Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Svenska elbolag undersöker, enligt källor till Sveriges Radios Ekot, nu i hemlighet möjligheterna att säga upp fasta elavtal för att trots rådande energikris maximera den egna vinsten.
I spåren av rådande energikris av aldrig tidigare skådat slag ser svenska elbolag nu chansen att, trots det ytterst allvarliga läget, maximera vinsterna. Enligt källor till Ekot pågår just nu hemliga diskussioner om hur man ska kunna förkasta de fasta elavtal man tecknat med privatkunder.
Svenska elbolag hävdar nu att den nuvarande situationen med strypta gasleveranser och skenande elpriser skulle kunna anses vara force majeure – en oförutsedd händelse – som grundar sig i Rysslands invasion av Ukraina.
Motivet bakom diskussionerna är oron över att elpriserna kommer att förbli höga under oöverskådlig tid, vilket man menar skulle påverka bolagens finansiella situation ytterst negativt.
Att energikrisen och de påföljande skenande priserna på el började långt innan kriget mellan Ryssland och Ukraina, som en följd av inte minst politiska beslut, är ingenting som än så länge lyfts fram av elbolagen.
Gabriella Fenger-Krog är rättschef på Konsumentverket och hon menar att det är snårigt att kommentera situationen då uppgifterna än så länge är knapphändiga. Konsumentverkets grundinställning är att avtalen inte bör gå att riva upp – Generellt gäller att ingångna avtal ska hållas, säger hon.
Eftersom elen i huvudsak produceras i Sverige gör Konsumentverket bedömningen att elbolagen inte på något vis är förhindrade att leverera el till kunderna – även om man inte vill göra det till de lägre priserna
– Eftersom elbolagen kan leverera el bedömer vi att det här inte är en force majeure-situation. Man är inte på något vis förhindrad att utföra sina åtaganden och då finns det inte skäl att häva avtalen, kommenterar Gabriella Fenger-Krog.
Force majeure (franska för övermakt) är en juridisk term för övermäktiga krafter, oväntade eller oförutsägbara händelser och effekter som inte kan hanteras på sedvanligt vis, vilka förhindrar någon att göra vad vederbörande föresatt sig eller förbundit sig till, i synnerhet vad som ankommer på någon att göra enligt rättsligt bindande avtal.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Vindkraftsindustrin i Norrland befinner sig i djup kris, med värderingar som minskat från 1,5 miljoner euro till så lite som 10 euro per installerad megawatt.
Företagsekonomen Christian Steinbeck, som granskar vindkraftsindustrin, menar att kollapsen var förutsägbar och beror på en politiskt driven utbyggnad utan ekonomisk grund.
I en intervju med Riks beskriver Steinbeck hur vindkraftsindustrin hamnat i en situation där ägarna desperat försöker bli av med sina anläggningar, men inte hittar några köpare.
— Det är inte alls konstigt om man tittar på det. Det är konstigt snarare att Energimyndigheten och andra inte har varnat för det här och förutsett det, säger Steinbeck om den dramatiska värdeminskningen.
Han förklarar bakgrunden till krisen:
— Man har genom olika bidrag och offentliga stöd maximerat antalet vindkraftverk i Norrland där ingen egentligen behöver den här elen. Och det här har lett till att när det blåser då har vi ett sådant överskott av el att det blir negativa priser. Och när det inte blåser kan de inte producera någonting. Så det är en ren förlustaffär att äga vindkraft i Norrland men även i resten av Sverige.
Skrotvärdet högre än marknadsvärdet
Den extremt låga värderingen på bara 10 euro per installerad megawatt får Steinbeck att dra slutsatsen att ”själva skrotvärdet på vindkraftverken är högre”.
— Det här är ett tecken på att man faktiskt kanske är lite rädd för vad saneringskostnaderna kommer att bli. Så man kastar det härifrån sig men ingen vill ha det, konstaterar han.
En vanlig förklaring till vindkraftens problem är den bristande elnätsutbyggnaden mellan norra och södra Sverige. Men Steinbeck menar att denna analys är felaktig.
— Det blåser ungefär likadant i hela Sverige. Hela norra Europa samtidigt. Så att om det blåser i Skåne då blåser det i Norrland. Och om det är vindstilla i Skåne då är det vindstilla i Norrland.
Han beskriver situationen som absurd:
— Det som är fantastiskt är att man har byggt vindkraft för ungefär 120 miljarder kronor i Norrland utan att ha överföringskapacitet. Man kommer på det i efterhand att det gick ju inte att skicka iväg någonstans förresten.
Förutsägbar kollaps
Steinbeck menar att vindkraftsutbyggnaden varit driven av politiska motiv snarare än ekonomisk logik.
— Allt det här är byggt av bidrag. Man har fått väldigt mycket stöd från samhället för att göra det här. Det är en politisk idé att ha väderkvarnar. Det är inte en företagsekonomisk idé, och nu har vi nått vägs ände.
Han hävdar att problemen varit förutsägbara under lång tid. Han har gjort diagram som visar hur elproduktionen från vindkraft stiger och sjunker med vindförhållandena, medan elpriset rör sig i motsatt riktning – högt när det inte blåser och negativt när det blåser mycket.
— Det här hade man kunnat förutse för 20 år sedan. Att bygger man tillräckligt mycket vindkraft, det fungerar ju bara när det blåser, då kommer man att få en sådan situation att när det blåser så kan ingen använda elen för man får för mycket el, förklarar han.
Trots detta menar Steinbeck att Energimyndigheten spelat en problematisk roll genom felaktiga underlag.
Staten får städa upp
Steinbeck förutspår att de privata ägarna kommer att låta sina bolag gå i konkurs och lämna saneringskostnaderna till samhället. Han jämför situationen med kollapsen inom kärnavfallsbranschen.
— Min bedömning är att svenska staten kommer att behöva ta över de här och fortsätta driva dem men de här större som vi ser i Norrland, jag skulle tro att de har blåst sönder inom tio år.
Miljöproblemen är ett annat bekymmer. Steinbeck påpekar att ”det finns ju idag ingen metod för att ta hand om de här rotorbladen. som ingen riktigt vet vad de innehåller, annat än att det är väldigt mycket kemikalier”.
Myndighetsaktivism bakom utbyggnaden
Som förklaring till hur Sverige hamnat i denna situation pekar Steinbeck på ”myndighetsaktivism”. Han kritiserar särskilt Energimyndighetens utredning ”Produktionskostnader för vindkraft i Sverige”.
— När man läser den här, den här skulle inte få godkänt på A-nivå i företagsekonomi. Man har helt enkelt bara frågat de som tjänar pengar på bidrag att bygga vindkraft, säger han och fortsätter:
— Man har från Energimyndighetens sida lockat investerare till Sverige genom att hävda att det blåser väldigt mycket i Sverige. Det här baseras på en vindkartering från 2011 från en gammal meteorolog. Man har inte gjort någon ny vindkartering sedan dess.
Framtiden oviss
Trots krisen är Steinbeck osäker på om detta innebär slutet för vindkraftsutbyggnaden i Sverige.
— Den kan mycket väl leva vidare för det här är inte alls bara rödgrönt. Det finns många andra politiker som gillar vindkraft. Även i SD finns det entusiaster, säger han.
Han kallar vindkraftverken för ”bidragskvarnar” och påpekar att vissa, särskilt projektörer, har mycket att tjäna på dem.
I slutändan blir det svenska folket som får betala räkningen:
— Då kommer det nog att betalas genom ett urholkat penningvärde. Så att våra politiker har finansierat det här genom att låna från framtiden, kan man säga, så att det är inte genom skatten utan det är vi som medborgare som förlorar, avslutar han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Sverige kan spela en nyckelroll i Europas försök att minska sitt beroende av Kina för strategiskt viktiga metaller. LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna lyfts nu fram som en potentiell lösning på EU:s växande råvaruproblem.
EU-kommissionen har nyligen gett LKAB-projektet status som ”strategiskt” inom ramen för EU:s Critical Raw Materials Act, vilket innebär förenklade tillståndsprocesser och prioriterad handläggning, skriver Dagens Industri.
Efter fördjupade undersökningar uppskattas nu mineralresurserna i vad man kallar Per Geijer-fyndigheten till cirka 1,2 miljarder ton, med upp till 2,2 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller och höga halter järn och fosfor – vilket gör fyndigheten till den största i sitt slag inom EU.
Sällsynta jordartsmetaller är avgörande vid tillverkning av bland annat elbilar, vindkraftverk och avancerad elektronik. I dag dominerar Kina produktionen, vilket har skapat oro för leveranskedjorna när efterfrågan ökar globalt.
EU:s nya råvarulag syftar till att minst 10 procent av behovet ska kunna tillgodoses inom unionen till 2030.
LKAB:s fyndigheter i Per Geijer (Kiruna) och Malmberget/Luleå-industriparken innehåller enligt bolaget alla 17 sällsynta jordartsmetaller – inklusive de som EU klassificerat som särskilt strategiska:https://t.co/V1fvEJl5Zn
Trots de stora resurserna återstår omfattande prövningar innan utvinning kan inledas. LKAB har påbörjat miljöprövningar, tekniska undersökningar och ekonomiska analyser, men såväl bolaget som svenska myndigheter betonar att processen väntas ta flera år.
– Nästa stora energifråga kommer vara sällsynta jordartsmetaller där Kina positionerat sig de senaste 30–40 åren. Utan dem kan vi inte tillverka elbilar, stridsflyg eller iPhones. Då är frågan om vi vill låta Xi Jinping bestämma det eller inte, säger Jan Moström, VD för LKAB.
Utvinningen av sällsynta jordartsmetaller skulle kunna ske parallellt med järnmalmsbrytningen, vilket ökar projektets lönsamhet och minskar beroendet av globala monopolliknande strukturer.
– Vad vi gjorde under många år i Sverige var att exportera vår miljö-, klimat- och landskapspåverkan till andra länder och brydde oss inte om det när vi importerade de här materialen. Det funkade så länge vi hade frihandel. Då är frågan om vi ska gå tillbaka till att använda trä och sten eller säkra upp materialen och avgöra de här målkonflikterna, menar Moström.
Politisk och industriell uppbackning
Både svensk regering och EU-kommissionen lyfter nu fram Kirunafyndigheten som ett viktigt steg mot ett mer självförsörjande Europa.
Projektet förväntas bidra till den ”gröna omställning” som kräver stora mängder strategiska metaller, samtidigt som det kan skapa nya arbetstillfällen och stärka svensk gruvnäring.
Samtidigt återstår frågor om miljöpåverkan, samexistens med rennäring och lokal opinion – faktorer som redan fördröjt tidigare gruvprojekt i Sverige.
Hur snabbt LKAB kan gå från prospektering till produktion avgör om Europa har möjlighet att minska beroendet av utomeuropeiska leverantörer i tid för nästa tekniksprång.
Enligt LKAB innehåller fyndigheten mineraltillgångar på 734 miljoner ton järnmalm med höga järnhalter samt fosfor och mer än 1,3 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller.
Halterna av de sällsynta jordartsmetallerna i Per Geijer-fyndigheten är tio gånger högre än i den Kirunamalm där LKAB driver gruva i dag.
Per Geijer-området är tänkt att bli LKAB:s nästa brytningsplats. Tidigare har man bedömt att det kan ta 10–15 år innan det kan bli aktuellt med brytning. Främst handlar det om att få nödvändiga tillstånd.
Källa: LKAB via Dagens Industri
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Svenska kraftnät varnar för en kritisk elbrist i södra Sverige i vinter motsvarande produktionen från sju kärnkraftsreaktorer. En ny rapport visar att elområde SE4, södra Götaland inklusive Skåne, är särskilt utsatt.
Prognosen pekar på en effektbrist på 7 700 MWh/h under en normalvinter i SE3 och SE4. Orsaken är otillräcklig planerbar produktion i förhållande till förbrukningen.
Malin Johansson, energi- och klimatansvarig på branschorganisationen IKEM, efterlyser snabba lösningar:
– Det här bekräftar att vi snabbt behöver bygga ny kapacitet i form av gasturbiner och batterier som kan jämna ut topparna och klara effekten i södra Sverige, särskilt under kalla, vindstilla vinterdagar.
Import erbjuder inte heller någon säker räddning, eftersom grannländernas elsystem ofta är lika ansträngda:
”Analyserna av importmöjligheterna från närliggande länder visar att de flesta, liksom Sverige, är beroende av import vid ansträngda situationer. Det indikerar att importmöjligheterna från våra grannländer vid dessa tidpunkter kan vara begränsade om bristsituationer skulle inträffa samtidigt”, skriver Svenska kraftnät.
– Det är inte en nyhet att om det inte blåser i Danmark blåser det inte heller i Skåne. Varje land måste ta ansvar för sitt elsystem. Vi kan inte förlita oss på grannländerna, säger Malin Johansson.
”Ska kunna producera dygnet runt”
Svenska kraftnät lyfter förbrukarflexibilitet och lagring som lösningar, men Johansson är skeptisk:
– Varför ska vi skapa en marknad där industrin tvingas bli flexibel? Det är inte så att vi har ett högt förädlingsvärde av att sälja el till andra länder. Industrin ska kunna producera dygnet runt för att gynna tillväxten och välfärden i Sverige.
Överföringskapaciteten mellan SE3 och SE4 räcker inte under höglasttimmar, vilket driver upp elpriserna i SE4. Rapporten ERAA 2024 bekräftar att marginalerna krymper i södra Sverige, där efterfrågan ökar medan överföringen från norr är begränsad. Situationen kräver akuta åtgärder för att säkra elförsörjningen.
I rapporten påpekas att Europas elsystem riskerar att bli alltmer sårbart för effektbrist. Trots omfattande satsningar på vind- och solkraft saknas en realistisk plan för att ersätta den fossila elproduktion som avvecklas av ekonomiska skäl. Följden kan bli att ny kapacitet inte byggs ut i tid, vilket hotar försörjningstryggheten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
I vintras var elen i södra Sverige stundtals hela 167 gånger högre per kWh än i de nordligaste delarna – och de extrema prisskillnaderna har av många länge kritiserats för att vara djupt orättvisa.
Trots detta vill Svenska Kraftnät ändå behålla de nuvarande elområdena – ett besked som får experter att rasa och ifrågasätta myndigheternas kompetensnivå.
Myndigheten har tidigare lyft fram tänkbara alternativ där det bland annat talats om att hela södra Sverige skulle slås ihop till ett enda elområde – att de två nordligaste elområdena slås ihop och att Stockholm skulle bli ett helt eget elområde.
Inget av dessa förslag kommer dock att bli verklighet. De hårt kritiserade indelningar som funnits sedan 2011 blir kvar även fortsättningsvis, och myndigheten menar själva att alla alternativ man gått igenom är sämre än dagens system.
– När vi simulerar hur elmarknaden skulle fungera med de här olika tänkta elområdena har vi sett att det skulle ge en lägre samhällsekonomisk nytta, säger Mårten Bergman, chef för transmission och elmarknad på Svenska Kraftnät, till TT.
Det påståenden köpet dock inte Mats Nilsson, elmarknadsexpert och docent vid Södertörns högskola, utan kallar myndighetens slutsatser för ”nonsens”.
– För svensk del är det absolut bättre ju fler elområden vi slår ihop, säger han och ifrågasätter de ansvarigas kompetens.
– Det här är ännu en gång som Svenska Kraftnät ska reformera elmarknaden och man gör det på ett klantigt sätt. I det här fallet gör man ingenting.
”Inte bra för någon”
Enligt Mats Nilsson skulle elpriset bli rimligare och ”lättare att förstå” om så många elområden som möjligt slogs ihop – och han menar att det är elkunderna i de södra delarna av landet som drabbas hårdast av myndigheternas ovilja att förändra systemet.
– Alla elkunder i område tre och fyra. De är förlorare allihop, utan undantag. För svensk del är det här inte bra för någon.
Samtidigt medger ansvariga på Svenska Kraftnät själva att deras utredning inte ens tagit ordentlig hänsyn till förutsättningarna i Sverige, och att analysen istället utgått från hur det ser ut i Europa i stort.
Därför erkänner man att det snart kan finnas behov av ytterligare utredningar. I slutändan är det dock regeringen som bestämmer hur Sveriges elområden ska utformas.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.