Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Under den senaste månaden har svenskt luftrum kränkts tre gånger. I två av fallen var det amerikanskt stridsflyg och i ett fall var det ryskt stridsflyg.
Så sent som i onsdags ska två ryska stridsflyg övat på svenskt territorium öster om Gotland. Tidigare i månaden har även amerikanska flyg varit verksamma i svenskt territorium vid två olika tillfällen.
– Det är alltid allvarligt när överträdelser av tillträdesförordningen inträffar. Men en följd av den allt intensivare övningsverksamheten, säger Försvarsmaktens presschef Philip Simon till SVT.
Alla kränkningar av svenskt territorium rapporteras in till regeringskansliet av Försvarsmakten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Förskolekoncernen Hagvidson har tagit ut miljonvinster de senaste åren. Samtidigt ransonerar man smör och pålägg till förskolebarnen.
Hagvidson äger idag över 21 förskolor i landet, bland annat i Falun, Stockholm och Uppsala. Förskolekoncernen har växt markant de senaste åren och har bland annat köpt tio nya förskolor under denna tidsperiod. Under samma tidsperiod har ägarna, vilket är tre män från Örebrotrakten, plockat ut 64,5 miljoner i aktieutdelningar.
Männen har tagit ut styrelsearvoden och löner på runt 10 miljoner, vilket främst baseras på skattemedel och kommunala förskolepengar.
Trots miljonvinsterna är koncernen noga med att ge restriktioner för barnen, visar en granskning som Schibstedstidningen Aftonbladet gjort. Främst handlar det om att barnen äter för mycket pålägg, men också om att varken anställda eller barnen får använda för mycket pappershandukar.
”Vi behöver tänka på hur mycket smör vi har på smörgåsarna samt mängden pålägg, där går mer än vanligt just nu. Vill vi kunna behålla bregott behöver vi tänka på det”, står i ett protokoll som skickas ut till anställda, som tidningen tagit del av.
Halv ostskiva
En lösning från förskolekoncernen är att vuxna vid bordet ska portionera ut smöret för att se till att barnen inte tar för mycket själva ur paketet. Vidare är endast ett pålägg per smörgås tillåtet, något också anställda på en av förskolorna vittnar om.
– Barnen får en halv ostskiva eller en halv tunn skiva kalkon på smörgåsen och äter max två skivor bröd, en mjuk och en hård per dag, ändå verkar det vara för mycket, säger pedagogen till Aftonbladet.
Hagvidsons vd Michael Enghag avböjer intervju gällande barnens restriktioner kring pålägg och skyller på bolagets ”kommunikationspolicy”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Panten höjs nu på både burkar och flaskor i ett försök att få fler svenskar att återvinna sina förpackningar.
Sedan igår, 1 september, har panten i Sverige höjts från en krona per burk eller flaska till två kronor. För stora flaskor har panten ökat från två kronor till tre kronor. De nya produkterna med högre pant finns nu i butikerna och pantautomaterna har uppdaterats för att hantera de nya beloppen.
Svenskar beskrivs som relativt bra på att panta burkar, men målet är att fler ska panta sina returflaskor och burkar.
— Panten beskrivs ofta som smörjmedlet i pantsystemet, den lilla extra drivkraften som gör att det fungerar så effektivt. Nu höjs pantpengen på alla förpackningar, vilket gör det ännu mer attraktivt för konsumenterna att göra rätt val, säger Katarina Lundell, marknads- och kommunikationschef vid Returpack/Pantamera, i ett pressmeddelande.
Det kommer att gå att panta de tidigare burkarna och flaskorna två år efter det sista försäljningsdatumet, vilket är 31 december 2026.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Högstadieelever sitter och spelar spel, surfar på sociala medier, eller tittar på pornografiskt material under lektionstid – inte på sina egna mobiler, utan på skolans datorer och surfplattor, avslöjar Skolinspektionens tillsyn.
En oanmäld tillsyn av Skolinspektionen på 60 högstadieskolor visar att otillåtet användande av digitala enheter är mycket vanligt, särskilt på skolans datorer och surfplattor.
Granskningen, som fokuserade på elevers användning av mobiltelefoner och andra digitala verktyg i undervisningen, avslöjar att över hälften av skolorna (36 av 60) inte uppfyller kraven i gällande regelverk.
Enligt Skolinspektionens rapport förekommer otillåtet användande, som att spela datorspel, titta på film, använda sociala medier eller söka information om kändisar, på 22 av de granskade skolorna. Detta sker främst på de digitala enheter som skolorna tillhandahåller, snarare än på elevernas egna privata mobiltelefoner.
— Vad som var lite överraskande var att vi kunde se att otillåtet användande inte sker på elevernas mobiler, utan på de digitala verktyg som skolan tillhandahåller, som datorer och surfplattor. Särskilt när undervisningen inte var lärarledd, som vid eget arbete, fanns elever som till exempel spelade spel på datorerna, säger Roger Thuring, utredare på Skolinspektionen.
Bättre rutiner – mindre problem
”Vid några av de observerade lektionerna lyssnar elever på musik, chattar eller fotograferar trots att läraren inte gett instruktioner om detta. I ett fall tar en elev del av pornografiskt material. Sammanfattningsvis ägnar sig eleverna åt en stor bredd av otillåtna aktiviteter men det är tydligt att den absoluta majoriteten av otillåten användning handlar om att spela spel, se på film, söka information och använda sociala medier”, skriver man i sin rapport.
Sedan augusti 2022 är reglerna tydliga: mobiltelefoner och andra digitala enheter får endast användas i undervisningen om läraren gett instruktioner om detta, om de används som extra anpassningar eller särskilt stöd, eller om särskilda skäl föreligger. Trots detta framkommer det att otillåtet användande ofta sker under lektioner utan tydlig lärarledning.
Skolinspektionen konstaterar att skolor med tydliga rutiner för att samla in mobiltelefoner under skoldagen också har mindre problem med otillåtet användande av digitala verktyg, vilket tyder på att struktur och rutiner kan bidra till ökad studiero och minskad distraktion.
Granskningen understryker även behovet av tydligare riktlinjer och bättre tillsyn av digitala enheter i skolan för att säkerställa en fokuserad och produktiv lärandemiljö.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Hundratals våldtäktsmål i Sverige avgörs sedan 2018 i domstol utan teknisk bevisning och nu växer kritiken mot systemet. Föreningen Mannaminne varnar för en tyst rättsskandal och journalisten och författaren Thérèse Juel menar att känslor och moral ofta får gå före juridiska principer i svenska domstolar.
Under de senare åren har antalet fällande domar i våldtäktsmål där teknisk bevisning helt saknas ökat markant i Sverige. Samtidigt har antalet friande domar i samma kategori minskat kraftigt.
Enligt en granskning som Samnytt har publicerat rör det sig om hundratals fall där unga män dömts enbart på målsägandes berättelse – utan vittnen, DNA-spår, medicinska fynd eller annan stödbevisning.
Kritiker menar att utvecklingen är ett direkt resultat av 2018 års samtyckeslag. En kritiserad lag som över en natt förändrade förutsättningarna för bevisvärderingen i sexualbrottsmål.
Författaren och journalisten Thérèse Juel har under lång tid granskat hur rättssäkerheten fungerar i svenska domstolar.
Hon riktar nu skarp kritik mot ett system där känslor, rådande samhällsklimat och moraliska uppfattningar riskerar att väga tyngre än lagens principer. Ett system där unga män kan dömas skyldiga medan omgivningen väljer att titta bort.
– Det här är en rättsskandal som pågår i tysthet. Unga män döms i domstol utan några faktiska bevis, säger hon i en intervju med Samnytt.
Att antalet fällande domar i sexualbrottsmål ökat menar Thérèse Juel inte beror på fler våldtäkter i sig utan den förändrade rättstillämpningen sedan samtyckeslagen infördes.
– Den [samtyckeslagen] speglar enbart den förändrade rättstillämpningen, det är inte fler våldtäkter. Samtyckeslagen låg ju ute på remiss – och de som förordade den var ju åklagarsidan, för den skulle hjälpa dem till fler fällande domar. Det står i deras remissyttrande, medan både Advokatsamfundet och Lagrådet var emot, med hänvisning till rättsosäkerhet.
Unga män och kvinnor i dagens samhälle får enligt bedömare allt svårare att ta eget ansvar för sina handlingar. Foto: Kelsey Chance/Unsplash
”Beviskraven satta ur spel”
Juel menar att domstolarnas bedömningar ofta bortser från sådant som ungdomars omognad, bristande kommunikation och påverkan av alkohol. Hon påpekar att nästan allt ansvar i rättsprocessen läggs på den unga mannen.
Han förväntas läsa av signaler och hinder, medan kvinnans ansvar för händelseförloppet sällan lyfts. Det blir, enligt Juel, ett alltför tungt ansvar på mannens axlar, trots att många situationer är osäkra och komplexa.
– Rättsväsendet har satt beviskraven ur spel. I praktiken räcker det att en kvinna säger att hon blivit utsatt för att en man ska kunna dömas, framhåller Juel.
– I svenska brottsmål ska åklagaren bevisa att ett brott har begåtts. Men i dessa mål hamnar det istället på den tilltalade att bevisa att samtycke fanns. Det är helt tvärtemot rättsstatens principer.
Hon lyfter särskilt fram konsekvenserna för unga män i gymnasieåldern och strax därefter. Enligt henne får många sina liv förstörda av domar som bygger på mycket svaga underlag, vilket leder till social utstötning, svårigheter att få arbete och psykisk ohälsa.
Föreningen Mannaminne
Mannaminne är en ideell förening som arbetar med att uppmärksamma rättsosäkerhet i dagens sexualbrottsmål. Föreningen menar att dagens rättssystem i praktiken har förvandlat ord-mot-ord-situationer till bevisning i sig – något som strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper.
I en debattartikel i Bulletin skriver föreningen att rättsstaten urholkas när beviskraven numera är så lågt satta inom sexualbrottsmål. Föreningen pekar särskilt på att oskyldiga kan komma att dömas – vilket riskerar skapa misstro mot hela rättssystemet.
Flera juridiska experter har också tidigare påtalat att domstolar ofta hamnar i svåra situationer när teknisk bevisning saknas. Domare och nämndemän tvingas i hög grad göra subjektiva bedömningar av trovärdighet och berättelsernas detaljer, vilket riskerar att ge stora variationer i praxis.
Mannaminne vill se förändringar. De förespråkar en oberoende resningsinstans, inspirerad av norsk modell, och noggrannare utredningar av brottsplatser och kommunikationsdata i sexualbrottsmål – vilket idag ofta ignoreras.
Föreningen menar att många anhöriga till dömda pojkar och män tvingas alltmer bli aktivister för att deras röster ska höras och för att rättssäkerheten ska upprätthållas.
Jag upplever att många politiker lyssnar, men att få vågar ta frågan offentligt av rädsla för att stämplas som kvinnohatare.
Nina Hamilton, Mannaminne
Politisk dimension
Frågan om rättssäkerheten i sexualbrottsmål har länge varit politiskt laddad. Förespråkare för samtyckeslagen menar att den stärker skyddet för kvinnor och underlättar lagföringen av våldtäktsmän.
Kritikerna, inklusive de anhöriga engagerade i Mannaminne, menar att lagen i praktiken har sänkt ribban för fällande domar till en nivå som hotar oskyldigas rättigheter.
– Man vill visa handlingskraft och få upp fällande domar i statistiken. Men det sker på bekostnad av unga mäns liv och framtid.
Kritiken mot hur domstolarna hanterar bevisvärdering i sexualbrottsmål tycks växa. Samtidigt råder bred politisk enighet om att samtyckeslagen ska ligga fast. Någon större förändring av rättsläget ser därför inte ut att vara nära förestående.
Thérèse Juel menar att samhällsklimatet av idag gör att många unga killar känner stor osäkerhet kring att söka sexuella kontakter.
Hon beskriver för Samnytt att det nästan är som att man behöver ha ”två säkerhetsvakter med sig in i sovrummet för att skydda sig”, särskilt som ung man. Även om det finns exempel på kvinnor som dömts i hbtq-relationer är det en helt annan dynamik.
När det gäller den psykologiska påverkan på unga män är Juel tydlig: utvecklingen är en katastrof för deras psykiska hälsa. Den tunga bördan att bevisa samtycke och ständigt vara vaksam riskerar att skapa en press som få klarar av.
Bakgrund: Har arbetat som frilansjournalist och programledare, bland annat på Sveriges Radio under flera decennier
Författarskap: Fällda för sexövergrepp – om rättsfall i Sverige (2010) och Dömda: om rättssäkerheten i Sverige (2019)
Fokus: Långvarig granskare av rättssäkerheten i sexualbrottsmål och fall med oskyldigt dömda
Utmärkelser: Tilldelades 2011 stipendium från Stiftelsen Rättsstatens Vänner för sin studie av rättssäkerheten i sexualbrottsmål
Annat: Har även en karriär som visartist och var ordförande för Yrkestrubadurernas förening 1984–1986
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.