Förra året höjdes gränsen för när Sveriges försvarsmakt behöver regeringens godkännande vid inköp och annan militär utrustning – från 200 till 700 miljoner kronor.
Nu vill man få ännu friare händer och kunna göra dyrare inköp än så utan regeringens godkännande.
”Försvarsmakten ser behov av att påskynda hanteringen av vissa investeringar jämfört med idag för att ytterligare främja en snabb förmågetillväxt”, heter det i budgetunderlaget för 2026-2028 som överlämnats till regeringen.
Den svenska militärledningen vill bland annat ha mandat att på egen hand köpa in obegränsat med ”mängdmaterial” – exempelvis ammunition, standardfordon och personlig utrustning – utan att politikerna har någon möjlighet att säga nej.
På samma sätt vill man fritt kunna ersätta de vapen och den utrustning som skänkts till Ukraina under det pågående kriget.
Vad gäller ”större anskaffningar” av exempelvis stridsvagnar, luftvärnssystem, stridsbåtar eller radarsystem vill man fortsatt kunna köpa in dessa utan politikernas inblandning så länge kostnaden understiger 700 miljoner kronor.
Inköp av stridsflygplan, fartygssystem ”eller motsvarande” ska först godkännas av regeringen oavsett belopp, precis som tidigare.
Kraftigt höjd försvarsbudget
”Utgångspunkten för gällande styrning är att regeringen fattar beslut om enskilda materielobjekt en gång om året. Under de senaste åren har samtidigt beslut om objektsredovisningar fattats löpande till följd av förändringar i omvärldsläget, beslut om stöd till Ukraina och beslut om ambitionsökningar. Försvarsmakten bedömer att behovet av löpande beslut kommer kvarstå under överskådlig tid och föreslår att detta istället blir utgångspunkten för styrningen”, skriver man vidare.
Regeringen har tidigare meddelat att man ”genomför den kraftfullaste förstärkningen av totalförsvaret sedan kalla kriget” och att försvarsbudgeten ska växa till minst 185 miljarder kronor till år 2028 – 2,6 procent av BNP.
Bedömare menar att den verkliga ökningen förväntas bli betydligt högre än så och att det är sannolikt att Natos medlemsländer framöver kommer att behöva lägga minst 3,5 procent av BNP på sitt försvar – vilket för svensk del hade inneburit ytterligare 60-70 miljarder årligen, utöver de summor som redan föreslagits.