Försvarsmakten har under stor sekretess arbetat med ett nytt drönarprojekt det senaste året tillsammans med vapentillverkaren Saab där stora svärmar av obemannade luftfarkoster ska kunna användas vid militära operationer.
– De kan vara hur många som helst – tusentals om man skulle vilja, uppger Saabs vd Micael Johansson
Huvudfokus har legat på att ta fram en ny mjukvara som sägs göra det möjligt för drönarna att närmast automatiskt själva bilda svärmar och utföra uppgifter utan att någon operatör måste detaljstyra varje enskild flygfarkost.
– Det handlar inte om att pilotstyra drönare, utan man ger dem ett uppdrag på en Ipad eller mobiltelefon, sen åker drönarsvärmen ut och gör det här, säger Saab-toppen till TT under en pressträff och förklarar att en soldat kan lära sig systemet på några få dagar.
Ett möjligt drönaruppdrag kan vara att bevaka en väg genom att flyga över denna och sända bilder eller film från platsen, samtidigt som det spanas efter fiender som drönarna också kan identifiera. Genom att använda hundratals eller tusentals drönare kan mycket stora områden övervakas på detta sätt, och om några drönare störs ut så har detta heller ingen större påverkan.
Även om detta inte har ingått i projektet hittills är det också möjligt att drönarna i framtiden beväpnas och används för att attackera fiendestyrkor.
– Man kan uppdatera den här mjukvaran och göra fantastiska saker i förlängningen, säger Micael Johansson.
Ska inte fatta egna beslut
Enligt arméchefen Jonny Lindfors bör drönarna betraktas som ”lastbilar” – och det är beslutsfattarna som avgör vilken last de ska bära.
– Men den grundläggande principen som fortfarande gäller är att vid en väpnad insats ska det finnas en människa som tar besluten, uppger han.
Svenska soldater har redan börjat öva med det nya systemet och det kommer också att användas vid Nato-övningen Arctic Strike i mars. Vidare håller Försvarsmakten just nu på att införskaffa tiotusentals drönare, men man vill inte berätta vad det nya systemet kostar.
Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) är dock noga med att påpeka att ett projekt av detta slag i vanliga fall tar cirka fem år att slutföra – och att det är ”unikt snabbt” att mjukvaran tagits fram på bara ett år.