inget som jag hade planerat, säger hon.

Hon har hänvisat sin avgång till påstått hat och hot hon säger sig ha upplevt i rollen, men har hittills inte velat utveckla detaljerna. Ingen formell polisanmälan har ännu presenterats.

Framöver säger Hatt sig vilja fortsätta bidra i en samhällsnyttig roll: — Jag vill fortsätta bidra till Sveriges utveckling och få utlopp för den kraft och energi som jag har, men också bidra till samhället.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stöd för höjt återvandringsbidrag störst i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Efter det att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna kraftigt höjt taket för återvandringsbidraget ökar nu stödet för att ta del av bidraget inom vissa invandrargrupper.

Regeringens kraftiga höjning av återvandringsbidraget vid årsskiftet möter blandade reaktioner i befolkningen. En ny opinionsundersökning visar att stödet är starkast bland utrikes födda i så kallat utsatta områden – och svagast bland väljare till vänster.

Samtidigt växer debatten om hur bidraget ska användas och vilka effekter det kan få för kommuner och stat.

När Tidöregeringen vid årsskiftet höjer återvandringsbidraget från 10 000 till 350 000 kronor är målet att få fler migranter som bedöms svåra att integrera att frivilligt återvända till sina ursprungsländer.

Reformen har skapat en omfattande politisk debatt, inte minst efter att flera rödgröna kommuner markerat att de motsätter sig åtgärden.

Annons:

Detta har fått företrädare inom Tidöpartierna samt Sverigedemokraterna att ifrågasätta om statligt stöd bör fortsätta till kommuner som inte deltar i arbetet.

Nu visar en ny undersökning från Indikator Opinion, gjord på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, att stödet för det kraftigt höjda bidraget varierar kraftigt mellan olika grupper.

Stödet varierar stort

Enligt undersökningen är inställningen betydligt mer positiv bland utrikes födda som bor i utsatta områden än i övriga landet.

I dessa områden uppger 39 procent att de är positiva till ett höjt återvandringsbidrag, medan 30 procent är negativa. I övriga landet – inräknat både svenskar och invandrare – är andelen positiva 27 procent och andelen negativa 38 procent.

Allra mest positiv är gruppen migranter som bott i Sverige i mindre än fem år och som samtidigt bor i utsatta områden. Där svarar 46 procent att de ser positivt på bidragshöjningen.

Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, menar att reaktionen säger något viktigt om hur människor upplever sin situation i Sverige.

Att stödet för ett höjt återvandringsbidrag är större bland utrikes födda i utsatta områden kan vid en första anblick verka överraskande. Men resultaten visar hur komplex frågan om integration är. Jag ser det som ett tecken på att vi behöver prata mer om möjligheter, inte bara om bidrag. När människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ, säger han.

Väljare till höger mer positiva

Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika partisympatier. Bland Sverigedemokraternas väljare är 47 procent positiva till bidragshöjningen, medan motsvarande andel bland Kristdemokraternas väljare är 45 procent.

Minst stöd återfinns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer, där majoriteten ser negativt på regeringens riktning.

Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, framhåller att förslaget fortfarande är impopulärt i bredare lager av väljare.

Ett kraftigt ökat återvandringsbidrag är ett relativt impopulärt förslag bland svenska väljare – det är klart fler som tycker att det är dåligt än som tycker att det är bra. Även om förslaget är betydligt mer populärt bland Tidöpartiernas väljare finns det en betydande andel väljare till höger som ställer sig skeptiska. Utifrån de här siffrorna ser det inte ut att vara ett valvinnande förslag, säger han.

Bidragshöjningen träder i kraft vid årsskiftet. Hur många som faktiskt väljer att ansöka återstår att se – intresset har hittills varit svalt, men regeringen hoppas att det nya beloppet ska förändra situationen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Djup splittring i Liberalerna – oro för att partiet tappar riksdagsplatsen

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Liberalerna Lidingö
Gräsrötterna Suzanne Liljegren och Morad Majlesi opinionsbildar för att rädda kvar Liberalerna i riksdagen - dock utifrån diametralt olika ståndpunkter.

Liberalerna går in i landsmötet i Karlstad med en skarp intern konflikt kring framtida regeringssamarbeten efter nästa års val. Flera profiler befarar nu att den interna oenigheten riskerar att leda till att partiet faller ur riksdagen 2026.

När Liberalerna i helgen samlas till landsmöte väntas frågan om framtida regeringsalternativ bli den mest konfliktfyllda punkten.

Enligt uppgifter till skattefinansierade SVT:s Agenda lutar mycket åt att partiledaren Simona Mohamsson får gehör för sin linje: att stå kvar i Tidösamarbetet men samtidigt hålla fast vid att Sverigedemokraterna inte ska släppas in i en regering med egna ministrar.

Men enligt flera centralt placerade källor råder ett betydande missnöje med den kursen. Kritiken kommer både från dem som vill avskaffa de röda linjerna mot Sverigedemokraterna och från dem som vill bryta helt med samarbetet och gå fram som ett självständigt liberalt parti.

Annons:

Både företrädare för den SD-kritiska falangen och de som vill öppna för ett mer formellt samarbete beskriver den nuvarande hållningen som problematisk.

Enligt flera interna bedömningar är partiets positionering svår att förklara utåt, och risken för att partiet hamnar under riksdagsspärren lyfts från båda lägren.

Trots det väntas Mohamssons förslag få stöd av en majoritet av ombuden. Enligt flera källor bedöms läget som så känsligt att en öppen revolt mot partiledningen skulle kunna leda till en djupare kris.

Bilden som förmedlas är att om Mohamssons linje faller riskerar partiet att hamna i ett utdraget internt kaos – något många ombud vill undvika i ett redan utsatt opinionsläge.

Liberalernas partiledare, Simona Mohamsson. Foto: Regeringskansliet/Niklas Forsström

Gräsrötter varnar

Den interna sprickan blir tydlig i de offentliga ställningstaganden som görs av enskilda medlemmar.

Suzanne Liljegren, gruppledare för Liberalerna i Lidingö, hör till dem som anser att samarbetet med Sverigedemokraterna måste upphöra om partiet ska överleva: — Vi kommer åka ur riksdagen. Vi måste sluta samarbeta med Sverigedemokraterna, säger hon.

På motsatt sida står partimedlemmen Morad Majlesi, som istället vill att Liberalerna ska öppna för ett mer pragmatiskt förhållningssätt till SD och avskaffa de så kallade röda linjerna.

Han uttrycker en ovanligt dyster framtidsbedömning: — Jag har varit medlem sedan 2003 och hela tiden sagt ”vi löser det här”. Men det här är första gången jag tänker att nu är vi körda, säger Majlesi.

Trots oenigheten mellan Liljegren och Majlesi delar de en sak: en stark oro för att partiet riskerar att lämna riksdagen om den nuvarande linjen består.

Med landsmötet i Karlstad väntar en helg där Liberalernas framtida väg ska slås fast – men få inom partiet tror att frågan kommer att vara slutdebatterad när mötet avslutas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.