MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 12 juni 2025

torsdag 12 juni 2025

Gudrun Schyman vill starta nytt riksdagsparti – med Rockefeller-sponsrad lobbyist

publicerad 17 januari 2022
– av Isac Boman
Anders Wijkman och Gudrun Schyman.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tidigare V- och Fi-ledaren Gudrun Schyman vill att lobbyorganisationen Klimatalliansen, där hon själv är styrelseledamot, ska ställa upp i höstens riksdagsval.

En av organisationens förgrundsgestalter Anders Wijkman har tidigare varit ordförande i den klimatinriktade maktalliansen Romklubben – grundad av ultraglobalisten David Rockefeller – där Wijkman fortfarande är medlem.

Hittills har Klimatalliansen fungerat som en påtryckargrupp som ägnat sig åt klimatpolitisk lobbyism, men i februari ska man besluta om man framöver ska registrera sig och verka som ett politiskt parti.

– Vi ser ju inte de modiga beslut som skulle behövas. Vi ser inte insikten att vi lever i en klimatkris och att det är bråttom avspegla sig i politiken, hävdar Schyman i en intervju med Sveriges Radio.

Även om Schyman förmodligen är det för allmänheten mest välkända namnet i Klimatalliansen finns också andra företrädare vars namn sticker ut – inte minst Anders Wijkman som inte bara har en bakgrund som generaldirektör för Röda Korset samt riksdagsledamot för Moderaterna och EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, utan som mellan 2012 och 2018 var en av två ordförande för den globalistiska lobbyorganisationen Romklubben – en organisation där han fortfarande är medlem.

Maktalliansen Romklubben grundades av bland andra bankiren och globalisten David Rockefeller, industrimannen Aurelio Peccei och kemisten Alexander King 1968 hemma hos just Rockefeller. Alliansen består idag av hundra fullvärdiga medlemmar som har bakgrunder som statsledare, högt uppsatta politiker, FN-tjänstemän, ekonomer och företagsledare.

Gruppen har under miljöpolitisk flagg argumenterat för att demokratin måste ”omformas” och hävdat att folkvalda politiker ofta inte kan anförtros att fatta beslut i ”komplexa frågor”. I en rapport har man även argumenterat för att mänskligheten självt ska betraktas som ”den verkliga fienden”.

I sökandet efter en ny fiende för att förena oss kom vi på idén att föroreningar, hotet om global uppvärmning, vattenbrist, svält och liknande skulle passa in. I sin helhet och i sina interaktioner utgör dessa fenomen ett gemensamt hot som kräver alla folks solidaritet.

Men genom att utse dessa som fienden så faller vi i fällan för vilken vi redan har varnat – nämligen att misstaga symptom för orsaker. Alla dessa faror är orsakade av mänskligt ingripande och det är bara genom förändrade attityder och beteenden som de kan övervinnas. Den verkliga fienden är alltså mänskligheten själv”, skriver Romklubben i sin rapport ”The First Global Revolution”.

Klimatalliansen förespråkar bland annat att Sverige ska stödja att brott mot naturen (ekocid) blir ett internationellt brott åtalbart vid internationella brottsdomstolen, och att man ska införa en ”nationell koldioxidbudget som bryts ner på regional och kommunal nivå” i jakten på att Sverige ska bli ”klimatneutralt” senast 2040 – något som i praktiken kräver en 85-procentig minskning från 1990 års siffror.

Man vill även att Sverige ska ansluta sig till The Wellbeing Economy Alliance – en klimatpolitisk stiftelse med oklar finansiering som arbetar för att ”omvandla det ekonomiska systemet, samhället och institutionerna”.

Utan rättvisa kommer klimatomställningen att försvåras och försenas. Välfärdsklyftorna måste därför minskas, bland annat genom en mer progressiv skattepolitik”, skriver man också.

Gudrun Schyman har tidigare fått mycket stor uppmärksamhet och utrymme i etablissemangsmedierna när hon lanserat olika former av politiska projekt. Huruvida Klimatalliansen kommer att lyftas fram och hyllas på samma sätt som exempelvis Feministiskt Initiativ återstår att se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill ha mer makt vid kriser

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
Gunnar Strömmer (M) lovar att "riksdagen i praktiken alltid har sista ordet".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen vill få utökade befogenheter att agera snabbt vid allvarliga kriser i fredstid – utan att först behöva invänta riksdagens godkännande.

Förslaget möter skarp kritik från flera håll, där aktörer varnar för att det banar väg för maktmissbruk och riskerar att underminera de demokratiska principerna.

I en ny proposition föreslås grundlagsändringar som ska möjliggöra beslut om tillfälliga åtgärder i situationer som cyberattacker, naturkatastrofer eller terroristattentat.

De föreslagna förändringarna i regeringsformen uppges syfta till att ge regeringen möjlighet att agera snabbare vid kriser, även i fredstid. Genom att delegera särskilda befogenheter från riksdagen ska regeringen kunna utfärda tillfälliga föreskrifter som gäller i upp till tre månader. Dessa får dock inte förändra eller upphäva grundlagen.

– Regeringen behöver ha rätt verktyg för att styra riket, slår justitieminister Gunnar Strömmer (M) fast.

Smittspridning och cyberattacker

I särskilt akuta fall ska regeringen kunna fatta ett så kallat aktiveringsbeslut – en form av undantagstillstånd – för att omedelbart vidta åtgärder utan riksdagens förhandsgodkännande. Detta uppges kunna bli aktuellt vid händelser som:

• Kärnkraftsolyckor
• Naturkatastrofer
• Omfattande smittspridning
• Terroristattentat
• Större finanskriser
• Omfattande it-störningar eller cyberattacker

Regeringen hävdar själva att reformen är nödvändig för att skydda samhället och värna det demokratiska styret i akuta situationer där avgörande beslut måste fattas mycket snabbt.

”Säkerställer maktdelningen”

Flera organisationer, däribland LO, Journalistförbundet och Stockholms tingsrätt, har dock riktat skarp kritik mot förslaget. Journalistförbundet varnar för att en framtida auktoritär regering skulle kunna utnyttja befogenheterna till att genomföra förändringar utan riksdagens stöd – vilket i praktiken riskerar att underminera demokratin.

För att begränsa riskerna påstås regeringen bara få använda befogenheterna om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas.

Ett aktiveringsbeslut ska dessutom godkännas i efterhand av en tre fjärdedels majoritet i riksdagen. Om föreskrifter inte lämnas till riksdagen inom en vecka eller godkänns inom en månad upphör de att gälla omedelbart, uppges det.

– Det här säkerställer maktdelningen, och minskar snarare utrymmet för en regering med mer despotiska ambitioner att kunna ta sig friheter, hävdar Gunnar Strömmer.

– I praktiken har riksdagen alltid sista ordet, försäkrar han.

Oro för missbruk

Propositionen innehåller också förslag om att riksdagen ska kunna sammanträda på andra platser än Stockholm vid svåra kriser. Dessutom ska digitala sammanträden bli möjliga för att säkerställa att riksdagen kan fungera även under extrema förhållanden.

Lagändringarna, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, bygger på en utredning som sju av åtta riksdagspartier ställt sig bakom.

Trots brett politiskt stöd väcker förslaget oro bland kritiker. På sociala medier varnar många för att förändringarna kan minska folkets inflytande ännu mer än idag och leda till maktmissbruk, samt missbrukas för att införa diverse totalitära och repressiva åtgärder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trots Tidöavtalet – Sverige beviljar näst flest medborgarskap per capita i EU

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
Genrebild - syriska migranter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige sticker fortsatt ut som ett av Europas allra mest gränslösa och generösa länder när det gäller att bevilja medborgarskap till migranter.

Enligt färsk statistik från Eurostat delar Sverige, bortsett från det lilla Luxemburg, ut flest medborgarskap per capita i hela EU. Detta trots att de styrande Tidöpartierna utlovat ett ”paradigmskifte” i invandringspolitiken.

Under 2023 beviljade Spanien flest medborgarskap i absoluta tal, med över 240 000 nya pass, följt av Italien (214 000) och Tyskland (200 000). Men när siffrorna istället sätts i relation till befolkningens storlek ändras bilden dramatiskt.

Då är det storhertigdömet Luxemburg med sina blott 680 000 invånare som toppar listan med 8,8 medborgarskap per tusen invånare, följt av Sverige på en andraplats med 6,4. Spanien hamnar på tredje plats med 5,0, och Italien sjunker till femte plats med 3,6.

Sverige utmärker sig även i naturaliseringsgrad – andelen utländska medborgare bosatta i landet som får medborgarskap. Med 7,9 procent toppade Sverige EU under 2023, vilket innebär att nästan åtta av hundra utländska medborgare i landet blev svenska medborgare. Rumänien följde med 5,9 procent och Italien med 4,1 procent. EU-genomsnittet låg i jämförelse på 2,6 procent.

Det kan noteras att Tidöpartierna gick till val på en hårdare invandringspolitik och har lovat att skärpa medborgarskapsreglerna, bland annat genom att förlänga bosättningstiden från dagens fem år till minst åtta år, samt införa krav på kunskaper i svenska och en lojalitetsförklaring. Trots detta beviljades 66 000 medborgarskap under 2024, enligt Migrationsverket, bara en marginell minskning från 68 000 året innan.

Intern frustration

Bristen på konkreta åtgärder för att stoppa massmigrationen har fått många sverigedemokrater att reagera med frustration – även högt uppsatta sådana.

I november förra året krävde exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson ett moratorium för medborgarskap i en skriftlig fråga till regeringen och konstaterade att ”trots mandatet vi fick av väljarna fortsätter Sverige att frikostigt dela ut medborgarskap till utlänningar som inte uppfyller de krav som stipuleras i Tidöavtalet”.

Han framhöll att antalet nya medborgarskap som beviljades under den M-ledda regeringens styre 2023 motsvarade hela Skövdes befolkning.

Frågetecken kring Moderaternas intentioner

I januari 2025 presenterades utredningen ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap”, som föreslår längre bosättningstid och krav på egenförsörjning. Men reformerna väntas inte träda i kraft förrän den 1 juni 2026, vilket innebär att Sverige tills dess fortsätter att följa dagens mer generösa regler.

Många bedömare ifrågasätter dock vilken effekt de föreslagna förändringarna faktiskt kommer att få i praktiken. Kritiker betonar att Sverige fortsatt har en storskalig massmigration och att regeringen snarare borde storsatsa på ambitiösa program för återvandring för att få bukt med de invandringsrelaterade problemen.

Flera bedömare har också ifrågasatt om Moderaterna och de övriga liberala regeringspartierna överhuvudtaget har en genuin vilja att förändra Sveriges migrationspolitiska kurs. Kritikerna menar att det i stor utsträckning handlar om retorik och symboliska utspel – i syfte att behålla makten, inte förlora väljare och upprätthålla samarbetet med Sverigedemokraterna, vars stöd regeringen är beroende av.

Flest nya medborgarskap per capita i EU (2023)

1. Luxemburg - 8,8 (per 1000 invånare)

2. Sverige - 6,4

3. Spanien - 5,0

4. Belgien - 4,7

5. Italien - 3,6

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

50 000 larm om psykisk ohälsa – polisen hinner inte rycka ut

publicerad 9 juni 2025
– av Redaktionen
Polisen medger att man inte har resurser att hjälpa alla som befinner sig i akut psykisk kris.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet polislarm om personer i psykisk kris har ökat kraftigt – och polisens resurser räcker inte till. Under 2024 inkom över 50 000 samtal om psykisk ohälsa, mer än en fördubbling jämfört med för sju år sedan.

Nu larmar polisen om att situationen är ohållbar och att man tvingas prioritera bort människor som är i akut behov av hjälp.

– Det är ett ständigt flöde. Jag åker säkert på ett eller flera sådana ärenden i veckan, säger Johan Löfling, polis i Stockholm, till statstelevisionen SVT:s Agenda.

Enligt Patrik Forsemalm, poliskommissarie och verksamhetsutvecklare vid polisens Nationella operativa avdelning, har larmen om psykisk ohälsa aldrig varit fler.

– Vi hinner inte med och måste prioritera andra polisiära ärenden. Vi är oroliga för hur det kan drabba den här gruppen, säger han.

”Enorm utsatthet”

När larmet gäller någon i akut kris är det ofta polisen som är först på plats. Ett exempel är en tonårspojke som försvann hemifrån efter att ha uttryckt självmordstankar. I sådana lägen är tiden knapp – och det finns sällan utrymme för omfattande bedömningar.

– Det är en enorm utsatthet vi möter. Jag tror inte folk förstår hur utbredd den psykiska ohälsan är i vårt samhälle, förklarar Löfling.

Samarbetet mellan polis och psykiatri beskrivs som bristfälligt. Många poliser vittnar om att samma personer återkommer gång på gång. En ung kvinna i Stockholm har exempelvis larmat över 20 gånger på ett halvår.

– Vi gör vad vi kan i stunden. Men när vi släpper av någon på psykiatriska akutmottagningen som sedan skickas tillbaka till ett olåst boende – där risken är att hon försöker ta sitt liv igen – då är det klart att vi känner frustration, säger Löfling.

”Släcker bränder”

Han menar att psykiatrin ofta saknar kapacitet att ge långsiktig hjälp. Enligt en undersökning från Polisförbundet anser sex av tio poliser att samarbetet med psykiatrin fungerar dåligt. Många befarar att människor i kris faller mellan stolarna och Löfling efterlyser mer konkreta förändringar:

– När hjälpen uteblir trots att behoven är så tydliga, känns det som att vi bara släcker bränder. Jag önskar att det fanns mer hjälp att få, som fler psykiatriambulanser. Vi poliser vill hjälpa till, men vi räcker inte till och är inte vårdgivare i första hand.

Personer som mår så dåligt att livet känns outhärdligt, har självmordstankar eller planer på att ta sitt liv uppmanas i första hand att kontakta närmaste psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112 för att få professionell hjälp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Våg av sabotage mot telemaster längs östkusten

uppdaterad Idag 13:01 publicerad 6 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Telemast
Polisen i Kalmar utreder för närvarande över 30 fall av sabotage mot telemaster. OBS. Bilden är en arkivbild och har ingen koppling till uppgifterna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Polisen utreder just nu en omfattande våg av sabotage mot telemaster i Sverige. Sedan påskhelgen har ett trettiotal incidenter anmälts, där förövarna systematiskt klippt kablar och förstört säkringar på anläggningar som är avgörande för mobil- och datakommunikation.

De flesta sabotage har inträffat i anslutning till Europaväg 22 längs den svenska östkusten, och myndigheterna ser allvarligt på utvecklingen.

Enligt polisen finns det omständigheter som tyder på att samma aktör kan ligga bakom merparten av angreppen. Utredningen leds av enheten för grova brott i Kalmar, som samordnar fallen i Småland och Östergötland.

Kriminalkommissarie Håkan Wessung, chef för grova brott i Kalmar: – Vi ser allvarligt på det och därför har vi valt att göra en insats. Vi bedriver en stor informationsinhämtning och analys av det material vi hämtar in, säger han till skattefinansierade SVT.

Kammaråklagare Michelle Stein, som leder förundersökningen, pekar på ett eventuellt samband: – Det finns omständigheter som gör att allt tycks ha ett samband, men det är någonting som utredningen får visa.

Geografiskt mönster

Sabotagen har hittills inte lett till några större störningar i mobilnätet, men Post- och telestyrelsen (PTS) har periodvis haft en krisstab för att hantera situationen.

Roger Gustafsson, säkerhetschef på PTS, konstaterar att antalet incidenter är betydligt fler än normalt och att det geografiska mönstret sticker ut.

Statliga Teracom, som ansvarar för stora delar av den svenska kommunikationsinfrastrukturen, rapporterar om en kraftig ökning av incidenter det senaste året. Under årets första fyra månader har bolaget anmält omkring 50 incidenter, jämfört med 15 under samma period förra året. Bland dessa finns både misstänkta sabotage och intrångsförsök.

Stefan Steijnick, säkerhetschef på Teracom, menar att vissa incidenter kan vara kopplade till underrättelseinhämtning eller försök att testa samhällets förmåga att hantera störningar.

Polisen och åklagaren är förtegna om eventuella motiv bakom attackerna, men Säkerhetspolisen följer utvecklingen noga. Utredningen pågår och myndigheterna utesluter i nuläget inget scenario.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.