Sverige kan spela en nyckelroll i Europas försök att minska sitt beroende av Kina för strategiskt viktiga metaller. LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna lyfts nu fram som en potentiell lösning på EU:s växande råvaruproblem.
EU-kommissionen har nyligen gett LKAB-projektet status som ”strategiskt” inom ramen för EU:s Critical Raw Materials Act, vilket innebär förenklade tillståndsprocesser och prioriterad handläggning, skriver Dagens Industri.
Efter fördjupade undersökningar uppskattas nu mineralresurserna i vad man kallar Per Geijer-fyndigheten till cirka 1,2 miljarder ton, med upp till 2,2 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller och höga halter järn och fosfor – vilket gör fyndigheten till den största i sitt slag inom EU.
Sällsynta jordartsmetaller är avgörande vid tillverkning av bland annat elbilar, vindkraftverk och avancerad elektronik. I dag dominerar Kina produktionen, vilket har skapat oro för leveranskedjorna när efterfrågan ökar globalt.
EU:s nya råvarulag syftar till att minst 10 procent av behovet ska kunna tillgodoses inom unionen till 2030.
Betydande steg – men lång väg till brytning
Trots de stora resurserna återstår omfattande prövningar innan utvinning kan inledas. LKAB har påbörjat miljöprövningar, tekniska undersökningar och ekonomiska analyser, men såväl bolaget som svenska myndigheter betonar att processen väntas ta flera år.
– Nästa stora energifråga kommer vara sällsynta jordartsmetaller där Kina positionerat sig de senaste 30–40 åren. Utan dem kan vi inte tillverka elbilar, stridsflyg eller iPhones. Då är frågan om vi vill låta Xi Jinping bestämma det eller inte, säger Jan Moström, VD för LKAB.
Utvinningen av sällsynta jordartsmetaller skulle kunna ske parallellt med järnmalmsbrytningen, vilket ökar projektets lönsamhet och minskar beroendet av globala monopolliknande strukturer.
– Vad vi gjorde under många år i Sverige var att exportera vår miljö-, klimat- och landskapspåverkan till andra länder och brydde oss inte om det när vi importerade de här materialen. Det funkade så länge vi hade frihandel. Då är frågan om vi ska gå tillbaka till att använda trä och sten eller säkra upp materialen och avgöra de här målkonflikterna, menar Moström.
Politisk och industriell uppbackning
Både svensk regering och EU-kommissionen lyfter nu fram Kirunafyndigheten som ett viktigt steg mot ett mer självförsörjande Europa.
Projektet förväntas bidra till den ”gröna omställning” som kräver stora mängder strategiska metaller, samtidigt som det kan skapa nya arbetstillfällen och stärka svensk gruvnäring.
Samtidigt återstår frågor om miljöpåverkan, samexistens med rennäring och lokal opinion – faktorer som redan fördröjt tidigare gruvprojekt i Sverige.
Hur snabbt LKAB kan gå från prospektering till produktion avgör om Europa har möjlighet att minska beroendet av utomeuropeiska leverantörer i tid för nästa tekniksprång.
