Expert: ”Natomedlemskap innebär slutet på 200 års svensk alliansfrihet”

Det nya kalla kriget

publicerad 23 april 2022
- av Isac Boman
Ett svenskt Nato-medlemskap innebär slutet på en epok.

Den politiske kommentatorn Mats Knutsson konstaterar att Sverige har varit alliansfritt sedan slutet av Napoleonkrigen och att vår tidigare självklara och hyllade neutralitetspolitik om Sverige går med i Nato blir ett minne blott.

Alliansfriheten och neutralitetspolitiken har under denna långa tid blivit en viktig del av Sveriges historia och kollektiva medvetande. Länge var också alliansfriheten och neutralitetspolitiken självklar för de flesta svenska politiker. Sverige förklarade sig neutralt såväl under första som andra världskriget, med undantag för finska vinterkriget där Sverige tog ställning för Finland”, konstaterar han i en analys i SVT.

Knutsson konstaterar att även om det förvisso fanns avvikande röster så höll sig Sverige med sin uttalade neutralitetspolitik ”utanför det förödande världskriget” och det fanns ett brett folkligt och politiskt stöd att fortsätta stå utanför militära allianser även efter krigets slut.


Annonser:


Han pekar vidare på att det satsades på det svenska försvaret och att över fyra procent av BNP periodvis lades på försvarsbudgeten – i slutet på 1960-talet började anslagen till försvarsmakten minska och allt mindre resurser läggas på denna.

Först socialdemokratiska och sedan borgerliga regeringar lade ner stora delar av det svenska försvaret. Det ansågs inte längre behövas för att försvara landet. I stället skulle militären ägna sig åt internationella uppdrag”, förklarar han.

Det svenska försvaret nedmonterades stegvis av politikerna och 2015 lades endast 0,9 procent av BNP på militärutgifter – en andel som nu ökat till 1,3 procent. Att det svenska försvaret idag har begränsade resurser och förmågor är ett argument som också ofta används av Nato-förespråkare för att Sverige ska gå med i alliansen.

Knutsson pekar även på att statsminister Magdalena Andersson uttryckligen deklarerat att den svenska alliansfriheten skulle bestå och att Sverige inte skulle gå med i Nato – men att det redan hörs andra tongångar och ”mycket talar för att Sverige är på väg in i Nato.”

Skulle Sverige välja att gå med i Nato är det en epok för svensk utrikes- och säkerhetspolitik som går i graven”, konstaterar den politiske kommentatorn vidare.

Om Sverige går med i den kontroversiella militäralliansen så innebär detta bland annat att vi blir en del av Natos ”kollektiva försvar”. Sverige får då vissa säkerhetsgarantier från de andra medlemsländerna men får också på samma sätt vara beredda att gå in militärt med svenska soldater om ett annat Nato-land uppges hotas.

Ett medlemskap innebär alltså att Sverige som Nato-land kan tvingas delta i krig och militära konflikter, som landet annars inte hade varit en part i, och att utländska trupper kan komma att placeras på svensk mark. Sverige kommer också att behöva lägga mer pengar på försvaret.



Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.