Den svenska militären har planer på att införskaffa flera miljoner militära drönare. Det innefattar även så kallade ”självmordsdrönare” – och redan om två år kan svenska system med kamikazedrönare vara i drift.
Folkrättsexperten Ove Bring konstaterar att drönartypen förvisso inte är förbjuden ur ett folkrättsligt perspektiv – men att det alltid finns risk att civila dödas.
Drönarna är försedda med sprängladdningar och kan med hjälp av artificiell intelligens flyga runt tills de hittar sitt mål – varpå de flyger in i detta och exploderar.
– En mänsklig operatör sätter igång dem och sedan kan de på egen hand flyga, hitta mål och attackera mål på egen hand, förklarade AI- och vapenforskaren Arash Heydarian Pashakhanlou 2022 och förtydligade att självmordsdrönarna ”kan flyga in i målet på egen hand, explodera och förstöra målet”.
Många bedömare är kritiska till teknikutvecklingen. Att obemannade farkoster på egen hand kan döda och förstöra riskerar att sudda ut gränserna för ansvar, öka risken för att civila dödas och att felaktiga beslut fattas.
Andra har varnat för att krigföringen avhumaniseras och att vi går mot en utveckling där autonoma vapensystem fattar dödliga beslut utan mänsklig inblandning.
– En maskin ska inte få bestämma över en människas liv och död, menar exempelvis Deborah Solomon på Svenska Freds.
”Finns risk att civila drabbas”
Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, och UD:s tidigare folkrättsrådgivare, medger att användandet av drönartypen kan resultera i civila dödsfall – men betonar också att självmordsdrönare inte strider mot folkrätten.
– Denna typ av drönare är inte folkrättsligt förbjuden då den är designad för att träffa militära mål, men risken finns alltid att civila drabbas, säger han till Nya Dagbladet.
Han konstaterar att befälhavare som i strid med de humanitärrättsliga principerna om försiktighet och proportionalitet råkar skada civila också kan åtalas för detta – åtminstone i teorin. Detta förutsätter dock i regel att skadorna eller dödsfallen är omfattande.
Om det istället är så att ett militärt mål träffas av drönarna – men att civila också dödas under samma attack, så bryter detta inte mot några lagar eller konventioner, menar professorn.
– Om det militära målet träffas och civila utsätts för mindre ”kringskador” (collateral damage) får man acceptera det som en oundviklig del av krigföringen. Det ses inte som krigsförbrytelser, slår han fast.