Under 2023 ökade samtalen till Bris med 16 procent jämfört med förra året. Främst har det ökat inom kontaktområdena skola, självskadebeteende och kriminalitet.
Minderåriga berättar bland annat om hur de känner en stark oro för sin egen eller sina familjers liv och säkerhet
I Barnrapporten 2024 har man analyserat barns kontakter med Bris, samt även aktuell och relevant forskning som lyfter vad som behöver ändras i samhället för barnens rättigheter. Där konstaterar man att Bris haft 51 587 stödjande kontakter med barn upp till 18 år via bland annat telefon och e-post. I samtalen kan man se att det utöver barnets individuella svårigheter även finns en känsla av hopplöshet kring samhällsutvecklingen i världen.
– Att samtalen till Bris ökar är inte negativt i sig, det är alltid positivt när barn tar steget att söka hjälp. Det är modigt att våga dela med sig av sin livssituation och stort att öppna upp sig om sina känslor och sitt mående. Det är långt från alla som behöver hjälp som vågar be om det. Därför vet vi att när barn berättar finns det hopp om förändring och att samtal gör skillnad, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare, i ett pressmeddelande.
Självskadebeteende och skola
Samtal gällande skolan har ökat med 34 procent jämfört med 202I och många barn beskriver en känsla av otillräcklighet samt att prestationskraven leder till ett dåligt mående, som sedan påverkar skolresultaten. I Sverige avslutar ungefär 15 procent av eleverna grundskolan utan att ha uppnått godkända betyg.
Samtidigt ökar samtalen gällande självskadebeteende, där det skett en ökning med 42 procent jämfört med 2022. Omkring var sjätte tonåring har avsiktligt skadat sig själv utan att ha haft för avsikt att ta sitt eget liv. Det är en siffra som ökat markant de senaste åren där man beräknar en ökning på 390 procent sedan 2016. Samtal om självmord förekommer i omkring 29 procent av samtalen kring självskadebeteende. Ångest förekommer i cirka 26 procent av samtalen.
En annan utveckling som skett är att självskadebeteende tidigare varit något som utförts i det dolda, till att nu delas mer öppet på sociala medier. Rapporten belyser exempelvis en studie som visar att hög användning av sociala medier kan öka risken för självskada, men också studier som visar att effekterna av sociala medier kan bero på hur de används.
Barn lockas in i gängkriminalitet
Under 2023 ändrades karaktären av samtalen om kriminalitet till Bris och kom att handla alltmer om barn som lockats, lurats eller tvingats in i kriminella nätverk. Samtal om kriminalitet har ökat med 60 procent under 2023, jämfört med året innan. Jämför man med 2020 har det skett en ökning på 150 procent.
Hälften av samtalen har handlat om gängkriminalitet där barn ofta uttrycker oro för eget eller anhörigas liv och säkerhet. Bris vittnar om hur förändringen i samtalen blev tydligare under sommaren i takt med att våldet också ökade i Sverige. Statistik kring barns kriminalitet, bland annat från Åklagarmyndigheten, visar att att misstankar om vapenbrott, narkotikaöverlåtelse, utpressning och bedrägerier ökat betydligt under senare år för barn som inte är straffmyndiga och även för barn under 18 år.
Tullverket gick nyligen också ut och varnade om att rekryteringen av minderåriga “paketmålvakter” ökar kraftigt, pågår över hela landet och sker främst via sociala medier som Snapchat och TikTok.
Behövs insatser
Bris menar att det behövs insatser från samhället för att motverka att barn hamnar i kriminalitet. Bland annat pekar man mot att det behövs förutsättningar för ett långsiktigt arbete inom exempelvis skola, socialtjänst, sjukvård samt barn och ungdomspsykiatrin.
”Det handlar ytterst om att ge stöd och hjälp till barn, unga och deras familjer att utveckla resurser som kan leda till varaktiga och positiva förändringar”, skriver Bris.
Vidare anser man att skolsystemet behöver ses över så att alla barn garanteras en god och likvärdig utbildning. För att minska den psykiska ohälsan är det även avgörande att varje barn klarar skolan med godkända betyg. För att minska psykisk ohälsa behövs också lösningar på samhällsnivå, som bland annat handlar om ett medvetet arbete kring normer och samhällsklimat, ökad kunskap om psykisk hälsa och även om tillgång till vård och stöd.
